– mina tankar och texter
Snart är det klart. Nu är det köksbordet och granen kvar. Nu är alla nötknäppare framme. Jag har fått fram luciatåget. Några andra Gabriel keramik har fått flytta in i hyllan i hallen. Vi satt och bara njöt av julkänslan när jag hade det på plats.
Dagens ord: julmys. Nu är det julmys.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Är det någon som gjort det själv? Jag är lite nyfiken på hur det kan bli. Jag har gjort pannacotta på skumtomtar. Det blev gott men ganska sött.
Glassen skulle jag vilja smakade mycket skumtomte men inte för söt. Då går kondenserad mjölk bort som bas. Frågan är om någon gjort på vanlig glassbas?
Om du gjort det någon gång får du gärna dela med dig av dina erfarenheter. Det är rätt tid för skumtomteglass nu.
Dagens ord: gott. Glass är gott.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Det kallar maken mig ibland. Ett annat av alla smeknamn han har på mig som inte är det mest smickrande eller gulliga. Fast det är mycket bättre än fjäderfä.
Just nu är jag lite virrigare än vanligt. Som med stor sannolikhet beror på att sömnen är väldigt fluktuerande. Maken kallar mig virriga tranan, äldsta sonen kallar mig inget utöver mamma. Än. För jag är virrig med honom med.
Jag gissar att han inte kommer ge mig något smeknamn. Han verkar ha vant sig, för han frågar inte längre. Det han frågat om är när jag lagt något i hans kalender fast det skulle vara i min. Vi delar digitala kalendrar. Jag kan lägga in åt honom men mest att vi ser varandras.
Nu verkar min virrighet alltså gått så långt att han inte frågar längre. Han säger inget alls. Problemet är att jag inte ens ser det när det ligger i kalendern. Att det står i hans och inte min. Jag har faktiskt aldrig lagt in något från honom på mig. Bara mina på hans.
Det har han säkert noterat och nu vet han vad som är mitt och vad som är hans utan att behöva fråga. Jag ska ändå försöka låta bli att virra till det i kalendern. På makens spelar det ingen roll, bara jag inte gör det med äldsta sonens. Maken har andra saker att kalla mig virriga tranan för så då kan jag även vara det digitalt.
EDIT: Tydligen heter jag snurriga tranan. Jag är så virrig att jag inte kommer ihåg vad han kallar mig från att han säger det till fem minuter senare när jag skriver. Tur jag har något att skylla på. Snurrig eller virrig, trana var jag i alla fall.
Dagens ord: digital. Jag är digital och bra på det.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Hälften av alla nötknäppare har fått komma fram. Denna tiden är den bästa på hela året. Tiden med förväntan över allt som kommer. Glögg, gemenskap och tända ljus. Eller bara mys med allt julpynt.
Idag ska jag försöka fortsätta med att få fram pynt. Jag skulle behöva det lilla bordet för att ha pynt på. Jag har dock ingen bra plats. Jag har fått flytta runt det och ändå inte hittat rätt plats.
Dagens ord: härlig. Härliga tider.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Igår kom det en ställning på plats. Nu kan vi både bänkpressa och knäböja utan hjälp. Sedan vill man så klart att någon ändå är med i fall något händer. Vi utökar lite hela tiden. Dessutom är det oftast begagnat, vilket jag mår bra av i min klimatångest.
Med julpyntandet så kom en tomteluva fram. Den lilla apan från Kaj Boyesen fick på sig sin lilla luva. Idag ska jag försöka få fram lite mer pynt.
Dagens ord: Extra. Jag är lite extra.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Denna gången blev det Jie-nissarna som kom fram. Det började med mammas snögubbar från Jie. Nu är de en hel skock och kan också bilda ett eget litet samhälle.
Förra året stod de på ett bord med snö. Det bordet finns inte kvar på mellanplanet längre. Kanske måste plocka upp det igen. För det är mer som ska fram. Frågan är då var det ska stå?
Jag löser det när jag kommer dit. Nu är i alla fall dessa uppackade. Det som är jobbigast är att plocka fram alla från sin kartong och skyddsemballage. Flytta tar inte någon tid. Särskilt inte när jag bara flyttar lite grann eller en som står ”fel”.
Dagens ord: rätt. Jag är rätt!
