Hur rädd på en skala?

Maken är en räddhare. Det vet alla vid det här laget. Precis som att jag höll på att ta livet av honom genom att skrämma honom helt oskyldigt. Det vet också alla. Jag skrämmer honom aldrig (nästan) längre. För jag vill inte han ska dö.

Maken har börjat försöka skrämma mig mer och mer. Med skillnaden att jag i stort sätt aldrig blir rädd. En gång lyckades han. Då hade han låtit på våningen under när jag var på toaletten där uppe. När jag går ut så står han utanför dörren väldigt nära. Då hajade jag till.

Det gjorde han bra. Jag hade aldrig hajat till om han inte låtit en våning under. I mitt huvud så var han fortfarande där nere. Hur han tog sig upp för vår knarriga trappa utan att höras vet jag inte. Då lyckades han få mig att haja till. Inget skrik, inget avgrunds vrål, inget ”j*************lar vad rädd jag blev”, inget hopp och slå i huvudet. Ett stillsamt hajande med minimal rörelse, det lyckades han med.

Igår skjutsade jag hem en person sent på kvällen. Jag lämnade i hans bil och skulle ta en annan bil hem. När jag backar ut i kolmörkret så är allt lugnt och fint. Sedan kör jag några meter med ganska långsam acceleration och en skeletthand poppar upp på vindrutan.

Skeletthanden

Jag är då ensam i bilen och blinkar inte ens. Det är en gren som ramlat ner på bilen där den stått under kvällen. De. Har lagt sig under huven uppe vid rutan. När jag gasar lite så hoppar den fram. När jag tänker på hur rädd maken skulle blivit så skrattar jag så mycket att jag måste stanna. Stanna för att skratta åt alla saker som kunnat hända även om han var passagerar. Självklart hade han slagit ut alla tänder och dött.

Han ger mig glädje även när vi inte är på samma plats. Tacksam över att maken ger mig så mycket värme men mest glädje

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Samtalsämnen

När man kör serviceresor så behöver man ha lite olika ämnen som man kan prata med om kunderna. Det behöver vara saker som inte upprör eller kan göra någon illa. Ja, tala nedvärderande om kvinnor kan vara ett exempel på att göra någon illa. Det kan vara många ämnen som upprör. Något som alltid går att prata om är vädret.

Igår var det alla som började med vädret. Vissa tycker det är för varmt och smälter bort. Vissa älskar värmen (som mig) och hoppas det ska hålla i sig. En del oroar sig för att det inte regnar. Ja, vädret är ett bra samtalsämne som kan väcka känslor men aldrig att det kan bli ett problem. För vädret bestämmer ingen över.

När jag hade min språngmarsch till polisen häromdagen så var det några där inne redan. Och vädret kom på tal i kön (så klart). En som tyckte det var lite väl varmt. Jag som älskar värmen och inte var på jobbet i bilen kunde svara att det är bäst att njuta av den sista värme som vi har nu. Snart är det höst och regn, då regnar det för mycket. Sedan kommer snön, då är det problem. Sedan kommer det för lite snö för det är mörkt ute. Sedan…

Vi kom fram till att oavsett vilket väder det är i Sverige så är det fel. Vi kan aldrig vara helt nöjda. Visst skulle jag kunna hävda samma sak på jobbet i taxin men det är bättre att vara lite mer hålla-med-attityd. Om man pratar om vädret så fungerar det att hålla ett jämnt humör. Både för mig och kunderna.

Ett annat ämne som diskuteras riskfritt just nu är all frukt och växtligheter som finns för tillfället. Mest pratas det om avbrutna grenar för att det är så mycket frukt. En kund berättade igår att deras äppelträd hade klyvts på grund av alla äpplen. Inte ens ett gammalt och stort träd. De hade stöttat det på alla grenar men det hjälpte inte.

