Det kallar maken mig ibland. Ett annat av alla smeknamn han har på mig som inte är det mest smickrande eller gulliga. Fast det är mycket bättre än fjäderfä.
Just nu är jag lite virrigare än vanligt. Som med stor sannolikhet beror på att sömnen är väldigt fluktuerande. Maken kallar mig virriga tranan, äldsta sonen kallar mig inget utöver mamma. Än. För jag är virrig med honom med.
Jag gissar att han inte kommer ge mig något smeknamn. Han verkar ha vant sig, för han frågar inte längre. Det han frågat om är när jag lagt något i hans kalender fast det skulle vara i min. Vi delar digitala kalendrar. Jag kan lägga in åt honom men mest att vi ser varandras.
Nu verkar min virrighet alltså gått så långt att han inte frågar längre. Han säger inget alls. Problemet är att jag inte ens ser det när det ligger i kalendern. Att det står i hans och inte min. Jag har faktiskt aldrig lagt in något från honom på mig. Bara mina på hans.
Det har han säkert noterat och nu vet han vad som är mitt och vad som är hans utan att behöva fråga. Jag ska ändå försöka låta bli att virra till det i kalendern. På makens spelar det ingen roll, bara jag inte gör det med äldsta sonens. Maken har andra saker att kalla mig virriga tranan för så då kan jag även vara det digitalt.
EDIT: Tydligen heter jag snurriga tranan. Jag är så virrig att jag inte kommer ihåg vad han kallar mig från att han säger det till fem minuter senare när jag skriver. Tur jag har något att skylla på. Snurrig eller virrig, trana var jag i alla fall.
Dagens ord: digital. Jag är digital och bra på det.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.