Månad: oktober 2022

Publicerat

Gräl

I förrgår på kvällen när vi skulle gå och lägga oss så grälade maken och jag. Det är inte ofta det händer. I förrgår hände det. Jag har nog inget att skylla på men jag har varit hängig ett tag. Mest beror det på urinvägsinfektion men också att jag jobbat på mitt max under en tid nu.

Det gör att jag eventuellt är lite tjurig. Jag säger inte att jag är det, bara eventuellt. Min ork är inte på topp KANSKE inte humöret är det heller. Igår när jag lagt mig så försökte jag prata med maken. Maken var inte i rummet ännu. Han hörde mig inte. Jag fortsatte att försöka kommunicera med honom. Det gick inte.

När han väl kom in så sa jag hans namn. Han svarade med mitt namn tillbaka OCH sedan gick han. Tydligen blev jag lite tvär av det. (Igen, jag säger inte att jag var det. Andra påstår det.) Hur som helst är allt ganska löjligt. Det jag ville var inget viktigt och jag tänkte låta det vara. Dock så var inte maken nöjd med det.

Han började att fråga om det var något. DÅ blev jag tvär. Jag orkar inte med att hålla på och tjafsa. Det var ju inget. Vi fortsatte ett tag att gräla på varandra. ÖVER INGENTING! Till slut gav maken upp och somnade. Jag somnade inte. Inte för att jag var arg utanför att jag inte sover så bra.

Att somna utan att ha rätt ut allt känns inte bra. Så när det var dags för mig att somna så kröp jag jättenära och gosade in mig för att somna. (Vilket maken inte är så förtjust i när han ska sova. Han gosar gärna men inte när han sover.) Då kom det gos tillbaka och jag visste att allt var väl. Jag somnade gott bredvid maken och på morgonen var vi lika glada som vanligt.

Eller jag var glad och maken gladare. För han tyckte jag skulle ta en ledig dag. Han tyckte att jag skulle få krya på mig. Han sa att han kunde göra mitt jobb som var akut och så skulle jag vara ledig. Jag var inte sen att tacka nej till erbjudandet så var vi båda gladare än vanligt.

Min hängighet höll i sig hela dagen. Kommer antagligen göra det idag med. Jag behöver krya på mig för till helgen ska jag åka bort. Ibland behöver man prioritera och det gör jag nu. Hellre bortrest i helgen än tjäna pengar i veckan.

När man är hängig så kan man pigga upp sig själv genom att åka till favoritbutiken. Växtkraft. Det var nästan det enda vettiga jag gjorde igår. Jag behövde en växtlampa till olivträdet. Samt att jag eventuellt har tagit död på några krukväxter på insidan. Min plan var att bara mysa omkring och få med mig två växter samt en lampa hem.

Jag njöt verkligen. Jag gick omkring säkert en timma eller mer. Solen sken och ingen blåst. Det var så skönt och mycket bra för min hängighet. Det piggade upp mig att gå där. Jag kom också hem med krukväxter och en lampa.

Att jag dessutom kom hem med några andra växter till trädgården är en helt annan sak. När jag gick där och mös i trädgården så såg jag flera växter som var spännande. Som en oxbär på stam, eller en blå järnek. När jag bad om hjälp för att få veta lite mer om växterna jag valt så fick jag reda på att de idag skulle ändrat till 50 procent istället för 30 procent på alla fleråriga växter till trädgården. Vilket jag skulle få om jag handlade.

Då passade jag på att köpa några julrosor igen som jag kan hoppas på överlever i kruka. Jag har dödat tre stycken tre år i rad. Därför satte jag två i jorden i år på olika ställen. För jag gillar julrosor. Nu kan jag låta två få vara ettåriga. Fast bara för det kanske de överlever nu. Det blev lite annat smått och gott också.

Två begonier samt en lampa blev det OCH lite till.

Idag kommer jag nog att ha en hängig dag till. Jag får se om jag kommer jobba i trädgården som terapi. Eller så försöker jag komma på platser att sätta mina nya växter. För det vet jag inte. Bara att jag ville ha växterna.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Med lite lirkande och tänkande

Igår så blev allt färdigt i höststädningen. Äntligen skulle jag kunna säga. Fast olivträdet har mått bäst utomhus fram till nu. Det har varit fina dagar och trädet mår tipp-topp. Eller det gjorde det tills igår. Snart får tiden visa om det mår lika bra även efter intagningen.