Vår granne har stöttat sitt plommonträd och alla grenar har klarat sig. Men vad frukt det är. Jag har lovat att plocka plommon i helgen. Frågan är om det kommer märkas hur många jag än tar. Det ska bli inlagda plommon. Det är mycket gott och så känns det bra att ta till vara lite av frukt som finns nu. Inlagda håller de sig flera år.

Det är sådant som jag också kan säga till kunderna. Vissa saker säger man många gånger på en dag, till olika kunder. Men det för inte mig något. Det är jobbigare att inte få säga något. Det finns faktiskt kunder som helst inte säger något på hela resan. Det är svårare än att hitta riskfria samtalsämnen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Två dagar kvar

Sedan ska jag kunna andas igen. Jag ser mycket fram emot helgen. Igår blev det mest arbete. Först på jobbet och sedan hemma. Jag är tacksam för allt jag hunnit med även om jag inte är klar för vilan är också viktig.

Hallen är nästan klar. Jag hann måla det lilla som var på den väggen jag la till att måla. Nu är hallen möblerad. Jag ock maken håller nu på att fundera på vilken spegel vi vill ha där. Innan har vi haft en golvspegel men nu ska vi ha som hänger på väggen över byrån istället. Frågan är vilken?

Det blev inget gullande med alla blommor igår. De behöver vatten, vi har haft det varmt och skönt några dagar. Idag är det tredje dagen utan vatten. Så idag måste jag nog gulla. Men jag prioriterade att vila. I min vila så ingick det att bara kolla in vad som hänt sedan sist. I förrgår gick jag inte ens ett kolla varv. En ny dahlia har börjat slå ut.

Den nya dahlian som är på gång.
Hysterixen är också på gång med många frukter. Så kul.
Bergamotten är precis lika kul att den är på gång. Kommer dock dröja länge innan det är ätbar frukt.
Humlorna tycker om den coola dahlian.

Idag och imorgon, sedan är det ledigt. Längtar. Jag kommer att klara det av att njuta i trädgården och gulla.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Inte färdig igår heller

Hallen går framåt men det är inte färdigt. Altanen är inte heller färdig. Snart är det golv överallt men komposten måste också göras. Den är j både räcke, avlastning och sittplats. Igår fick jag jobba över så allt blev ändrat. Tanken var, hämta pass, träna, göra klart målningen och sedan lite vilotid innan läggdags.

Övertiden gjorde att minstingen sa han skulle träna själv. Jag skulle komma hem efter polisen stängde så inget pass skulle kunna hämtas, trodde jag. När jag lämnat sista så inser jag att jag kan hinna till innan de stänger. Jag kom fram och maken mötte mig med kvittot på att jag kunde få ut passet utanför polisstationen. Jag hade inte haft tid att hämta det hemma. Jag hade 6 minuters marginal när jag parkerade bilen utanför stationen. Men jag hann. Passet blev hämtat bara några timmar senare.

När jag kom hem så hade minstingen påbörjat lite projekt för sin lägenhet. Han lånade verktyg av oss. Jag trodde vi skulle träna men det blev arbete ute med hans projekt. Sedan äter vi middag och det skulle vara tid för vilan innan läggdags. Då föreslår minstingen som åt middag med oss att vi skulle träna i alla fall. Så blev det.

Allt blev ändrat men ändå blev mycket som var planerat. Det var målningen som inte blev gjord men jag hjälpte sonen och det är mer värt. Målningen kan jag göra idag eller imorgon eller en annan dag. Sedan blev det lite mindre vila men ändå en stund. Jag blev inte färdig men det går framåt. Det är huvudsaken.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Storgrälet

Igår var det gräl här hemma. När jag kom hem från jobbet så hade maken kommet en bra bit med bygget. Han har fortfarande semester. Han har behövt jobba under semestern. Mer än mig så han har mer semester denna veckan. Vilket började bra med att han jobbade första delen av dagen. Hur som helst åter till vårt stora gräl.

Jag kom hem och mer hade hänt. Så mycket att regntunnan kunde placeras där den ska vara när det är klart. Maken vill gärna göra en sak i taget. Han håller på med golv och jag kommer och säger att nu flyttar vi regntunnan. Han grymtar och säger att vi måste vara tre för att flytta den. Jag svara att det fixar vi.

