Kategori: Husrenovering

Hur hållfast är en glashylla? Det har varit en av gårdagens stora funderingar. När minstingen kom hem så blev det ett antal uträkningar och ett antal samtal till en vän. Att ha bra och smarta vänner är toppen i alla lägen. Åter till glashyllan. Hur mycket skulle du våga ställa på en glashylla?

I ett vitrinskåp är det ofta ganska grunda hyllor. Runt trettio centimeter. Överskåp brukar ligga runt omkring det måttet. De är heller aldrig så breda. Det vanligast är nog fortfarande sextio centimeter även om åttio har ökat i antal. Då har vi längden. Hur mycket skulle du våga belasta på 600x300x6 millimeter? Ganska mycket är mitt svar. Jag skulle inte ha problem med att trycka in alla keramik tallrikarna samt assietterna på samma plan. Du får inte heller plats med så mycket. Efter som det inte är så djupt.

Då kommer vi till nästa mått. 1020x600x6 millimeter. Hur mycket skulle du våga belasta nu? Vi har båda dessa måtten. Två stycken skåp med två hyllor av den mindre sorten. Samt ett skåp med fyra hyllor av den stora sorten. Hur mycket vågar vi belasta i det stora är miljon dollar frågan?

Om du skulle ta ett hyllplan 1020x600x6 och lägger en spånskiva över den. Lägger det helt plant. Då skulle det hålla för ofantliga mängder kilon. Jag kommer inte ihåg riktigt men jag tror det var tiotusen ton. Det kommer jag inte lägga på mina hyllor i vitrinskåpet. Jag kommer heller inte att ha en fast skiva på glasskivan. Tanken med glaset är ju att kunna ha upplyst i skåpet. Hela skåpet, inte bara översta hyllan.

Så då kom vi fram till punktbelastning. Den är då på mitten av skivan. Då kom vi fram till en belastning på tio kilo. Det i uträkningen från minstingen och hans vänner. Vår internetsökningens gav oss svaret på sju kilo. Så då är vi mellan sju och tio kilo. Bra räknat av vännerna och kompani. Nu till frågan, hur mycket vågar jag ställa på hyllorna?

Om jag ställer in en glasburk med mjöl i, samt en med socker i. Självklart stora glasburkar som rymmer mer än en två kilos påse. För saken skull så säger vi att jag bara har en påse åt gången. Burken väger också en del. Låt oss säga att det blir fem kilo tillsammans. Då är det två saker på ett hyllplan som skulle kunna rymma hela mitt skafferi av saker. Och ett antal grytor.

Idag är det inhyst på sex hyllplan som är nästan sex löpmeter långt i knappt trettio centimeter brett. Det nya skåpet är ju omräknat till löpmeter åtta meter i samma bredd cirka trettio centimeter. Jag får plats med mängder i skåpet. Men klarar alltså sju till tio kilo i punktbelastning. Hur mycket är då det i belastning som är utspridd på hyllan? Det är det ingen som vet. Pröva och se?

Det får nog bli ett samtal till leverantören för att se vad deras uppfattning är. Det ska tilläggas att skåpet så klart är måttanpassat till vårt kök. Därför kan det vara svårt att besvara frågan. Hur många har ett vitrinskåp som är 60 centimeter djupt? Det kanske slutar med att vi har fasta hyllplan och ingen belysning. Den får riktas utifrån om vi vill lysa upp innehållet. Innan imorgon måste det beslutet var gjort för då kommer elektrikern. (Vad jag tror än så länge.)

Har du några bra råd så får du gärna dela med dig.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Snart är det klart. Hoppas jag. Snart har vi ett kök. Nu saknas lister, bänkskiva, en del av elen, som taklamporna. Vitrinskåpet är inte på plats. För vi måste få in bänkskivan först. Vitrinskåpet står på bänkskivan. Vi saknar vitvarorna. Eller en del av vitvarorna. Vi har en ugn. Vilket är helt underbart. Det ska dit två ugnar till. Men det fick vi inte in i bilen. De kommer med kylskåpet.

Igår blev det omelett till middag. Så härligt. Om vi haft ett kök så hade det blivit en stuvning till också. Men nu när allt är så omständigt så blev det bara omelett. Jag hade möjlighet att göra en skinkstuvning. Men att stå på minstingens rum och försöka skära skinka och vispa stuvning på låg bänk är ingen höjdare. Samt att vi jobbade sent med att försöka få allt klart. Igår justerade vi alla luckorna. Nu tror jag att det är linjärt allt.

