En missbrukares läkare

Jag förstår många saker men vissa förblir oförståeliga hur många gånger det än kommer på tal. Hur kan en missbrukares läkare skriva ut droger till personen i fråga.

En läkare litar man på. En läkare som vet att man har ett missbruk bakom sig ska man kunna lita på. Lita på att man inte faller tillbaka i missbruket.

Matthew Perrys läkare har erkänt fyra fall där han inte borde gett Ketamin till skådespelaren från Vänner. Det är två år sedan Matthew dog i en överdos. Och nu har läkaren erkänt. Det var fler som blev anklagade för hans död år 2023. Bland annat en assistent.

Men en läkare, det är helt oförståeligt. En assistent, ja, den gör vad den blir tillsagd mer eller mindre. Sedan är det orimligt att man som fullt frisk person ger en missbrukare tillgång till droger. Fast en läkare ska veta bättre och den man som patient ska kunna lita på.

Dagens ord: Tilltro. Jag har tilltro till mänskligheten.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

När maken och jag bråkar

Det är sällan vi bråkar. Ibland händer det men då oftast inte som tror man bråkar. Ett bråk kan vara högljutt, elakt i ord, det kan vara fysiskt och psykiskt. Vad våra bråk är vet jag inte riktigt.

Vi har ofta våra bråk på distans. För tillfället är det en luftavfuktare i källaren vi bråkar om. Han flyttar ut den och jag flyttar in den. Jag muttrar när jag flyttar in den men säger inget till honom. Om han muttrar när den dras ut vet jag inte, men han säger inget till mig.

Han tycker den måste stå utdragen för att den ska ha luft omkring sig. Jag vill att den står inputtad för att kunna vika tvätten. Den står alltså på bänken. Och ingenting bakom när den står där jag vill. Alltså fritt med luft så den kan avfukta i lugn och ro.

Makens placering.
Min placering. Ingen skillnad på luften runt. Bara mindre bänkats för mig.

Vi får se vem som vinner bråket. Man skulle kunna tro att det är jag. Men i sådana här fall brukar makens paranoia vinna.

Dagens ord: Klok. Jag är klok.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Vad hände med dagen

Igår bara försvann. Jag vet knappt vad jag gjorde men rätt som det var så var dagen slut. Maken grillade till middag. Vi åt ute. Förutom att jag åt så var det maken som gjorde allt.

Jag satt en stund på baksidan. Jag gillar baksidan mer och mer. Särskilt när solen passerat och man kan sitta i skuggan och se på fontänen. Kanske därför dagen försvann. Jag satt och drömde om en gungstol att sitta i på baksidan.

Dagens ord: Drömma. Jag är en drömmare.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Kantarellerna är tillbaka

Jag trodde inte det skulle bli några. Förra året blev det till en kvarts macka. Detta året blir det kanske till ett halvt bett på en macka. Det är väldigt kul att kantareller växer i trädgården.

Kantarellerna som gömmer sig i rabatten.

Dagens ord: Läcker. Jag är läcker precis som kantarellerna.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Sommar, sol och blommorna lever

Igår kom vi hem till alla blommor. Det var störtregn innan vi åkte så solen har varit behövlig för alla blommor i krukorna. De var översvämmade och lite väl blöta.

Igår fick de flesta vatten. Vissa var snustorra och hade inte orkat en dag till. Men vissa fick faktiskt inget vatten alls. Mest citrusarna. De mår bra av att få torka ibland. Hoppas att regnet som väntas inte kommer så de hinner göra det.

Kvällen avslutades med att maken fixade god middag på ofyren. Idag får vi se vad som händer med. Blommor kommer vara på agendan. Flera dahlior har jag hopp om att de snart börjar slå ut.

Ofyren är tänd och på gång.

Dagens ord: stjärna. Jag är en stjärna.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Fortsatt syskonkärlek

Igår fortsatte utflykten och vi var alla samlade. Det var varmt och härligt. Min kära syster hade förvarnat om att badkläderna vore bra att ta med då det skulle bli varmt.

Jag meddelade att jag kunde ha med solkläder för om något blev blött så var det eventuellt fötter men troligast bara en tå. Vädret blev som prognosen och systers del med att bada blev verklighet. Jag fick i fotsulorna och några doppade sig helt. Jag hade solkläder och höll vad jag lovat.

Sedan visade vi syskonkärleken för fullt hela dagen. Det gnabbades på både det ena och det andra och vi hade det precis så bra som man kan önska. Mamma njöt också med oss.

För utom syskonkärlek och bad så hann vi med god lunch ute, shopping och fantastiskt god grillad entrecote hemma hos syster och sambo. Jag tycker verkligen om att vi syskon kommit varandra så mycket närmre dem senaste åren. Mycket skratt har vi haft tillsammans även denna gång. Ser fram emot när vi ses igen (snart).

Lunch på lokal med familjen

Dagens ord: Syskonkärlek. Vi har syskonkärlek med både gnabb och äkta kärlek.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Trädgårdsterapi deluxe

Igår var en härlig dag. Det var en utflyktsdag som gav terapi i mängder. Jag ska säga ja till det jag mår bra av. Igår var det ja till utflykt i Rosariet.