Jag hämtar verktyg så jag kan fästa markduken bakom innan tunnan flyttas. Maken vill fortfarande inte flytta tunnan på två men har insett att nu sker det. När vi får ett besök från en som vill kolla läget så bli maken nöjd. En tredje person som kan hjälpa till med tunnan. Den blir flyttad och då kommer det verkliga krocken mellan mig och maken.

Jag säger (igen) att jag inte tycker det är det bästa att inte ha rundsågat bredvid tunnan på ena sidan. Andra sidan blir komposten så där blir det rakt. Nu går luften ur maken. Han har räknat på laster och kommit fram till att jag kan inte få det runt. Han trodde vi var överens, vilket vi inte var. Jag har dock hela tiden sagt att han ska bygga så han blir nöjd. När jag sa att hålet inte är snyggt så blev han trött.

Hålet som jag inte tycker är så fint.

Nu får ni gärna hålla med maken om att det är fint. Jag kommer inte tycka det och här kommer det stora problemet. Han trodde att vi var överens och han vill väldigt gärna att jag ska vara med på hur det blir. Vi hade en lång diskussion om hur jag hela tiden sagt att det blir som han har räknat på så det blir hållbart.

Vi är överens om hur det skulle byggas men jag tycker fortfarande inte att det är fint. Han blev så ledsen men det blev bättre när vi grälat klart. Han förstod att det är okej att INTE vara överens om utseendet men att vi är överens om byggandet. Håll nu med maken. Han behöver det. (Fast lite fult är det).

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

JAG ÄR INTE FÄRDIG

Idag är det dags för jobb igen. Jag kan meddela att jag inte är färdig med ledigheten. Tyvärr kan jag inte ändra det som står på schemat denna veckan. Kanske kan ordna något nästa vecka. För färdig är jag inte, jag börjar precis känna att jag är någorlunda med som jag borde vara. Att jag börjat en ny medicin hjälper inte till direkt.

Medicinen har en del biverkningar, som yrsel och illamående men också ryggont. Det hade jag innan jag påbörjade den och fattade inte varför den blev sämre. Nu vet jag, en av biverkningarna är ont i ryggen. Att jag äter den är för att jag har ont efter operationen och med högsta dosen så börjar den verka. Nu får jag avgöra om biverkningarna är värda att inte ha ont.

Det är så mycket jag inte är färdig med. Jag är inte färdig med hallen. Även om jag hunnit med att måla allt två gånger. Jag har tagit bort maskeringen till väggarna men elementet behöver en omgång till. Papp på golvet är alltså kvar. Det kommer bli mycket bra när det är klart men det är ju just det, jag är inte färdig.

Jag är inte färdig med att putsa fönstren. Även om de är långt ner på listan att göra så behövs de flyttas upp. Hade det inte varit dåligt väder i veckan så hade det nog blivit gjort då. Fast å andra sidan, då hade jag inte börjat med hallen. Det går kanske på ett ut. Hallen är väldigt skönt att den snart är klar. Även om den inte är färdig nu.

Igår blåste det lika mycket som i förrgår, fler dahlior blåste av. Tack och lov så blåste de av så jag kunde klippa av och sätta i vas. Inga trasiga stammar som är körda för att fortsätta ge blommor. Det är tacksamt. Men jag är inte färdig med gullandet. Mina blommor hade behövt mer gullande.

Den coola är faktiskt inte sönder av blåsten, jag tyckte bara att den också skulle in till vasen.

Blåsten tog också den stackars björnbären. Den som i våras dog och fick komma på nytt från grunden. Det har den gjort fint. Den har växt över vår spaljé och verkar ha mått mycket bra. Och så blåste den av. Där blev det lite gullande. Jag måste som sagt gulla mer. Detta gullandet hoppas jag gör att den kommer läka sig själv. Den fick lite tråd och uppsatt mot pergolan.