Det blev först sovmorgon. Massor av värme i fåtöljen innan jag maken och jag kom ut för att fixa det sista. Maken var med för att flytta in sakerna och trädet. Jag behövde också plantera temynta igen. Samt få ner lavendel som varit i kruka i jorden. Temyntan behövde ju komma upp lite på grund av sniglarna. Först togs sakerna in.

Att få ner möblerna från altanen var det enkla. Sedan blev det lite svårare med att pussla in allt i förrådet. Vilket jag löst ganska bra tycker jag. Maken vet att det är jag som ska pussla men han behöver vara och känna lite på allt för att se om det är stabilt. Han godkände det.

Det svåraste var att få ner olivträdet. Det behövdes både lirkande och tänkande för att lösa det problemet. Trädet är högre med krukan nu än innan. Jag planterade om det i våras. Det går alltså inte att bara lyfta ner det från altanen utan det måste lutas ner samtidigt som man lyfter ner det nästan en meter till marken.

Mitt fina olivträd med massor av oliver.

Maken och jag insåg att vi kommer inte att lyckas lyfta ner det två och en halv meter höga trädet med kruka själva. Inte utan att tappa det eller göra oss illa. Med en massa tänkande fram och tillbaka och en del försök så kom vi fram till att det smartaste var att låna hjullastaren för att lyfta ner det. Krukan är i plast för att det inte ska väga för mycket. Men det gör också krukan lite skörare för att greppa på sidorna. Vår plan var att skjuva på den på skopan för att sedan luta och ta ner skopan.

Maken hämtade hjullastaren. Väl där tror han att gafflarna blir bättre att få ner krukan med. När maken kommer så kommer också grannarna och kollar läget. Lastaren är midjestyrda så det gäller att hålla tungan rätt i mun när man ska köra emellan pelare. Allt slutar med att med hjälp av grannarna så har vi lyft ner trädet utan hjullastare. Två på marken och en på altanen. Vinkla och lyft ut. Trots vinklingen så blev trädets krona skrapad mot taket. Alla grenar höll så jag hoppas att allt gick bra.

På plats för vintern.

Nu är det på plats för vintern. Det är precis att det får plats på höjden. Nästa år får jag klippa det lite på höjden för att det ska få rum. Det får helt enkelt bli ett brett träd istället för ett högt. Jag tror att jag behöver skaffa en lampa till. Det har blivit mycket större under sommaren så det behövs nog en lampa på sidan där möblerna står. Det viktigaste är att det är på plats. Tack vare snälla grannar samt lite lirkande och tänkande.

När det var klart kunde jag börja plantera. Maken dammade medan jag grävde. Det blev en ny liten rabatt för kärleksörten. Den höll på att ta över klematis och lavendel. Sedan behövde jag ju också får ner tre lavendel till någonstans. De vill ha mycket sol så bästa stället var där den andra lavendeln var. Därför fick kärleksörten och luftlöken flytta.

Nya platsen för kärleksörten.

Det kommer bli jättefint nästa år när det är krukor till höger om kärleksörten. Det har jag haft i år. Då blir det blommor lite hela tiden. För kärleksörten är bara grön på våren och sommaren. Det är först nu som den slår ut i sina fina rosa blommor. Och då finns inga krukor kvar längre. Jag är mycket nöjd.

På håll och med nya lavendel mitt emot i andra rabatten.

Nu är allt färdigt och inga blommor behöver flyttas eller gräva ner eller något annat inför vintern. Temyntan fick flytta till en kruka på baksidan som stod ute förra vintern och bör då klara även denna. Där fanns en alunrot som blivit jättestor. Den fick flytta till skärphögen. Precis som luftlöken fick plats i skärphögen. På det sättet så kan jag sätta dem någonstans senare när jag vet vart jag vill ha dem.

En bra dag igår och det bästa är att olivträdet är på plats för vintern.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Julen kom tidigt

Jag börjar ju alltid tidigt med julen. Julklappar kan jag köpa så tidigt som ett år innan. Då är det något som jag vet att den som ska få det inte vill byta. Ibland hittar man sådant som är helt perfekt och då slår jag till. Jag har flera julklappar liggandes här hemma som väntar på julafton. Inget konstigt med det.

Det som var tidigt i år är att en julklapp är levererad och öppnad. Jag hittade en lampa på Blocket som skulle passa minstingens kök perfekt. Då han har haft ganska stora utgifter i renoveringen så bestämde jag mig för att ge en förtidig julklapp till minstingen.

