Kategori: Allmänt

Jag satt inte på någon valvaka. Jag vaknade upp till eländet igår. Det blev en sorgens dag att när det var klart. Trump är president i 4 år.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fordel-for-trump-spand-vantan-pa-avgorandet

Jag var förberedd på att det var han som skulle vinna. Ändå mår jag dåligt över att han gjorde det. Men som maken så klokt påpekade, Nu är det sista gången han kan vara president. Tack och lov.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Vi har tidigare haft en bomullsmatta i vardagsrummet. Den var stor och bra med en nackdel. Den var just i bomull och följde med när man flyttad något på den. Den korvade sig under fåtöljernas fötter. Den var svår att dammsuga för den följde med munstycket. Därför åkte den ut för några månader sedan.

Att inte ha någon matta alls är nästan värre än en korvande matta. För alla fåtöljer åker bara omkring. Utan att man ens rör den. Därför var jag tvungen att leta upp en ny matta. En som är tillräckligt stor, enkel att dammsuga och stabil för alla möbler. Igår kom den på plats. Vi är båda mycket nöjda. Jag hoppas framtidens gäster också blir det.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

När vi var bortresta i helgen så var det storm. Både där vi var och här hemma. Vi visste att det skulle blåsa mycket. Maken frågade i bilen när vi åkte om det fanns något på altanen eller trädgården som kunde blås bort. Det var varning för att saker kunde blåsa bort så man skulle säkra lösa saker. Mitt svar till maken var att det fanns inget som kunde blåsa bort.

Om något skulle hända så är det att en av de uppstammade ormhasslarna skulle kunna knäckas, la jag till. Då svarade han snabbt: eller att carport-taket kommer att lyfta. Vad ska man säga, ibland tar han i. Jag gav honom till svar att om det lyfter så kommer all sjösten ha blåst bort före.

När vi kom hem så fanns faktiskt tecken på att det varit storm hemma. Efter carport-taket så sa han att kanske grillen blåser iväg. Vår grill väger en hel del. Den står på hjul men det är ändå inte helt lätt att flytta den när man faktiskt vill det. Att den skulle blås bort känns inte så troligt. Värmeskyddsmattorna däremot väger inte så mycket. Vilket syntes när vi kommit hem.

Thujorna visar däremot väldigt tydligt tecken på stark blåst. Vi har aldrig haft så mycket brunt på en och samma gång i en hög på altanen. Men det är naturens sätt att få bort allt visset så jag kan inte klaga. Utöver det så är det några lampor som glidit ner men annars är både tak och sjösten kvar efter blåsten.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Förra året så bestämde min syster och jag att vi skulle starta en tradition. Att gå på Halloween på Liseberg varje år. Dock så ville vi ha med några fler i vår tradition. Förra året var vi tre personer. Detta året så blev det som vi ville. Vi var sex personer. Alla syskon med respektive. Det enda som kunde varit bättre var antalet människor på Liseberg samt volymen när vi åt maten.

Helgen var mycket härlig och traditionen är nu en tradition. Vädret var perfekt, från storm på fredag till nästan ingen vind alls på lördagen. Även lite sol på dagen. skräckhusen var bra och turen var med i spel. Maten var god och sällskapet strålande.

Nu laddar jag för en lika bra måndag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår var det mer äventyr. Vi hade promenader, lunch ute och allmänt mys med familjen. Vi har alla kommit fram till att vi är en bra familj som värnar om varandra men med lite retsticka i bakgrunden (läs hela tiden).

Pricken över i var att glasstårtan fick godkänt. Kan nog påstå att det var mycket mer än godkänt. Den var anledning till min färdkost i förrgår. Vi skulle hämta en glasstårta till vår träff. Man kan inte åka till en gelatobutik med mycket god gelato utan att köpa en att avnjuta direkt.

Då vi kom med frysväska och isklampar som tinade lite hela tiden så stannar man inte och äter på plats. Man tar med sig tårta och äta nu-glass och åker direkt. Jag kan tipsa om att du kan åka väldigt långt utan att något smälter, så åk förbi Buon och köp gelato vet jag. Vår tårta var hasselnöt och päron med mörk choklad över och en tunn botten som jag inte vet vad det var.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag glömmer en massa nu. Men det får du veta mer om imorgon. Nu fick du bara veta att jag är glömsk. Därför kom inget inlägg i morse. Men imorgon kan du se fram emot ett inlägg om varför jag glömmer.

Alla har förväntningar. Den stora frågan är om förväntningarna är uttalade. Om man har förväntningar på en annan person så är det extra viktigt att dessa är uttalade. Jag har kommit på mig själv med att jag har massor av outtalade förväntningar av min kära make.