Delen över spaljén orkade inte med blåsten utan stöd.
Nu hoppas jag den läker av att den fått stöd på pergolan.

Jag är inte färdig men det är inte så mycket att göra åt det. Jag får fortsätta och se till att jag blir färdig. Först arbete.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Lite regn, lite sol och massor av blåst

Det var gårdagen. Lite regn och lite sol går bra. Men massor av blåst kan jag vara utan. Naturligtvis så tog blåsten en halv dahlia. Vilket ändå är ganska rimligt med tanke på hur mycket det blåste. Ingen av de stora gick sönder, vilket är mycket märkligt. Men tacksamt, tro inget annat. Palmen blåste omkull och behövde planteras om.

Jag fick alltså mer att göra tack vare blåsten. Förutom att tvätta hallen, slipa elementet i hallen, maskera hallen och måla hallen så behövde jag också plantera om palmen. Palmen fick vänta på att hallen blev klar. I alla fall klar med första omgången av målningen.

På kvällningen så blev det dags för palmen. Eftersom palmen också behövde större kruka så passade jag på att ordna det. Då fick jag en kruka över, som palmen varit i. Då tog jag murgrönorna som inte hade någon plats längre och satte i den och ställde på trappan. Får se om den överlever i mörkret under carporten.

Murgrönan på trappan.

Krukan går inte hela vägen ner till golvet. Den är inte ens halva. Det var antagligen anledningen till att den blåste omkull på altanen. Den platsen som den nu står på är världens blåspassage. För att den inte ska blåsa omkull igen så är den nu fylld med sten hela vägen från golvet upp till krukan som håller jorden. Om den ändå skulle blåsa omkull så blir det inte bara jord överallt utan även sten.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Tråkigare dag får man leta efter

Igår var så tråkig. Jag och maken skulle jobba vidare. Maken gjorde det och sedan kom regnet. Han pausade och regnet bara fortsatte. Det var bara tråkigt. På hösten kan det vara mysigt när det blåser och regnar, igår var det allt annat än mysigt.

Maken fick ge upp sin paus och gå ut i regnet och jobba. Han fick inte gjort så mycket han velat men mer än jag fick gjort. Jag hade ingen motivation alls. Jag var snurrig och mådde illa delar av dagen. Det hjälpte inte att det regnade ute och var tråkigt. Jag fick bort tältet. Jag fick städat i hallen och efter MÅNGA om och men så fick jag också upp tapet på det gamla dörrhålet.

Det blir skarvar och jag har inte ork att tapetsera om hela hallen. Eller snarare det kommer någon gång att tapetseras om i hela hallen. Men nu är det fix för att bli av med dörrhålet. Jag kanske får till det så bra att det inte behöver göras något mer, vad vet jag. Just igår var allt bara p*** och s***, så då fanns ingen motivation ens för att tro på att det ska bli bra.

Idag blir det till att fortsätta. Förhoppningsvis så kommer jag orka göra mer än igår. Maken kommer kunna göra mer, för idag ska det inte regna som att någon öser ur ett badkar. Snart har vi trall hela vägen. Kanske halvvägs idag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Om han ska, så ska jag

Maken bygger på. Igår regnade det stora delar av dagen. Jag hjälpte honom att sätta upp vårt tält så han hade lite skydd från regnet. Vi hade lite olika syn på var tältet skulle ställas. Av någon anledning så var det mitt förslag som blev verklighet. Han tyckte det skulle stå på framsidan en bra bit ifrån bygget. Jag tyckte det skulle stå vid bygget.

På eftermiddagen kom solen. Då ger tältet också solskydd.

Som du ser på bilden så får inte tältet helt plats. Men eftersom jag fick igenom min vilja så ställde vi det med två pinnar mellan reglarna. Maken fick sin vilja igenom på att inte höja tältet högre upp. Det hade gått bra att höja det. Men när regnet öste ner så var han inte inställd på att kunna gå under utan att slå i pinnarna i taket. När dagen var slut så var han nöjd över placeringen, även om han aldrig skulle säga det till mig.