Minstingens julklapp

Han blev mycket glad. Tyvärr hade han nog blivit lite gladare att få öppna en paket på julafton. Men han är glad över att ha en lampa i varje rum nu. Även om två av lamporna är enbart glödlampor i taket. Sådana man har när man bygger. Vilka vi också hade under renoveringen. De har bara dröjt sig kvar.

Han har nya gardiner överallt. Gardinerna i vardagsrummet är samma färger som han har på väggen. Mörkblå längst till höger, röd, gul mörkgrön och lila efter det. Det har blivit väldigt hemtrevligt i hans lägenhet. Han trivs bra. När man flyttar hemifrån så behövs många nya saker. Han saknar fortfarande ganska många men han tar ett steg i taget. Nu har han en julklapp hängande i köket. Ett steg till.

Hans nya gardiner i vardagsrummet. Limen har flyttat in för vintern.

Idag ska julmor fortsätta i trädgården. Igår blev en dag med värmedyna och citron. Idag hoppas jag att det ska vara tillräckligt för att kunna kyla ner mig lite ute utan att förvärra infektionen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Är du sugen på att resa?

Jag har rest en del i mina dagar. Inte mer än en gång per år. Inte heller så mycket. Jag vet att vissa reser utomlands flera gånger på ett år. Jag har gjort det max en gång eller mindre på ett år. Det kom en pandemi som satte oss alla strandade där vi bodde.

För mig var det inte så mycket strandat för jag trivs hemma. Vi har också gjort utflykter hem-omkring och vi har gjort någon längre utflykt också inom Sverige. Jag är inte så sugen på att resa nu när vi får. Men om någon annan är det så finns nu möjligheten för dig att resa billigt.

Det är många länder som drabbats illa av att många inte reser längre. Även om jag vet att det finns en hel del som redan rest ”igen” alla resor som man inte kunde göra under pandemin. Hong-Kong försöker nu att öka tillskottet av resenärer genom att ge bort 500 000 flygbiljetter. Du kan läsa om det mer här: https://www.expressen.se/allt-om-resor/nyheter/asiatiska-metropolen-ger-bort-500-000-flygbiljetter/

Jag förstår att många lever på turismen samtidigt så kan vi inte fortsätta som vi gjorde innan pandemin. Vi kan inte ignorerar att vårt klimat är påverkat negativt av människan. Vi kan inte ignorerar klimatkrisen och fortsätta som om inget har hänt. Det är så många tecken som visar oss att vi måste ändra på oss nu.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Maken och jag är oense

Igår var en fin höstdag. Med massor av blåst, precis som det ska vara på hösten. Det var lite sol och lite regn också. Maken och jag hade en dag med att komma ikapp lite. Vi båda jobbade vid datorn. Vi gjorde en lunchutflykt annars var vi inne hela dagen.

Det var först på kvällen som vi blev oense. Det handlade inte om hur dagen varit eller hur vädret blåste på utsidan. Inte heller om att jag är ofärdig med vinterförvaringen eller att vi inte städat på länge. Vi var heller inte oense om att jag glömt tvätten i maskinen och att den luktade lite surt. För det var vi väldigt överens om. Lite ättika och gurka löste det problemet.

Nej, vi var oense om hur man gör stuvade makaroner. Som alla vet vi detta laget så gör maken den mesta maten. Han bakar inte, det gör jag. Dock inte så mycket nu då jag jobbar mer än jag orkar. Igår skulle det bli stuvade makaroner och falukorv till middag. Mycket gott (på mitt sätt) och ganska enkelt.

Maken frågade om han fick göra de stuvade makaronerna eller om jag ville det. Jag vet hur han vill göra så jag sa att jag ville göra dessa små godingar. Maken vet hur jag vill göra och sa självklart att han kunde göra på mitt sätt om jag ville. Inte så oense om det alltså. Det blev jag som gjorde stuvningen och maken resten. Det är själva sättet vi är oense om.

