Månad: februari 2025

Publicerat

Sänkt straffålder

Vad tycker du om det? Det är på förslag att sänka åldern så att barn kan straffas för brott. Jag är tveksam. För de barn som utför brott är väl egentligen inte den som vill göra brottet? Jag skulle tro att i de allra flesta fallen så ligger en vuxen bakom barnets brott.

Hjälper det då att döma barnet för brottet. Kanske blir det svårare för vuxna att hitta barn som utför brotten. Tveksamt. För barn förstår inte konsekvenser på samma sätt som en vuxen. Och det finns alltid nya barn att hitta för andra brott.

Med all säkerhet så kommer det inte hjälpa något barn att sänka straffåldern. Som jag skrev kanske det försvårar för någon vuxen. Men jag tror inte det påverkar problemet som pågår. Vad tror du?

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forslag-om-ungdomsfangelser-och-sankt-straffalder-far-hard-kritik

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Vissa saker är no-no

Vissa saker ska man inte skämta om, som att vargen kommer. Man ska heller inte skämta om sin partner. Men ibland går det inte. Vargen kan faktiskt vara på väg. (Ironiskt nog inget skämt med tanke på omvärlden).

Maken och jag duschar tillsammans. Inte första gången jag berättar det. Jag älskar honom alltid lite extra då. För när vi duschar så blir han skållad och jag njuter av värmen. Det är väl ändå kärlek? Om du säger nej till det så tillägger jag att vi 99 procent av gångerna jag duschar, så gör vi det tillsammans.

Men nu blev det sidospår, igår duschade vi, som vanligt, tillsammans. När jag står och har ensamrätt på vattnet så kommer hans mening. Helt lugnt och stilla. Inte en uns av ironi, sarkasm eller rolighet. Bara konstaterande.

”Jag trodde jag fick en hjärtinfarkt nyss. Men så kom jag på att jag gjorde armhävningar igår.” Han trodde han skulle dö min stackars make. För att han hade gjort armhävningar. Det måste vara jobbigt att dö så mycket. Det var tur vi var tillsammans så han slapp vara ensam med sina tankar.

Jag vet att man inte ska skämta om vad som helst. Särskilt inte sin partner. MEN han är faktiskt mycket underhållande just när han ska dö. När vi satt fast i hissen (i 30 sekunder) då skrattade jag inte. Varken med honom eller åt honom. Snart kommer både han och jag skämta om det. Även när vi tar trapporna vid nästa tillfälle hiss erbjuds.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Dumpstrad mat

Skulle du äta det? Mat som är hämtad ur containrar som står utanför matbutiker. Det är mycket mat som slängs så. Mat som kanske hade gått att sälja billigare eller skänka till föreningar som bidrar till samhället med mat.

Jag vet inte statistiken, men jag undrar om det inte slängs mer mat så än vad hushållen slänger på det som inte blir uppätet. Att mat slängs oavsett var påverkar min klimatångest negativt.

Att mat som hade kunnat säljas billigare slängs ger ännu större klimatångest. Vi har lyckats att minska vårt avfall väldigt mycket. Vi äter mat efter datum har gått ut. Även om något är lite dåligt så tar vi bort det och äter resten. Halvmosiga tomater används i grytor istället för skivad på en macka. Sur mjölk bakas det med, ja, du förstår poängen.

Jag skulle verkligen kunna äta mat som lagts i en container från en butik. Maken däremot, hur duktig han än blivit på att äta allt möjligt, så skulle han aldrig äta dumpstrad mat. Även om han tittar, luktar och smakar innan han slänger något så går gränsen vid att plocka mat ur en container.

Skulle du kunna göra det? Om du vet att jag dumpstrar och bjuder dig på mat, skulle du äta då? Det skulle hjälpa vår planet om mindre mat slängdes och innan det sker så hjälper det planeten att folk dumpstrar. Det hjälper också deras ekonomi med att inte behöva handla.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Vad nu?

Det var lång tid att få fram allt och lång tid att ta bort allt. Jag tänker på allt mitt julpynt. Det är nog lite hypat med mitt pynt. Jag vet att det finns någon eller några som är ledsna att de missat mitt julpynt denna säsongen.

Oavsett hur lång tid det tar att få fram och bort så kommer det upp i år igen. Men nu när allt är borta så är det lite tomt. Av flera anledningar, först att det är faktiskt tomt med pynt. Jag har ganska mycket plotter även när det inte är jul, meeen inte riktigt i den kalibern.

För det andra, det är tomt på saker att göra. Jag har haft på agendan att göra minst en sak om dagen. Nu har den agendan tagit slut på saker att göra. Vad nu? Jag kan alltid dammtorka ett rum om dagen. En sak så god som någon annan.

Jag hade hellre bakat. Men det skulle behöva vara saker som tiden inte drar iväg med. Eller saker som går att pausa till dagen efter. Träningen ligger kvar som nummer 1 och det finns massor som skulle behöva fixas. Några dagar ledigt med agendor. Städa och tvätta kan komma på listan över saker att göra-en-om-dagen ett tag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Ett till sportlov är slut

Vi har fyra sportlov i Sverige. Jag vet inte om vi alltid haft fyra lov. Kanske koksloven började som ett lov. Det är jag osäker på. Men nu när det är sport lov och inte kokslov så har vi i alla fall fyra stycken.

Nu har två av dessa fyra veckor passerat och det är två kvar. Där jag bor har nu lovet varit. Nu kan snön försvinna. Det innebär all snö. Även den på insidan. Igår försvann den sista snön hos oss.

