Igår kom blåsten som lovat. Kanske inte så att tak flög av eller studsmattor som landade i trädgården. Men både den ena och andra dahlian fick sätta livet till.
Jag säger det igen, sådan här blåst brukar vi aldrig ha på sommaren. Denna gången var det en av de nya som dog samt den gamla favoriten som blev ny i våras efter knippebakteriosen. Café au lait rosé dog helt och hållet. Samt Watermelon penhill hade fyra stänglar och har nu bara en kvar.
Rosé har jag längtat så efter att få se utslagen. Den hade många knoppar men som sagt, allt är bort. Jag är tveksam till att knölen kommer orka leverera något nytt innan säsongen är slut. Jag får hålla tummarna.
Sedan fick jag ställa ner och undan i lä (så gott det gick) resten av mina dahlior för allt höll på att blåsa sönder. Kan det inte bara vara lite vanligt oblåsigt väder så jag kan få njuta av mina blommor nu?
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.