Maken tycker att man kan stuva makaroner genom att koka dessa i mjölk. För mig är det inte stuvade makaroner. För mig är det makaroner kokade i mjölk. De blir inte krämiga och goda utan de blir rinniga med en bränd smak. För det går aldrig att koka makaroner i mjölk utan att bränna vid i botten. Totalt värdelöst om du frågar mig. Mycket bra om du frågar maken. Men han tycker ju också om pulvermos så…

Jag tycker att man gör en bechamelsås som en stuvning. Man kokar makaronerna i vatten som vanligt. Bara lite kortare tid än om man ska äta direkt. Man häller av allt vatten och sedan på med stuvningen. Stuvningen ska ha salt och svartpeppar i. Makaronerna behöver vara gammaldags ideal och inget annat. Det blir stuvade makaroner, om du frågar mig. Om du frågar maken så tycker han att det också är stuvade makaroner. Bara annorlunda. Men han tycker ju om hemgjort potatismos också så…

Hur gör du stuvade makaroner?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Klimakteriet eller cancer?

När jag fick bröstcancer så var jag tvungen att sluta med preventivmedel som innehöll hormoner. Jag fick också börja en behandling för att ta bort min egna hormoner. Det är östrogenet som gav mig bröstcancer. Tydligen den vanligaste formen och också genetisk. Jag har ingen i min familj som fått det tidigare så det är lite ovanligt.

Hur som helst när jag då började med Djävulens påfund, Tamoxifen, för att ta bort östrogenet som jag själv producerar så kom jag i ett medicinskt klimakterie. Jag fick en del biverkningar som man får i klimakteriet. Sedan fick jag också en massa olika biverkningar som var del av behandlingen.

Jag har skrivit om det många gånger innan. Synrubbningar, smakförändring, blodtrycksfall, nedsatt immunförsvar och en massa andra saker. Sömnbrist har varit den värsta och kvarstår fortfarande. När jag slutade med behandlingen så försvann många av biverkningarna en efter en.

En biverkning som jag inte fick var livmodercancer. Den är ovanlig men finns med i bipacksedeln där biverkningarna tas upp. Jag behandlades alltså för att motverka bröstcancer men riskerade livmodercancer istället. Förra året testade jag mig för det och hade inga cellförändringar.

Nu börjar jag undra vad som sker. När man får livmordercancer så är ett symptom mellanblödningar. Oregelbunden blödning som kan komma lite då och då kan tolkas som mens men är alltså en blödning som orsakas av cancern. När man har mens är det svårt att veta om det är fel eller helt normalt alltså.

Ett symptom på klimakteriet är att man får mellanblödningar. Kan det vara cancer eller bara klimakteriet? Det är frågan. Jag har alltid haft regelbunden mens men nu har den börjat agera konstigt. Den gjorde alltså inte det när jag påbörjade behandlingen för att inte få ny cancer.

I övrigt så har jag inga andra symptom för klimakteriet. För de som kan tolkas som det har jag haft sedan behandlingen startade. Som att jag sover dåligt. Eller att jag gått upp i vikt. Eller att ibland känner mig varm. Inga vallningar där jag svettas ymnigt men jag blir varm och fryser inte som vanligt.

Frågan är då om jag ska oroa mig för att jag har livmodercancer eller om jag ska glädjas över att klimakteriet kommit tidigt. Nu funderar jag på om jag borde be om en koll för att se vad som händer i kroppen. För om det är ett symptom på cancer så är det alltid bättre att upptäcka det tidigt. Fast jag vill heller inte belasta sjukvården i onödan. Jag får fundera vidare helt enkelt.

Nu är det ju så att maken läser min blogg. Jag gissar att jag snart har en tid bokad för att kolla mig för cancer. Maken är lite mer räddare än vad jag är. Eller snarare katastroftänk är det maken har medan jag bara tänker.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Jag slapp röjsågen

Den fick maken sköta. Slapp var kanske att ta i, det är ganska skönt att få röra sig utomhus. Särskilt en dag som det var igår. Strålande sol och ganska varmt och skönt. Vi var uppe i 15 grader mitt på dagen. Anledningen till att jag inte kunde röjsåga igår var för att jag hade sovmorgon och sedan fick jag hoppa in och köra taxi. Jag kunde säga ja till att köra för att jag har en fantastisk make som kunde ta över och röja det sista på ängen.

Istället för att köra med röjsåg fick jag nöjet att åka runt i länet och njuta av alla träden. Jag skulle vilja ha en kamera på instrumentbrädan för att kunna dela med mig. För att kunna dela min glädje lite genom bild så har jag laddat ner en gratisbild via pixabay.

Denna får illustrerar min dag på vägarna igår.

Något annat som jag inte kunde få med på bild var två ambulanser. Det i sig är väl inget att ha bild på. Men det de gjorde har jag aldrig sett innan. Man ser mycket när man också kör mycket på vägarna. Som då dessa ambulanser. De höll på att köra om varandra hela tiden. Jag låg bakom hela vägen till höglandssjukhuset. De körde inte speciellt fort. Strax under hastighetsgränsen. På en sträcka på ungefär tre mil så gjorde de kanske femton omkörningar.