För dig som inte vet är det en trädgård med massor av blommor. Väldigt mycket rosor. Det är fullt av portaler, rosenbågar, pelare och stora tunnor fyllda med blommor förutom alla rabatter.

Allt detta fick jag uppleva tillsammans med min fina svägerska. Vi dumpade Piff och Puff (våra andra hälfter) och njöt av blomsterprakten helt själva. Det var terapi deluxe. Inga måsten och ingen tidspress. Bara vara i nuet och andas.

En av alla mycket fina blommor.

Sedan mötte vi upp våra hälfter och ställde oss i kön som alla andra stod i. För glass på Buon. Om man är i Jönköping så blir det en glass på Buon. Vilket väldigt många andra verkar tycka också. Inte minst när det är varmt ute. Värt en omväg även när det är kallt. Gelato gjord i butiken med närproducerade varor.

När vi står i glasskö till godaste glassen.

Dagens ord: Andas. Jag andas.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Grillkrydda!

Igår blev det att testa gränserna (igen). Jag gjorde ett styrketräningspass. Det gick bra utan att jag kräktes. Vilodagen efter cyklingen gjorde susen.

Jag är nöjd med att jag kan lite, även om jag glömmer massor fortfarande. Blev påmind igår av äldsta sonen att jag lovat hjälpa honom. Jag hade skrivit upp det på en av mina listor. Som jag sagt innan, jag måste även komma ihåg att kolla listorna.

Det var inget jobbigt jag skulle hjälpa honom med. Jag skulle köpa grillkrydda åt honom. För den som han tycker om finns inte på ”hans” affär. Bara minnet som sviker. Och har jag inte sagt något till maken så vet inte han att det behövs.

Idag vet både jag, maken och minstingen att grillkrydda ska köpas. Minstingen la en påminnelse på min telefon som är nästan det enda som syns. Alltså direkt när jag tittar på telefonen. Utan att öppna listor eller någon annan app. Idag måste det lösa sig för nu är den nästan slut.

Nästan slut för äldsta sonen innebär att han klarar sig säkert några veckor. Han mår dåligt av att det eventuellt tar slut och kan inte slappna av. Bättre att ha extra hemma innan det är försent.

Dagens ord: Självständig. Jag är självständig.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Högläge

Det blev vilodag med benen i högläge eller på toaletten. Höglöget började i solen ute på altanen i hängmattan. Det var precis så skönt som man kan förvänta sig av att slöa i hängmattan.

På eftermiddagen kom regnet och då fortsatte kroppen vila i soffan framför TV:n. Det blev filmkväll med maken. Att vila ska man inte underskatta även om sömnen uteblir. Framåt kvällen slapp jag besöka toaletten så idag kan det nog bli lite mer aktivitet. Dock inget 5-mils pass på cykel.

Dagens ord: Välskapt. Jag är välskapt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. 

Vågar knappt erkänna här

Anledning att jag inte borde erkänna här är att jag kommer få skäll. Mest av syskonen för maken vet redan. Och han skäller aldrig på mig. Orolig är han dock och det vill jag inte heller.

Igår var det en hel del vila men tydligen inte tillräckligt. Men innan jag avslöjar så vill jag bara meddela att den nya sömntabletten gör mig illamående och dålig mage.

För efter vila och minstingen slutat jobbet så gav vi oss ut på en cykeltur. Med tanke på det fina vädret. Igår bestämde vi att vi skulle cykla 5 mil. Det är inte jättelångt. En lagom träningsrunda. För någon som är frisk i alla fall.

När vi hade kommit halvvägs ungefär så började jag att må dåligt. Jag mådde illa och kände hur magen var i uppror. Om man är halvvägs så finns inte så många alternativ utan det är bara att cykla på. Man måste ju hem.

Efter cirka en mil så mådde jag så dåligt att det kom upp. Jag kräks aldrig. Jag menar aldrig. Jag var magsjuk för ungefär 20 år sedan och då kräktes jag. Nu har jag dock kräkts ett antal gånger. Även innan nya sömntabletten.

Jag tror (och maken) att det är kroppen som säger stopp. Du är utmattad och måste vila. Nu var ju dock problemet att vi var inte hemma än. Och efter den kräkningen så kändes det lite bättre med illamåendet.

Jag säger självklart till minstingen och vi bestämmer att vi svänger av för en kortare väg hem.

Vi kommer hem och turen blev 4,5 mil. Jag är tacksam för minstingen som ödmjukt slår av på takten och håller mamma sällskap. Trots att han hade kunnat köra på. Innan vi var hemma kom det nästan på båda hållen så idag blir det bara vila.

Till mitt försvar kära syskon. Någon gång måste jag försöka tänja gränserna. För jag vägrar att bara lägga mig ner och dö.

I vilan kanske att jag går ut och försöker döda löss på rabarbern. För självklart var i stort sätt lika många tillbaka igår. Äpoelbuskarna har några få som kommit tillbaka. Liten tröst.

Dagens ord: Kraftsamling. Jag kraftsamlar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.