Vi har några täckskivor som måste upp också. En vid vitrinen så det kan vi inte göra ännu. Men en ska vara till höger om ugnarna. Och den är lättare att få dit innan ugnarna är på plats. Det är fyra centimeter som skiljer mot väggen. Så det behöver vi pilla dit på något sätt. Alla socklar ska dit. Men rörmokaren har ju inte varit ännu. Han kommer när bänkskivan är inne. Och elektrikern kan inte komma och göra det sista förrän vitrinskåpet är på plats. Så nu är det liksom lite väntetider. Känns jättesegt. Vi får jobba med lite lister under tiden helt enkelt.

Maken fick ett anfall igår när jag sa att vi kunde limma fast socklarna som vi gjorde med täckskivorna till köksön. Jag trodde han fick en hjärnblödning. På fullaste allvar trodde han att jag tyckte vi skulle limma alla socklar. Vilket varit ett jättejobb men också dumt. Eftersom man kanske behöver komma in under till rören. Det tog honom nog trettio sekunder innan han förstod att jag skämtade. Jag skrattade gott och han andades djupt.

Men snart är det klart. Det ska bli så skönt. Samtidigt som det känns lite overkligt efter detta kaoset som varit nu i fem veckor. Kommer bli sex veckor innan det är klart. Eller längre om vi stöter på problem.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Vårt liv kretsar bara kring köket, min äldsta son och mamma just nu. Minstingen får vara med på ett hörn när han hör av sig. Typ. Hans rum är ju kök. Så han är inte välkommen. Eller han är välkommen men jag tror inte han vill bo i köket. Snart hoppas han och jag på att köket flyttar ut så han kan komma till sitt andra hem. Vårt liv är ganska tråkigt just nu.

Mamma har misstänkt Covid. Inget negativt besked ännu. Jag hoppas att det inte är något annat än urinvägsinfektion. Igår fick hon sin egna telefon. Det var bra. Jag var där och fixade in simkortet. Sedan ringde mamma både mig och sin sambo under eftermiddagen. Det var skönt. Och nej, hon ringde inte själv. Personalen hjälpte henne. Nu kommer vi lättare kunna prata med varandra under sådana här isoleringar. Fast nu har mamma bägge doserna så jag antar att hon kommer slippa det i framtiden.

Det är inte så mycket som händer. Maken bygger. Jag hjälper till med den orken jag har. Eller snarare jag hjälper till med mycket mer ork än jag har. Vi följer tidsschemat någorlunda så det är ju bra. Eller jag har gjort en bra tidslinje för allt som ska göras. Rörmokaren är bokad för att sätta in vattnet. Vitvarorna är bestämt när de kommer. Bänkskivan är bestämd för mått och insättning.

Nu är det elektrikern som behöver få en tid när han ska komma. Det är plåtslagaren som ska göra en ny kåpa till fläkten. Sedan är det klart. Vi har på söndag varit utan kök i fyra veckor. Fyra veckor utan vatten, spis eller skåp. Fyra veckors kaos. Det hade varit påfrestande även om jag fått sova på nätterna. Min organiserade hjärna har svårt att inte ha en plats för allt. Även om jag har försökt att ordna en ny plats åt allt så går inte det. För vi måste flytta runt saker för att kunna bygga.

Allt detta för att kylen tyckte det skulle vara – fyra grader till höger i mitten på kylen. Fast skönt ändå att vi upptäckte det och kunde göra något innan allt blev förstört som fanns i kylen. Eller ändå värre i frysen. Och när vi flyttade in för tolv år sedan var det det vi bestämde. När vitvarorna går sänder så byter vi det utslitna köket från sjuttiotalet.

Nu gör vi ett nytt som förhoppningsvis håller i femtio år också. Jag hoppas bara att maken håller med. För han sliter massor för att jag ska kunna vila. Jag hoppas att jag kan återgå till att få tillbaka mina frukostar på sängen. För de har jag avskaffat under bygget. Jag har avskaffat det. Någon måtta får det vara i eländet. Att göra te kräver att man går till källaren och hämtar vatten. In i minstingens rum och värme vattnet. Tillbaka till källaren för att hämta mjölken. Det kan finnas inne i minstingens rum också. Men det beror på kvällen innan. För den kylen är så liten att det ryms typ en mjölk och en dricka.