Åtminstone den på insidan. Nu är jag redo för våren. Snögubbarna har flyttat till sin sommarförvaring. Alla jul är nu officiellt borta för denna gången. Nu är det åtta månader kvar tills nästa jul inleds. Eller räknar jag fel? Det är kanske bara sju månader kvar tills den inleds? Svaret är ja, på den sista om jag svarar inofficiellt. Officiellt blir det åtta månader kvar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Man blir gnällig

Jag tror alla har upplevt ett barn som är gnälligt för att han eller hon är trött. Sedan när barnet fått sova en stund så är det mycket gladare. Precis sådan är jag, ja, minus sömnen och inte så glad.

Maken får stå ut med mycket gnäll från sin fru. Det finns stunder när jag är glad. Som exempel när jag bakar. Tyvärr orkar jag inte baka. Jag prioriterar att träna. Det gör mig mer stark fysiskt än glad. Ett annat exempel när jag kan vara glad är när jag äter något gott.

Eftersom jag inte orkar baka själv så skaffade maken fika igår. Det får man på lördagar. Jag ville ha en Napoleon. Den har äppelmos, vaniljkräm, grädde, hallonsylt och glasyr. Allt komponerat på smördegsbotten i olika lager.

Det jag gillar med den är att den inte är så söt. Du kan ju tänka dig att jag blev gnällig när jag ser den. En Napoleon ska ha hallonsylten näst överst. Glasyren ovanpå. Den ska vara röd med lite vita fläckar på. Den jag fick var helt vit.

Inget rött alls. Lite, lite rosa på kanten kanske…

Stackars maken som försöker fjäska för mig och ge mig godsaker. Och så blir jag gnällig över att den kommer vara för söt av hela sockerlagret som täcker toppen. Jag åt upp den. Den var för söt. Äpplet och hallonet kändes knappt. Men när den hade slunkit ner så blev jag som ett barn som tagit en liten sovstund efter lunchen. Glad och gnället var över för en stund.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Inte ens färgade fisar

Igår blev det ofärgat. Jag gillar färg, gärna mycket färg. Men just på fisar är jag glad för att det är helt färgfritt. Det var det igår. Teorin om att jag hade tagit ut mig stärks helt enkelt. Trots magens inblandning.

Något annat jag försöker stärka är kroppen. Det går framåt. Några steg fram och ibland några bak. Igår blev det ett lättare mag- och ryggpass, det kändes bra. Inte bara för att det var färgfritt utan också för att jag kunde göra det som är prioriterat. Stärka kroppen. När den är klar så tar jag tag i knoppen.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Färgade fisar

Det var gårdagen. Vilket jag är tacksam för. Att springa till toaletten för en färgad fis är mycket bättre än att springa dit för fullskalig diarré som spraymålar hela toaletten.

Jag gissar att det är kroppen som säger ifrån ändå. Jag hade frossa och var matt under dagen. Vilket jag haft innan när jag gjort för mycket, dock aldrig med magproblemen. Jag lär mig om mig själv på nytt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Träning, tabletter och Trump 

Jag har aldrig hört om att träning kan göra det. Tabletter däremot kan det. Godis med för den delen.  Trump definitivt. Igår blev jag mycket dålig i magen. MYCKET dålig. Det är 20 år eller så sedan jag senast var magsjuk.

När killarna var små så blev jag sjuk totalt två gånger. Båda gångerna så illa att jag inte fick behålla något alls. Nu snart två decennier senare så kan man undra vad som gjorde det denna gången?

Trump vill jag gärna beskylla. Hur kan man påstå att Ukraina startade kriget mot Ryssland? Det får faktiskt magen att vända sig på mig. Men det är väl också allt. Han har nog inte gett mig diarrén från stället där Djävulen bor.

Träning kanske kan påverka men då tror jag att jag hade behövt slita ut mig på ett sätt som jag inte är i närheten av. Jag äter tabletter som kan påverka men inte så här. Så skulle det varit så illa direkt och inte dröja. Jag har väl lyckats få någon bacill någonstans. Maken verkar oberörd, ja, av bacillen, inte mig. Han är berörd över lilla ynkliga frun. Att han inte blivit smittad talar för att det är något som jag gör (eller Trump) och inte han. Idag blir det träningsfritt och vila. Kanske glass.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Elefant eller bi, det är frågan

Jag förstår att det krävs insekter till att utföra jobbet med att pollinera. Det är inte enkelt som människa att göra det jobbet.

Jag är alldeles för stor och klumpig eller så är jag på ett för litet utrymme. Det sista stämmer egentligen. Jag har alldeles för många växter dessutom på den lilla ytan.

Då blir jag inget bi utan jag är mer som en elefant i en porslinsbutik. Och att utföra ett bis uppdrag som elefant är väldigt svårt. Jag kan intyga det för det är just vad jag gör. Jag försöker vara ett bi som elefant. Sedan finns det andra saker som försvårar det.

Jag glömmer ju bort allt och även att leka bi. När jag då kommer på att jag glömt att vara bi i porslinsbutiken, så tar jag och springer ut i pyjamas på nätterna. Grannarna undrar nog vad jag håller på med. Kan inte se ut som en helt frisk person som kommer utflygande i pyjamasen fladdrande runt kroppen med håret stående på ända. Om någon skulle vara ute och rasta en hund och vara tillräckligt nära så skulle de också se den galna blicken.

Kanske de sover så jag inte behöver vara så orolig. Orolig över att grannarna tror det bor en galning bredvid. De skulle inte ha helt fel. Maken undrar i alla fall när jag inte är i sovrummet. Han har dock lärt sig att fråga om jag var bi eller på toaletten. Oftast är svaret bi.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.