– mina tankar och texter
Alldeles utmärkt dessutom. I tisdags när det regnade hela dagen så fick den visa vad den gick för. Antingen så regnade det eller så öste det ner. Ganska mysigt och alla växterna blev väldigt glada.
Både maken och jag var lika glada som växterna, för vår anordning för att regnvattnet ska komma i regntunnan fungerar perfekt. Från mindre än halvfull så blev den full av vatten.
Dagens ord: Fira. Idag firar vi. Allt och inget. Att vi lever. Och att tunnan är full.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Vet du vad Viddla är? Jag hade ingen aning till häromdagen. Jag trodde det var något bluff och båg till en början.
Det började med att vi skulle titta på Snowroller med Minstingen. Del två i sällskapsresan. Han hade tittat på första filmen och höll med om att den var bra. Tiden hade heller inte sprungit ifrån den. Eftersom han sover hos oss ibland så tyckte vi då att vi kunde se nästa i serien.
Vi har den inte. Vi hade heller ingen av streamingtjänsterna som visar den. Då hittade jag Viddla.
Först trodde jag det var en pirattjänst som streamar filmer olovligt. Det var fel. Det var heller inte någon bluff med att köpa något som inte fanns. Viddla är en digital tjänst som bibliotek tillhandahåller med filmer.
När killarna var små lånade vi ofta filmer på bibblan. Och nu går det alltså låna dina filmer på Viddla. Digitalt med ditt biblitekskort. Hur coolt är inte det. Att jag har ett hedenhöskort utan pinkod är en annan sak. Men jag ska helt klart gå in och förnya mitt medlemskap på biblioteket.
Då får jag tittat på annat som finns i deras sortiment. För de fyra första filmerna i sällskapsresan kommer vi att köpa. Snowroller är avklarad. Tre kvar att införskaffa.
Dagens ord: lära. Jag lär mig hela tiden.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Vi har haft sommarvärme några dagar igen. Underbart om du frågar mig. Vi har haft som mest 23 grader. På nätterna blir det svalare och maken får ha öppet och mår bra av svalkan som blir. Jag har mitt duntäcke, så för mig går det bra med öppet fönster.
Förutom värmen så börjar det bli mörkare på kvällarna. Jag älskar att mysa med ljus. Jag har börjat tända ljus och njuter för fullt av både värme och ljus. Maken njuter dock inte lika mycket över mina ljus. Han tycker det är tillräckligt varmt inne som det är. Det är tur han viskar sina värmeslags-döende- pustar över ljusen.
För jag har faktiskt skaffat en massa elektriska ljus. Det gjorde jag till förra hösten. Dels för att han tycker inte om att jag har tänt 35 ljus samtidigt. Men också för att jag ska kunna ha i min vinterlandskap utan att behöva ha uppsikt.
Med det sagt så har jag så klart kvar levande ljus. Jag har fem st på köksbordet samt fem st i hans kandelaber över soffbordet. Dessa 10 är i stort sätt aldrig tända samtidigt. Just på grund av uppsikten. Sedan har jag två stora (jättestora) blockljus. Dessa måste vara tända länge om de ska tändas. Annars blir det bara ett litet långt hål rakt ner. Som också påverkar att de tänds inte alla gånger som jag tänder ljus.
Likväl, han tycker inte om att ljusen tänds när vi har lyckats få det till 25 grader inne och solen fortfarande ligger på mot matbordet. Jag däremot tycker det är mysigt att tända ljusen när vi äter. Så jag struntar fullständigt i hans viskande. Jag kan även ibland påminna honom att han ska vara glad att jag inte har levande ljus i alla 35 ljusstakarna. Då svarar han snabbt att han är det och säger att det är därför han viskar sin klagan över ljusen i värmen.
Dagens ord: mysig. Jag är mysig.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Igår kom den. Min gungstol som kan vara ute. Jag har väntat länge på den. Vilken tur att det var fint väder så jag kunde sitta ute och njuta i min nya gungstol.
Jag har absolut inte ångrat mig med mitt val. Den är superskön att både sitta still i och gunga i. Den har klossar så den inte kan gunga om man vill det. Jag var lite osäker på färgen. Alltid svårt med färg på bild. Men det blev precis som jag tänkt det.
Nu har jag två favorit-platser på altanen. Hängmattan och nu även gungstolen. Bägge från Fatboy. Nu blir det till att grunna ut var själva sittpuffen ska vara på vintern. Ställningen är bara att plocka isär. Lycklig över att jag har en make som stöttar mig i allt. Även stora inköp som mest troligt bara jag kommer använda.
Dagens ord: lycklig. Jag är lycklig.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Igår var det en lugn och skön söndag. Eller fysiskt var den inte så skön, eller lugn. Det är väldigt tydligt att kroppen lägger av. Just nu är det mest magen som strejkar.