Igår var det sen middag med maken favorit på meny. Så idag fick mjölken plats på minstingens rum. Korvgrillen finns också på minstingens rum. Tillsammans med micron, kaffebryggaren, vattenkokaren och en minikyl. Jag uppskattar att jag har tak över huvudet. Men jag uppskattar ännu mer att få tillbaka ett kök.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Även om han lämnat så är jag inte glad. Efter lunch fick vi veta att det kommer idag. Med förberedelser. Och imorgon kommer de och lägger in mattan. Mattan fanns så klart inte. Och kommer tydligen idag. Det får vi se. Verkligen. På eftermiddagen hade jag lugnat ner mig lite och ringer till hantverkaren för att säga att jag inte är nöjd. Inget svar och jag skickar ett mejl. För att jag ska kunna släppa det.

Efter en kort stund så ringer han tillbaka. I mitt mejl står det att jag varit arg, att jag inte är nöjd, att jag lugnat mig och kunde därför ringa men fick inget svar och mejlade då. Nu blir jag nästan ännu argare. Ingen gång under dagen har han bett om ursäkt. Inte ens när han säger att mattan inte fanns men den kommer imorgon. När han ringer nu så hänvisar han till mitt mejl från i höstas.

I höstas skickade jag ett mejl med bilder på köket samt måtten. Allt för att de inte ville komma hit under rådande pandemi. Det kan jag förstå och skickade naturligtvis mejlet. Innan jag skickade det så pratades vi vid på telefon. Där jag frågade om det går att de kommer den 11 januari. Det borde gå är svaret. Eftersom de inte jobbade veckan innan så kunde de inte tidigare. Vi kommer överens om att jag skickar hur det ser ut för oss i mejlet och han bekräftar när det går. Jag skriver i det att vi räknar med köket i början på vecka 3 och de kan komma under vecka 2.

Detta hänvisar han till i telefon. Nu ska tilläggas att när maken ringde så sa han det första att han som skulle komma till oss igår var sjuk. Varför sa han det om de ändå inte hade tänkt komma. Eftersom han trodde de hade hela vecka 2 på sig. Han hade vecka 2 på sig att komma med ett datum. Eftersom han inte återkom så förutsatte jag att det gick den 11 januari.

Senare hördes vi en gång till på hösten. Jag hade begärt en prisuppgift och skulle få det enligt butikssäljaren av han som kom ut och mätte köket. Jag mätte köket själv och mejlade in det tillsammans med tiderna. Han återkom inte med tid eller med prisuppgift. Jag hör av mig igen. Då får jag till svar att det var en miss från honom och här var priset. Han kunde skicka offerten om jag ville. Jag svarade att det behövdes inte. Jag frågade igen, den 11 januari går det bra? Svaret, det borde gå.

Sedan hörs vi inte igen förrän igår. Om du var hantverkare, borde inte man inte höra av sig till kunden och säga när man kommer. Eller dyker man bara upp vilken dag man vill? Eller jobbar alla kunder hemma så det är bara att knacka på dörren kl 07.00? Och om kunden då inte är hemma och öppnar så är det kundens fel?

Han sa att han fått ett tråkigt mejl. Ja sa jag. Men jag skrev också att ni löst det men inte igår. Nej, för han hade ju hela veckan på sig. Är det mitt fel att han inte gjort som vi kommit överens på telefon? Är det mitt fel att han inte tar in information? Först i mejlet skrev jag att jag precis hade ringt. Det hade han inte läst. Och tyckte att det kan jag inte gjort. Han hade ju minsann haft telefonerna tillgängliga. Han hade ju också butikens telefon. (Vilket lät som att det var synd om honom.)

Mitt svar: ja, du var nog upptagen i telefon då. Jag ringde på ditt nummer och inget svar. Därför skickade jag mejlet. Inte en gång ber han om ursäkt. Han tycker att problemet är löst. Dessutom så behövdes ju underarbete som vi inte hade meddelat. Haddock kom en stund då. Fast jo, det har vi. Vi har pratat om det i butiken och du och jag på telefon om att avlopp ska flyttas så vi kommer såga i golvet.

Då går han till offerten och läser för mig. Men det står ju inte i offerten. Den skickade jag ju till dig i höstas. Mitt svar igen: Nej, det gjorde du inte. För jag ville bara ha en prisuppgift och det räckte för mig muntligt. Jaha, fast jag pratade med din man och skickade den då. Mitt svar IGEN: Nej, det var mig du pratade med. Och jag nöjde mig med det muntligt. Jaha, så var det kanske.

