Jag har en tro. En tro på något som är större än mig. En tro på något gudomligt. En tro på att mirakel finns. Det är inte alla som har en tro. Det finns också olika saker att tro på.
Du kan tro på vetenskapen. Du kan tro på reinkarnation. Du kan tro på Jesus. Du kan tro på profeten Muhammed. Du kan tro på Buddha. Du kan tro på vad som helst. Det viktiga är att du har en tro. Utan en tro så är det ganska hopplöst. Utan en tro finns ingen mening.
Jag menar att du behöver en tro för att det ska finnas hopp och mening. Du kan ha en tro på dig själv. Bara du har en tro. Tyvärr så låter vi inte varandra ha en tro. Vi ska försöka få varandra att tro på det jag tror på. Vilket leder till krig. Religion och tro är en av des största orsakerna till krig.
Jag har en tro på den allsmäktige. Jag tror på att mirakel sker. Det räcker med att öppna ögonen. Det sker mirakel varje dag. Varje dag så föds ett liv. Det är ett mirakel. Att träden kan växa ur jorden är ett mirakel. Det är större än oss. Vi är en del av miraklet och jag tror att den allmäktige finns och hjälper oss med dessa mirakel varje dag.
Om jag tror på Jesus eller om jag tror på profeten Muhammed det är inte så viktigt. Tron är så mycket viktigare än det vi har lyckats få ner i skrift. För skrifter det finns det, många skrifter om den allsmäktiga. Kanske är den allsmäktiga densamme oavsett vilken tro du har. Kanske skrifterna skiljer sig för att det inte är samma som skrivit. Jag hoppas att alla kan låta oss tro vad vi tror.
Språket är den största orsaken till missförstånd. Så kanske även denna gången. För mig är tron det viktiga. Inte skriften. Vi behöver dock skriften för att orka tro. Ibland tappar vi tron och det får vi inte göra. Enligt mig. Vi behöver en tro. En tro på att vi inte är ensamma. En tro på att vi har beskydd. En tro på att vi kommer att klara av livet.
Har du en tro?
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. Det tror jag inte. Det vet jag.