Om det varit 1 april i förrgår så hade jag trott att maken försökt lura mig med att han ska köpa isterband. Det var det inte. Och därmed inget 1 aprilskämt. Maken ska köpa isterband. När han sedan insåg att jag kanske ska få honom till att äta mer som han inte är så sugen på så blev han lite skraj.
Han hade nog önskat att det var ett aprilskämt. Eller att mitt blogginlägg var det. Så är det inte. Han höll sig väldigt tvärsäker till en början att han verkligen inte skulle äta varken njurar eller sniglar. Sedan sökte jag lite på Mannerström och sniglar. Då blev han helt plötsligt inte så säker längre.
Det övergick till att okej, jag får väl smaka. Sniglar kan jag smaka, men ABSOLUT inte njurar. Jag tycker inte om njurar, lät det. (Han har aldrig ätit mammas, samma som med isterbanden. Mamma och jag åt men han fick annat.) Jag gjorde en liten sökning på Mannerström och njurar och mycket riktigt. Mannerström tycker om njurar också. Då lämnade maken. Inte bara rummet, utan hela huset. Han klöktes lite när han gick iväg.
Jag retade om honom lite då och då under dagen. Mycket roligt att hans idol tycker om sådant jag tycker om. Det är bara en tidsfråga nu till han kommer äta sniglar och så småningom njurar med. Nu till gårdagens stora frågetecken?
Hur kan man tycka att sniglar är lättare att prova än njurar? Han säger att det är på grund av konsistensen av njurarna och att det är ett reningsorgan. Men en snigel är ju bara en enda stor slemboll med konsistens som också är speciell.
Vad skulle du välja? Om du var tvungen. (Du vet din idol tycker om det så då bara måste du prova!) Sniglar eller njurar? Och varför?
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.