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Igår fick alla mina luvnissar från Nittsjö komma på plats. Det ska till lite batterier så jag kan placera ljus i husen och annat som ska lysa.
Det är väldigt mysigt. Jag gläds av mina luvnissar. De har nu skog, pepparkaksby, ett bostadsområde samt luciatåget på väg till kyrkan. Förr i tiden stod de utspridda överallt, utan sammanhang. Sedan kom makens nötknäppare. Då behövde det ändras. Vilket var det bästa som kunde hända.
Julen kommer fortsätta komma fram här hemma. Allt i en maklig takt. Allt kanske är klart när det är dags att börja plocka bort det igen, ha, ha. Då är det så.
Dagens ord: Förnuftig. Jag är förnuftig.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Idag är det stora readagen. Jag upplevar att den blivit större än rean efter jul. Jag har gjort jättebra klipp på denna fredag genom åren det funnits.
Det började med att handeln upplevde att det var trögt i försäljningen innan julhandeln startade. Då kom någon på Black Friday och sedan hängde nästan alla på. Nu har det ju även blivit upp till black month.
Jag är för det. Men jag tycker också man ska tänka sig för så man inte bara köper för att det är billigt. Jag brukar invänta och se om något av det jag ändå behöver eller ska köpa i julklapp, dyker upp på rean. Då har jag gjort riktigt bra fynd. Även i år.
Brukar du fynda på Black Friday?
Dagens ord: fynd. Jag är ett fynd.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Jag tror jag varit bitchig. Jag har alltid lite snap (kvicka kommentarer om diverse) i mig och nu har det då gått över till bitch. Tror jag. Maken verkar tycka det.
Vi bor på tre plan. Vi har också tre toaletter, en på varje våning. Vi har toalettpapper på alla med plats för extra rullar. På något sätt har det blivit maken som fyller på dessa extra platserna mest. (För han är på toa mer.)
På morgonen och kvällen går vi alltid på den högst upp. Inget konstigt då vi sover på det våningsplanet. När man då går på toaletten så blir man varse om att det är dags att fylla på. Mitt minne sträcker sig till när jag är på toaletten. Så fort jag lämnar har jag glömt det. Vilket gör att jag ofta säger högt att det är dags att fylla på.
Att jag säger det högt är lika delar för att maken ska hjälpa mig att komma ihåg som för att jag själv ska komma ihåg det. Men det blir oftare att maken gör det. Svårast är det på kvällen när man ska vara kvar där uppe och pappret är en våning ner. Men som sagt jag glömmer det oftast så fort jag stänger toadörren.
Därför blev jag så glad häromkvällen när jag såg att maken fyllt på med extra toarullar. Han är klar för kvällen och ligger i sängen. Jag är inte riktigt klar men för att jag inte ska glömma så ropar jag: TACK för att du tagit upp toarullar.
Vi båda tycker det är viktigt att visa uppskattning för varandra. Men när maken då stampar nerför trappen och demonstrativt sliter upp en påse med toapapper och ställer rullar i trappan så undrar jag. Jag har nog varit lite bitchig när han tar mitt tack som en passiv-aggressiv kommentar.
När jag fattar vad han håller på med så går jag och kollar om det stämmer. Vilket det gjorde. När jag säger tack för att han redan har tagit upp papper så tittar han skeptiskt på mig. Sedan inser han att han faktiskt redan har tagit upp papper och ställer tillbaka rullarna från trappan in i skåpet igen. Sedan kom ett tyst varsågod.
Dagens ord: Varsågod. Jag är en bitch, varsågod!
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
I år har jag ingen adventskalender. Men förra året hade jag både choklad- och tekalender så det är inget synd om mig. Jag vet inte riktigt vad jag velat ha så därför blev det ingen.
Dock om någon hade gjort som Glassbaren i Bräcke i min närhet så hade jag köpt en direkt. 649 kr hade det varit värt att få en överraskning av glass varje dag. Det är verkligen en överraskning för du får inte reda på förrän samma dag vad det är för smak. De har lucköppning via sina sociala medier. Så himla kul idé. Kolla deras film när de sålde in den: Glassbaren i Bräcke på FB
Nu hoppas jag på att någon i mina hemtrakter gör något liknande nästa år. Har du någon adventskalender i år?
Dagens ord: Uppfinningsrik. Jag är uppfinningsrik precis som Glassbaren i Bräcke.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.