Jag vet inte varför men jag kan gissa. Min gissning är att de övningskörde. Att den ena bilen hade en ny förare som fick öva på att köra om fast man inte bör. Eftersom du som ambulansförare måste kunna ta dig fram i alla lägen. De gjorde omkörningarna på mindre lämpliga ställen. Ofta med mötande trafik (fast på avstånd så de hann in utan att störa trafiken.) Allt i lugn takt och utan blåljus.

Därav min gissning. För hade det inte varit övning på att köra om i svåra lägen så hade de haft blåljus och högre hastighet samt bara EN ambulans. Jag kan inte se varför man skulle köra om så många gånger annars.

Många kul och spännande saker råkar man ut för på jobbet som servicechaufför. Passet avslutades med en lång kram från sista kunden. Dagen i sig avlutades med världens godaste middag gjord av maken. Jag är ju bortskämd och får nästan alltid lagad mat av maken. Kanske den långa kramen från kunden påverkade mitt omdöme men maten var helt underbart god. Den har jag bild på, för jag körde inte en enda meter när jag åt.

Makens underbara middag gjord till mig.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Lie eller röjsåg?

På jobbet så har vi anlagt en äng. Ganska stor äng. Det är för att alla insekter ska få mat. För att öka den biologiska mångfalden. För två år sedan gjordes den. Förra året skulle den inte slås. I år ska den slås. Den måste slås på hösten för att det ska fröa av sig och bli bättre med fler blommor till nästa år.

Detta ska helst göras med lie eller slåttermaskin. Med den ytan som vi har så vore slåttermaskin att föredra. Jag har ingen slåttermaskin. Jag har lie. Dock är ytan så stor att jag kollade på alternativ mot lie och röjsåg kunde man använda. Trimmer får man absolut inte använda då den slår sönder för mycket.

Röjsåg råkar vi faktiskt ha en. Maken har ju alla (inte riktigt) Makita-verktyg som finns. Vi har en trimmer som också är en röjsåg. Vi har bara använt trimmern. Igår blev det premiär för röjsågen. Jag kan säga att jag är mycket glad för det. Att jag inte började med lie. Efter fyra timmar så var det ändå inte klart. Jag gissar att det är ett par timmar kvar.

Tänk att göra det med lie. Det hade säkert tagit det fyrdubbla om inte mer då jag bara provat på lie någon gång. Det hade varit flera timmar bara för att lära sig dugligt. Sedan hade jag också turen att maken var med och inte bara röjsågen. Jag hade gärna haft med lite andra saker som jag har hemma och inte på jobbet. Men jag kan inte slita på allt privat jag har hemma för jobbet. Ett nytt blad till röjsågen offrar jag gärna för min hälsa att slå ängen.

Maken följde mest med för att kolla att jag inte skulle kapa av mig vid fotknölarna. När han såg att jag kunde hantera röjsågen så gjorde han lite andra saker men kom tillbaka när han var klar. Då var jag ganska trött i armarna och han erbjöd sig att byta av. Vilket jag tackade ja till. Han röjde och jag rensade ogräs under tiden. Sedan bytte vi några gånger till.

Allt ogräs försvann från runt omkring boulebanan men det är kvar äng att slå, trots alla våra byten. Ängen ska slås klart idag. Allt detta innebär att min egna trädgård blivit på paus. Vilket är okej för alla dahlior är inne. Olivträdet kommer inte heller att frysa så det är lugnt.

Idag ska maken och jag se till att ha fötterna kvar några dagar till även efter vi använt röjsågen till ängen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Glad överraskning

Igår blev lite bättre än tänkt trots att regnet kom tidigare än lovat. Eller att det kom mer än vad det skulle enligt SMHI. Jag hann inte klart med det jag skulle. Det blev gjort mycket men inte klart. Kompostkvarnen blev inte använd till exempel.

Det som blev gjort var planteringen av julrosorna. Jag tog bort temynta från hallonbusken. Jag flyttade en alunrot till platsen där jättedahlian varit. Jag klippte ner alla krukdahlior och fick in i förrådet. Alla växter som ska in för vintern har kommit in, utom en. Det stora olivträdet.

En julros.
Så här såg det ut i lördags innan julrosen.

