Jag är ganska ny på trädgård. Eller jag kanske inte kan säga det längre. Jag började för fem år sedan, eller sex men inte mer. Jag började i väldigt liten skala. Thujorna sattes som häck runt vår altan. Det var inte jag som gjorde jobbet då. Det var mammas sambo som jag anlitade till det. En riktig expert. Bra blev det också och tujorna frodas och är nu mer än tre meter höga. De började på ca nittio centimeter.
Sedan tillkom en liten rabatt vid postlådan och nu har jag rabatter runt om hela trädgården. Maken är ju orolig att han ska behöva sälja sin fina gräsklippare för att jag gör rabatter överallt. När jag började hade jag ingen ångest över klimatet. Däremot så tänkte jag på klimatet och ville hjälpa till.
Sedan blev mamma sjuk och vi fick något som vi kunde ha tillsammans. Där jag fick hjälp av mamma fast hon inte kunde hjälpa fysiskt. Jag vet att mamma var mycket glad över att jag påbörjat min resa till trädgårdsmästare.
I år har jag inte haft så mycket tid för min trädgård. Jag har knappt rensat ogräs. Lite beror det på att jag inte har mamma att dela den med. Men mest för att jag jobbat mycket hela sommaren. För mamma har varit med mig när jag varit där, vilket också gjort det jobbigt att bli påmind om att mamma inte finns ett telefonsamtal bort. Jag har fortfarande inte tagit bort mammas nummer som favorit i telefonen.
Igår var det dags att göra höstrensning. Då kom ångesten. Att klippa ner fullkomligt fantastiska växter känns tufft. Frågan är om det beror på klimatet eller om det bara blir så ibland. Alla mina dahlior frodas och mår bra. Lite frostnyp på vissa bara. Som denna orange jag fått av en fin vän. Visst är den magisk! Man ser inte ens att det står ett bord och en soffa bakom. Man skymtar en av stolarna. Den rosa-vita har också blommor som står till höger. Blommorna är vända åt andra hållet. Skymtar en till vänster i bild.
Är min ångest befogad eller borde jag barra vara glad och tacksam och njuta av vad blommorna ger mig? Stockrosorna blommade också innan jag klippte bort dessa. En röd dahlia som blivit ett jättemonster och tog upp halva rabatten är också borta. Idag ska knölarna grävas upp. Rubeckiorna är de flesta borta. En är kvar som jag inte vet vad jag ska göra med.
Jag planterade gräset jag fyndade i måndags. Jag planterade dock inte julrosorna. För jag blev ambivalent var jag vill ha dem. Gräset blev precis där det var tänkt. I stora krukan bredvid altanen. Murgrönan har överlevt från förra året men det gjorde tyvärr inte det gamla gräset. På samma bild syns min nya skräpkorg. Mycket enkelt att nu klippa allt och sedan ta till skärphögen. Innan tog jag det i famnen eller skottkärran. Mest praktiskt att den kan stå ute året runt och är galler så den bör inte blås iväg någonstans.
Idag ska städandet fortsätta och jag måste hitta plats till mina julrosor. Olivträden ska flyttas in och resten av alla dahlior ska bort. Ångesten dämpas med julmusik och klimatet gör jag vad jag kan för att vi ska överleva.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.