Jag fick alltså hjälpa till med tältet men jag får inte göra så mycket mer nu. När han inte vill ha hjälp så är det bara att inse att så är det. Därför så hittade jag på eget att göra. Jag har påbörjat det projektet tidigare men det har varit stillastående ganska länge. Igår när det ändå regnade så tänkte jag att det var perfekt att fortsätta på det.

Jag utrymde nästan hela hallen och byggde ett sliptält. Jag har redan spacklat det gamla dörrhålet till köket och igår blev det också slipat. Nu är tanken att det ska sättas lite tapet och sedan målas. Målningen kommer bli mer än bara dörrhålet. Jag hoppas att projektet är klart ganska snart. Det som tar längst tid är alla torktider som kommer behövas.

Mitt sliptält. Mycket nöjd måste jag säga.

Idag ska mitt projekt fortsätta och även makens. För ska jag så ska han och tvärtom.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Vet inte vad det blev

Men något blev det. Jag kokade krusbärssylt igår. Fast kanske blev det marmelad. Det vet vi när en av burkarna öppnas. Det blev totalt en och halv burk med sylt eller vad det nu blev. Jag gjorde efter recept. Maken tycker inte om så söta saker så jag tog lite mindre syltsocker än receptet.

Enligt receptet skulle det inte vara något pektin i. Förutom då det i syltsockret och då jag tog mindre socker så fyllde jag på med lite pektin. Den smakade gott när jag smakade. Det är väl ändå det viktigaste. Inte för att jag ätit krusbärssylt innan så jag är den bästa att ge omdöme om den. Klart är det och står i kylen och väntar på att ätas.

Sedan gullade jag som vanligt där ute. Jag vattnade inte allt och borde vattnet blåbärsbusken som är i krukan. Jag får gulla mer med den en annan dag. Hallon fick mer gull, för den har börjat ge kart. Det blev inte bara ett hallon i år. Det kommer bli flera. Bara senare än tidigare för att jag beskar den som jag gjorde. Fel eller rätt, det vet jag inte. Hallon kommer det bli om jag bara vattnar den.

Alla dahliorna fick självklart vatten. Än har inte alla slagit ut men många har det. Jag är så tacksam för min trädgård och alla blommor och träd vi har. Det är en fröjd att bara få gå och njuta av vad som hänt sedan sist eller lukta lite varstans på allt som prunkar så fint. Tacksam.

Sedan blir det fel ibland som med fikonen. Jag är ny på fikon och förra året hann inga mogna. Första sommaren som vi hade fikon. I år har jag lärt mig mer. Fikon är en inverterad blomma. Så jag hade på bar kvist små frukter när jag tog ut det för sommaren. Därför har det hunnit mogna. Nu har jag nu frukt på gång som inte kommer att kunna mogna för att vi har inte tillräckligt med ljus på vintern. Vilket är lite synd.

Jag har hopp om att kunna göra fikonmarmelad. Det gillar jag skarpt. Nu räcker inte tre fikon för att göra marmelad. Jag vet inte hur man ska kunna spara fikonen för att kunna göra det heller. Fikon är världens färskvara, de blir dåliga fort. Jag har gått och känt på de nära mogna frukterna i några dagar. Sedan glömde jag en dag. Igår hade en trillat ner och en annan var övermogen men den tredje var rätt läge att ta.

De tre första fikonen. Tydligt viket som inte är bra.

Jag har ätit fikon och inte varit så imponerad. Men så goda de var från egna trädet. De är inte jättesöta. Jag åt inte skalet. Vet inte om det går men det var väldigt mjuk och lagom sött. Nu hoppas jag ändå mer på att jag löser hur jag ska kunna göra egen fikonmarmelad. Det övermogna gick bra att äta det med så för marmelad skulle det inte vara några bekymmer alls. Nu ska jag bara lära mig hur jag kan spara frukten. Det blir kul att lära sig nytt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.