Med tanke på hur mycket fel det är i hans version mot vad som har hänt så undrar jag om vi får någon matta. För efter ett tag så fanns det ju viss del underarbete med i offerten. Jag vet att det råder en pandemi. Jag vet att det kan vara svårt att lösa vissa saker. Men om man inte kan utföra sitt jobb så kanske man ska stänga verksamheten och hitta på annat att göra under tiden.

Om han kommit hit och mätt hade det blivit bättre? Tar han in information lättare när han är på plats än på telefon? Jag vet inte. Men man kan inte skylla allt på en pandemi. Då skulle han ha ringt och sagt det innan beräknat datum han skulle vara här. Vi har det lite körigt nu, så vi kanske inte kan komma på ett exakt datum. Går det bra att vi hör av oss strax innan i den veckan och ger dig dag? För han har ju inte fått veta allt som pågår i vårt kök. Det är ju andra som också vill in och göra andra saker. Vi ska ha upp plåten till exempel.

Ingen ursäkt blev det. Det enda jag fick vara att han tog på sig att han missat att det var bestämt den 11 januari. Han tog på sig, inte samma som en ursäkt. Resten av samtalet kändes det som att det var mitt fel att det blivit som det blivit. Fast det tar jag inte. Kanske därför det blev ett långt samtal.

Det blev målat som planerat. Med enda skillnaden att jag hade inte ett golv att täcka innan jag målade. Det räckte med att skydda fönster och tak. Får se om det kommer någon mattläggare idag. Och om det kommer någon matta imorgon. De hade glömt, varför fanns annars inte mattan?

Ta hand om dig så hörs vi imorgon. Förhoppningsvis Haddockfri.

Kapten Haddock var bra på att svära. Så bra att han fått en egen ordbok. ”Kapten Haddocks ordbok – från alabasterskalle till ökenråtta”– heter den. Jag skulle vilja använda många av de just nu. På hantverkare. Bladlöss och blodsugare. Eller deghögar och eländiga kryp. Eller huggormars avföda eller kanske lekstugefasoner. Han var duktig på att svära fint men tydligt.

Det gör jag nu. (I huvudet kanske det är ofint.) Svär som Kapten Haddock. Idag tidigt så satt maken och jag och väntade på att mattläggare skulle komma. Som avtalat i höstas. Jag ville de skulle komma redan förra veckan men det gick inte för då jobbade de inte. Så det blev idag. Idag skulle de komma och lägga in mattan i köket. På hela golvet, alltså under köksstommarna också. Nästa vecka (ev i slutet på denna) kommer köket.

Kl 09.00 ringer vi för att fråga vad som hänt? Svaret blir typ oj, men han som skulle komma till er är sjuk. Ja, just det. Det gällde ju köket hos er. Ja, men det går bra. Eller jag hör av mig snart. Så nu sitter jag här och är Kapten Haddock över hantverkare. Varför är det så svårt att skriva ner i en kalender att det är bokat? Han som skulle komma är inte sjuk. De har glömt bort oss. Jag gissar att mattan inte ens är beställd.

Kapten Haddock har varit så arg med så mycket svordomar så han har inte ens kunnat göra något annat. Igår sa jag till mamma att jag inte kom på besök idag för att mattläggaren skulle komma. Och hantverkare går inte lita på. Om man lämnar dem ensamma så kan vad som helst hända. Alltså måste jag vara hemma och ha koll. Mamma skrattade gott åt det. Vilket hon gjorde för att det är sanning i det. Om jag inte varit hemma så hade jag ju inte vetat att de inte kommit.

Anfäkta och anamma. Nu sitter jag här och väntar på att han ska ringa tillbaka. Fast det är klart att hitta en lösning på att lägga in en matta är inte så enkelt när man glömt bort det helt. Utan matta och utan läggare så är det svårt att lägga in en matta. Blixt och dunder och miljoner tyfoner.

Vi är i fas för köket. Det är jag som inte är så långt som jag hoppats. Men verkligen i fas. Om köket skulle komma imorgon så är vi fas. Förutom lilla detaljen att hantverkarna inte kommer när de lovar. Dessutom betala jag för att de ska komma. Sedan betalar jag att sitta och vänta på dem. Istället för att göra annat. Tänk om vi dessutom skulle vara hemma från jobbet för att de skulle komma. Nu jobbar ju maken hemma som tur är. Men han kan inte ringa några kunder: OM kanske han ringer tillbaka.