En kär vän kom i lördags på eftermiddagen och åkte efter frukost igår. Vi har inte träffats på många år så det var verkligen efterlängtat att träffas. Besöket var supermysigt och vi åt och skrattade gott tillsammans.
Jag har varit låg i veckan. Jag har förberett lite varje dag och var klar med allt långt innan besöket. Allt innebär att sängen var bäddad. Som tog mig några dagar om jag inte bara skulle göra det.
Jag tog det väldigt lugnt dagen innan och på lördagen. Inget var jobbigt. Fast ändå så lägger kroppen av efteråt. Det är mycket tydligt att jag inte är som jag borde.
Men om jag tänker en gång till så är det inte så konstigt. Hjärnan är den som jobbar mest alltid. Vid ett besök så jobbar den ännu mer. En konversation ska hållas igång. Gärna så man hänger med och inte missar något. Då går det åt energi. Jag har inget bra att jämföra med egentligen.
För ett styrkepass måste hjärnan också vara med på. Jag kan inte lyfta vikter över huvudet och släppa koncentrationen för då kanske jag inte håller någon vikt alls. Att titta på TV är också svårt. Allt är intryck som hjärnan ska bearbeta. När jag haft mer intryck under en (även kortare) tid så lägger något av.
Eftersom hjärnan har fokus på att återhämta sig så tar den kraft någon annanstans ifrån. Just nu är det alltså magen. Hjärnan orkar väl inte styra magen så den bara släpper allt och jag får springa på toaletten. Tack och lov var det inget kräkande igår.
Detta är inte första gången. Vi hade besök av fina vänner i juli och det var samma visa då. När mina syskon varit här eller vi där så upprepar sig historien. När jag faktiskt gör något som är tufft för alla, ja, då hamnar jag på akuten.
Med det perspektivet så är jag mycket nöjd med att jag fått njuta av tiden med mina vänner i sommar. Jag är tacksam för all tid jag orkat i trädgården och med träningen. Även om förra veckan innebar noll träning. Denna veckan blir det mer träning och mindre tid i trädgården.
Dagens ord: oas. Jag har en oas.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Igår var det fortsättning på mysteriet med lamporna. Minstingen blev tillfrågad innan maken läste bloggen. Dock fick maken värsta tänkbara svar. Minstingen hade INTE tänt några lampor som han inte släckt efter sig.
Han tyckte vi hade lämnat lite väl ljust i hallen. Men tyckte och tänkte nog inte så mycket mer.
Hallens lampor tändes inte igår som de skulle. Antagligen har det hänt något med schemaläggningen. Det är sådant som händer med teknik. Maken tror inte det varit inne en yxmördare och tänt i hallen. Även om han är förbryllad över att tekniken strular på bara två lampor och inte alla som styrs med Plejd.
Däremot så är det garanterat en yxmördare som tagit sig in och tänt i källaren. Bara golvlamporna för att stressa maken innan han blir dödad. Eller så har någon av oss två som inte är minstingen och bor i huset tänt lamporna, och sedan glömt att släcka. (Läs maken har tänt och glömt.) Yxmördare eller oss, ja, troligast måste det vara en yxmördare.
Från en sak till en helt annan, jag har ett nytt smeknamn. Även om han tycker Fjäderfä är gulligt och kan inte förstå varför jag inte tycker det med, så blev jag igår kallad: Flygfä! Det passade tydligen bättre med Fähund. Om han tycker Flygfä är gulligt eller inte vet jag ej. Lär dock få reda på det när han läser detta.
Dagens ord: uppskattad. Jag är uppskattad och jag uppskattar att få skratta med maken.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Igår lös lampor som inte borde ha lust när vi steg upp. Jag sa direkt till maken att det måste vara minstingen. Några problem med bara, lamporna är sådana som han aldrig tänder.
Minstingen bor hos oss med jämna mellanrum. Det är en lång historia som jag kan ta vid ett annat tillfälle. Han är RIB:are, räddningspersonal i beredskap. Hette tidigare deltidsbrandman.
Till natten igår fick han en utryckning. Det är sådant som händer när man har jour. Han är snabb som en vessla iväg. Om larmet inte stängs av så väcker det halva grannskapet. Vi hörde inte larmet så han är snabb på att stänga det med. Han har tre minuter på att klä sig i fullt ställ och åka iväg.
Då är det inte riktigt läge att springa runt i huset och tända lampor. Vilket maken påtalade. Jag tyckte att han kan ha gjort det när han kom tillbaka. För att lägga underställ i källaren eller något. Problemet där är att bägge golvlamporna i källaren var tända. Taklampan hade varit tänd men blivit släckt. Vi kan tända vid trappan både där nere och uppe. Han brukar tända när han kommer ner och släcker när han är uppe. Jag och maken gör tvärtom.