Idag eller imorgon ska vi försöka få in olivträdet. Det är 255 centimeter högt. I förrådet är det 255 centimeter högt. De kommer gå in men som den glad överraskningen sa, jag kan toppa den så den får plats på höjden även i framtiden.

När regnet kom så avbröt jag och gick in. Alla utemöbler är kvar ute tillsammans med olivträdet. Det får bli en annan dag. olivträdet är det som är viktigaste delen att lösa innan det blir för kallt. Möblerna lär överleva, även om de tar lite stryk.

När jag väl kom in för att regnet öste ner så hade jag meddelande på telefonen om att en fin vän skulle komma till stan. Det hade kommit mycket tidigare och ärendet pågick när jag svarade att de var mycket välkomna på kaffe om de vill innan de åkte hem. Det blev inget kaffe bara ett besök. Så härligt med spontanbesök. Tack Gunvor och Lasse för besöket! En mycket glad överraskning.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Ångesten fortsätter

Jag är ganska ny på trädgård. Eller jag kanske inte kan säga det längre. Jag började för fem år sedan, eller sex men inte mer. Jag började i väldigt liten skala. Thujorna sattes som häck runt vår altan. Det var inte jag som gjorde jobbet då. Det var mammas sambo som jag anlitade till det. En riktig expert. Bra blev det också och tujorna frodas och är nu mer än tre meter höga. De började på ca nittio centimeter.

Sedan tillkom en liten rabatt vid postlådan och nu har jag rabatter runt om hela trädgården. Maken är ju orolig att han ska behöva sälja sin fina gräsklippare för att jag gör rabatter överallt. När jag började hade jag ingen ångest över klimatet. Däremot så tänkte jag på klimatet och ville hjälpa till.

Sedan blev mamma sjuk och vi fick något som vi kunde ha tillsammans. Där jag fick hjälp av mamma fast hon inte kunde hjälpa fysiskt. Jag vet att mamma var mycket glad över att jag påbörjat min resa till trädgårdsmästare.

I år har jag inte haft så mycket tid för min trädgård. Jag har knappt rensat ogräs. Lite beror det på att jag inte har mamma att dela den med. Men mest för att jag jobbat mycket hela sommaren. För mamma har varit med mig när jag varit där, vilket också gjort det jobbigt att bli påmind om att mamma inte finns ett telefonsamtal bort. Jag har fortfarande inte tagit bort mammas nummer som favorit i telefonen.

Igår var det dags att göra höstrensning. Då kom ångesten. Att klippa ner fullkomligt fantastiska växter känns tufft. Frågan är om det beror på klimatet eller om det bara blir så ibland. Alla mina dahlior frodas och mår bra. Lite frostnyp på vissa bara. Som denna orange jag fått av en fin vän. Visst är den magisk! Man ser inte ens att det står ett bord och en soffa bakom. Man skymtar en av stolarna. Den rosa-vita har också blommor som står till höger. Blommorna är vända åt andra hållet. Skymtar en till vänster i bild.

Visst är den fin!

Är min ångest befogad eller borde jag barra vara glad och tacksam och njuta av vad blommorna ger mig? Stockrosorna blommade också innan jag klippte bort dessa. En röd dahlia som blivit ett jättemonster och tog upp halva rabatten är också borta. Idag ska knölarna grävas upp. Rubeckiorna är de flesta borta. En är kvar som jag inte vet vad jag ska göra med.

Min skräphög som ska få påhälsning av kompostkvarnen idag. Kolla stockrosorna.

Jag planterade gräset jag fyndade i måndags. Jag planterade dock inte julrosorna. För jag blev ambivalent var jag vill ha dem. Gräset blev precis där det var tänkt. I stora krukan bredvid altanen. Murgrönan har överlevt från förra året men det gjorde tyvärr inte det gamla gräset. På samma bild syns min nya skräpkorg. Mycket enkelt att nu klippa allt och sedan ta till skärphögen. Innan tog jag det i famnen eller skottkärran. Mest praktiskt att den kan stå ute året runt och är galler så den bör inte blås iväg någonstans.

Härligt med högt gräs som vajar i vinden. Syns inifrån vår myshörna. Hoppas det överlever vintern.

Idag ska städandet fortsätta och jag måste hitta plats till mina julrosor. Olivträden ska flyttas in och resten av alla dahlior ska bort. Ångesten dämpas med julmusik och klimatet gör jag vad jag kan för att vi ska överleva.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.