Jag har till och med fått upp tapeten. Vilket inte spelar någon roll för att lägga en matta. Men det är gjort. I eftermiddag ska jag måla. Om bara Kapten Haddock har lämnat huset. För nu går det inte. Ja, ja, det blir nog bra när det är klart.

Är du hantverkare? Hur gör du? Bokar du in med kunder utan att skriva upp det? Ringer du kunden och förbereder inför bokningen? Eller dyker du bara upp (eventuellt)? Nu är Kaptenen väldigt närvarande så tänk på vad du säger…

Jag glömde berätta igår hur det gick med sömnen hos mamma. Jag skulle ju sova lite tänkte jag. Det gick som jag trodde. Jag satt klarvaken och tittade på söta mamma. Innan det så övervakade mamma när jag plockade bort julen. Hon talade om att jag skulle ta uppe på hyllan också. Ändå glömde jag två snögubbar när allt var undanplockat. Så brukar det vara, för mig i alla fall. Att man hittar något man glömt ta bort när allt är klart.

Sedan fikade vi tillsammans och hade det jättemysigt. Hennes sambo var också med och fikade. Skönt att kunna ha lite vanliga stunder mitt i allt kaos.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon om inte Kapten Haddock har gjort papegojpaj av hela rasket.

Igår var det byggfri dag. Maken hade det inte. Han fixade med golvet för fullt. På måndag måste golvet vara klart. Hade varit skönt om även väggarna varit det. Jag spacklade i förrgår. Det ska slipas. Och det är lite jobbigt för maken att vara inne i slipdammet och lägga golv. Räcker om en är i dammet. Så idag förväntar jag mig att maken blir klar med golvet. Så kan jag slipa på eftermiddagen/kvällen.

För att maken ska få arbetsro så åker jag till mamma. Jag tror jag ska passa på att sova lite tillsammans med mamma. Hon sover alltid en sväng efter lunch. Då kan jag försöka sova i fåtöljen bredvid. Vet redan nu hur det kommer gå men jag kan försöka. Är ganska trött idag. För även om jag hade ledigt från bygget så städade jag. Det var ju fredag och fredag betyder städdag.

Jag kan inte påstå att det blev någon storstädning direkt. Men dammat och dammsugit på två våningar blev det. Alla tomtar är nedpackade också. Nu är det stjärnorna som ska ner. Senast onsdag. Ljuset behövs fortfarande så jag låter dem vara så länge som möjligt. I tre av fönstren kommer det inte upp nytt ljus så därför måste jag dra på det.

Maken och jag hade fullt ös på musiken igår kväll. Ganska ofta sitter vi och lyssnar på musik istället för att titta på TV. Musik läker ju som jag skrev tidigare i veckan. Och då jag gör lite för mycket nu så måste hjärnan bli avstängd med jämna mellanrum. Det gör musiken. En fördel med att inte ha något kök är att vi har micron framme. Det enda bra med en micro är att man poppar goda popcorn.

Popcorn, musik och avstängd hjärna. Det var en bra avslutning på gårdagen. Dagen blir förhoppningsvis lika bra med lite sömn hos mamma. Och sällskap av mamma. Vi både ser fram emot att ses igen. Det är väldigt skönt att veta att det finns ett datum för när oron kring mamma ska försvinna. Oron för att hon ska få viruset. Men snart så har hon skydd från vaccinet.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. Då kommer jag berätta om hur bra det gick med sömnen, slipningen och tapetseringen.

Det är skönt att vår tidsplan följs. Det är svårt att göra bedömningen när man planerar hur lång tid allt ska ta. Nästa hantverkare som kommer hit är golvläggaren. Innan dess vill jag ha klart väggarna. Golvet så klart måste vara färdigt. Igår så jobbade maken med att sätta upp väggen som saknades sedan vi bytte fönster.

Elektrikern ville sätta in elslangar för elen i väggen. Och det gjorde han i måndags. Igår så kom väggen upp. Jobbet måste ju planeras så att maken hinner jobba också. Jag jobbar lite ibland men inte så mycket. Det jag måste hinna med är vila. I tisdags hann jag med massa vila. Jag somnade och sov hela förmiddagen. Fram till lunch. Det är så konstigt, men kroppen bestämmer själv. Sedan blev det som vanligt på kvällen. Jag somnade vid två-tiden på natten. Vilket jag oftast gör. Och vakna vid sextiden. Som jag vanligtvis gör.