Så långt är maken och jag överens. Minstingen har varit i källaren. Men varför var då vägglampan i hallen tänd? Eller den som är på trappavsatsen i hallen? Bägge dessa lampor är på timer och måste slås på via en app. En app som minstingen inte har. Det han skulle kunna göra är att trycka på knappen vid uttaget. Inte troligt att han gjort det. Däremot skulle ett strömfall kunna påverka det.
Så makens stora bekymmer igår var hur kunde lamporna vara tända. Minstingen var på sitt ordinarie jobb på dagen och maken kunde inte fråga honom. Inte förrän han kom hem från jobbet. Åh, vad han grunnade hela dagen. Varför var fyra lampor tända? Till slut kom ju då minstingen hem.
Gissa vem som glömde fråga minstingen om han tänt lamporna! Japp, maken. Gissa om minstingen drog iväg och var borta hela kvällen. Jajamen. Så idag kommer maken ha en uppgift och det är att kolla med minstingen om lamporna. Om inte annat blir han påmind när han läser detta.
Dagens ord: Grubbla. Maken grubblar jag bakar.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Det har varit mycket prat om att våldet ökar, jag har skrivit om det innan. Våldet har inte ökat. Våldet var som värst på 80-talet. Men om man isolerar våldet och enbart tittar på där någon blivit skjuten till döds så har det våldet ökat.
Det jag hade missat är att faktiskt det våldet håller på att minska igen. Det som polisen gör hjälper. Vilket är en lättnad. Förra året var det 44 st som dog (tragiskt) och det är betydligt mindre än vad det var för tre år sedan. Jag hoppas trenden håller i sig och vi slipper allt våld.
Dagens ord: utveckling. Jag utvecklas.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Jag har många smeknamn på maken. När jag säger hans namn så brukar han påtala att jag är arg. Vilket har helt fel i (läs kanske lite rätt). Han svara alltid tillbaka med mitt namn i dessa situationer.
Jag får nog skylla mig själv lite då jag väldigt ofta säger något annat än hans namn. Älskling är det mest givna och även använda smeknamn. Flera andra har jag skrivit om här, Byggar-Bob, Rivar-Nisse och inte minst Surikaten. Det är inte bara jag som har det smeknamnet på honom.
Ibland är han Gull-rumpa. Eller min springpojke. Jag vill påstå att jag har mest gulliga eller talande smeknamn för min Loverboy.
Annat kan man säga om vad maken kallar mig. Som sagt mitt förnamn är när han vill visa på att han vet att jag är arg. Fortfarande fel antagande av honom. Han har ett gulligt smeknamn. Inte så ofta som han använder det. Lillan. För att han tycker jag är så liten.
Lillan var hans första smeknamn på mig. Före älskling, som också är gulligt, men det räknas inte riktigt. Älskling säger väl alla om sin partner. Kanske inte alla, men många. Oavsett så är det många fler smeknamn som inte är så gulliga. Duvan. Myran. Plojnoja. Fjushsusha. Har jag fel? Är dessa smeknamn gulliga?
Det värsta är nog ändå det senaste som han kallar mig: Fjäderfä. Gulligt?! Mitt lilla Fjäderfä. Jag vet att han tycker om fåglar men då är väl Gullhöna bättre än Fjäderfä! För jag tycker att fåglar är flygande råttor och inte speciellt gulliga. Oavsett sort av fågel.
Han tycker att jag är hans lilla Fjäderfä. Och för att kompensera lite (då han såg min blick första gången han sa det) så är han min Fähund. Jag kallar alltså inte honom för Fähund. Han kallar sig själv för Fähund.
Jag heter mitt förnamn. Jag lyssnar på alla andra smeknamn han har på mig med. För jag älskar honom. Även när han säger att jag är ett Fjäderfä.
Dagens ord: Klok. Jag är klok som en bok.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.
Igår blev det vilodag. Även för alla våra alteregon. Så varken Byggare-Bob eller Rivar-Nisse jobbade något. Under min vilodag begrundade jag allt som jag är tacksam för. Jag har deppat ett tag och det är lätt att stanna i det negativa.
Det är det första jag är tacksam för. Min insikt och att jag försöker göra något positivt. Att lyfta sig själv är så viktigt. För om inte jag fungerar så kan jag inte finnas för någon annan.
Tänk att en negativ sak väger tyngre än tusen positiva. Tack och lov har jag mycket att vara positiv över. Som att jag fick prata med bägge mina syskon igår. Jag är tacksam för den fina kontakt vi har. Den har stärkts och blivit väldigt stark. Även om mamma flinar åt oss i himlen när vi syskongnabbas.
Jag kan vara deppig och känna hopplöshet över framtiden och komma fram till att jag lever nu. Jag lever nu och tar ett steg i taget. Jag kan påverka valen jag gör men jag kan inte påverka min hälsa. Jag är tacksam för att jag lever.
Dagens ord: är. Jag är!
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.