Kroppen är lite trött på mig just nu. Men jag hoppas att jag ska överleva till slutet på januari. När vårt kök är färdigt. Igår så blev det inget kök för mig. Då blev det till att flytta kläderna åt vännen. Så nu har hon alla sina kläder där hon bor. Och de är inlagda i skåpen. Kvar i lägenheten står nu tomma byråer och garderober. Byråerna ska säljas. Gaderoberna sitter fast i lägenheten så de får vara kvar.

Efter det så hjälpte jag faktiskt till lite köksrelaterat ändå. Maken och jag tog ner kyl, frys, diskbänk, spis, fläkt och element från altanen till mitt på uppfarten. Grovsoporna var beställt och de kom idag och hämtade. Väldigt smidigt. Jag har aldrig nyttjat hämtning av grovsopor innan. Men det kan jag rekommendera. Om man citerar mycket så hämtar de också den gamla frityroljan. Nu är hur som helst våra gamla vitvaror borta.

Idag ska jag försöka mig på att fixa med väggarna i köket. Det ska spacklas litegrann där det är ny vägg samt lappat för elen. Vissa elplatser har flyttats till andra platser. Vissa har blivit helt nya. Och vissa har försvunnit helt. I köket har vi haft väldigt mycket el. Men nästan ingen el som kunde användas av mig. Alltså kaffebryggare och dylikt. Då hade vi två uttag i hela köket. Men sedan fanns ju el till kyl, frys, diskmaskin, spis och fläkt. Det kommer det fortfarande finnas men också en massa uttag till mig och mina maskiner. Vi kommer ha sex stycken uttag i köket istället för två.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår så kom ju rörmokaren. Han kom för att plocka bort år diskbänk. Vi ville ju dock att ha skulle göra lite mer. Han åkte efter en halvtimma och vi visste inte om han skulle komma tillbaka. Det gjorde han. Hela dagen igår var han här. Det räckte inte så han har även varit idag på morgonen. Men nu är det klart. Vi har alla avlopp som behövs. Vi ha alla vattenrör som behövs. Vi kan fortsätta bygga kök!

Skönt att det löste sig på med rörmokaren. Jag skällde inte ens. Jag bara sa vad som var bestämt. Nu är det klart tills vi gjort lite mer. Då skulle vi höra av oss en vecka innan ungefär så kommer de och gör färdigt.

Utöver det så var dagen igår hektiskt. Jag ringde elektrikern och frågade om de ville vara här samtidigt som rörmokaren. Det ville de. Inom en halvtimma så var han här. Det las slang i samma hål i golvet som rörmokaren var i. Det borrades hål i väggarna och las slang där. Han tog bort en massa uttag och la de på rätt ställe. Så nu är vi också strömlösa i köket. Han var här fram till lunch.

Vi hade det fullt upp igår. Det är nästan mer att göra när man har hantverkare än om man gör det själv. För hantverkarna vet ju inte hur det ska bli. Så de måste fråga hela tiden. Sedan hjälpte jag till och var lite hantlangare åt rörmokaren. Mest för att jag var så glad att han sett till att han kom tillbaka.

Två hantverkare kan var nog att ha på plats. Igår så kom även vår köksleverantör och gav oss våra vattenkranar. Då blev det att jag pratade lite med honom. Inget klart med bänkskivorna än. Om inte det var nog så kom även en från Elitfönster på plats. Det var bokat. Anledningen är att våra fönster inte är klara. Vilket de borde varit i april. Därför ville chefen komma och kolla hur det ser ut och komma fram till hur vi ska lösa så att det blir klart.

Det var många bra personer här igår. Mötet med den sista var väldigt skönt att ha. Nu vet vi när fönstren kommer bli klara. Han höll med oss i våra tankar och han gav bra svar. Om ni ska köpa fönster så anlita gärna Elitfönster på plats. De är väldigt duktiga och tillmötesgående. Nu när de har fått veta att vi haft strul med montören så har det gått väldigt fort. De har lyssnat och gett oss snabba svar. Jag är tacksam att vi valde att anlita Elitfönster på plats och inte köpa fönster själva för att anlita en montör vid sidan av. De jobbar i hela Sverige. Ska du byta fönster så kolla gärna med Elitfönster på plats. De var också billigast av de fönsterleverantörer som vi kollade.

Idag blir det inga fler hantverkare. Idag ska jag vila lite och sedan ska jag åka till mamma. Det ska bli skönt. Vi träffades i torsdags men känns som en evighet sedan.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.