Det är olika saker, vissa väldigt enkla en del äckliga. Jag har förväntan på min make att han rensar avloppen. Det tycker jag är äckligt. Det gör han med men jag tycker ändå att det är hans uppgift. Lite taskigt att inte säga det till honom att jag har den förväntningen. Kanske ännu taskigare att jag tycker han alltid ska göra det.

Jag förväntar mig att han alltid tömmer soporna. Inte så äckligt men det har blivit en sådan sak som jag och han tycker att han ska göra. Han, maken, har förväntningen att jag ska tömma matavfallet i komposten. Det tycker han är äckligt. Jag tycker inte det är jättemysigt heller men gör det ändå. Mest för att jag vill ha jorden som blir i komposten.

Förväntningar är svårt, det kan vara sådant som växer fram eller vara med från början. Om man har förväntning på att det ska bli på ett sätt och det inte blir det så kan frustrationen bli stor. Om man då inte pratar om varför det blev frustration så kommer allt bara växa och bli värre.

Maken och jag har många saker som är uttalade på hur vi vill ha saker och ting. Vissa saker har vi också beslutat att den ena ska göra. Om man gör sådana överenskommelser så är det viktigt att stämma av ibland om man vill ändra något.

Att jag har kommit på att jag har förväntningar på min make som är outtalade är bra. För om man är medveten så kan man göra något åt det. Numera vet maken att jag vill att han rensar avloppen. Han vet också att han får döda spindlarna inomhus. (Trots att jag skriker mindre än honom när jag ser spindlar.) Utomhus så dör de av mina händer, fötter eller redskap som jag råkar hålla i. Ibland får de till och med leva, bara de springer åt rätt håll. Vilket är bort från mig.

Det viktiga är att komma ihåg att vi alla har förväntningar. Om båda skulle tycka att den ena gör en sak så blir inget gjort och båda blir tjuriga. OM man inte pratar om det. Det är tur jag har maken som kan stå ut med att jag har förväntningar på honom som inte är så trevliga. Ännu mer tur att han står ut med att jag inte alltid får fram vad jag har för förväntningar på honom.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag måste eventuellt skaffa fler krukor. Jag hade tänkt plantera de sista lökarna emellan thujorna. Nu har jag börjat tvivla, mest för att en av hålen mellan thujorna är inte längre något hål. Om jag då sätter hyacinter och tulpaner mellan dem andra så kommer jag kanske snart behöva flytta dem.

Vilket innebär att jag kanske behöver minst en ny kruka. För jag har ingen annan plats för lökarna. Jag har en stor rabatt på baksidan men då räcker nog inte solen till för vårlökarna. Jag vet inte. Jag velar. Tanken var att de skulle komma i jord igår. Det blev inte så mest för att jag velar men också på grund av ett äckel.

Äcklet som gjorde att jag inte planterade igår var en hund. Jag älskar inte hundar. Men jag vill heller inte att de ska lida. Om en hund då behöver hjälp så kan den få vara hos mig. Igår var jag/vi hundvakt över dagen. Han kom på morgonen och åkte hem på eftermiddagen. Han är en gammal hund och borde inte ha så mycket ork.

Det första han vill göra 06.30 när han kommer är att busa. Han fick en promenad. Sedan blev det frukost för att följas av bus och sedan en ny promenad, fast denna gång en lång sådan. Han ville ändå BUSA när vi var tillbaka. Då fick han inte det. Jag totalvägrade och var mer envis än honom. Det lilla äcklet. Gos ville han ha med. Det fick han det med. Så mycket att när hans husse kom så var han inte helt glad i att åka hem. Men han fick en liten spark där bak så han gick ut genom dörren. Där blev det stopp igen, husse fick hämta honom på trappan och bära honom till bilen.

Äcklet är välkommen tillbaka. Så länge det inte är på heltid. Men jag är inte ledsen att han inte är här idag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag har sovit naken nästan så länge jag kan komma ihåg. Mamma sov naken. Pappa sov, tyvärr även på husvagnssemestern, naken. Jag har även begåvats med en sju år äldre syster som talat om hur bra det är för hela kroppen att sova naken

Jag har alltså med mig från uppväxten att sova naken. Jag har varit mycket nöjd med detta. Tills nu. För lite sedan så köpte jag ett nattlinne. Inte för att ha hemma utan för när jag skulle resa bort. Det kan var trevligt om man behöver stiga upp på natten att inte gå naken till toaletten. Eventuellt att man delar rum med någon annan, då är det också trevligt med någon form av nattplagg.

Jag ville  prova detta nattlinne innan jag reste bort och gjorde det således hemma. Nu sover jag lika mycket med nattlinne som utan. Fördelen med något på sig när man sover är att man inte behöver två täcken. Jag har länge haft två täcken på vintern. Nu räcker det som sagt med ett täcke och nattlinne.

Egentligen skulle jag klara mig med en polokrage, ett par ärmar och ett par strumpor. Då skulle jag kunna ha några tår utanför täcket och mer än nästippen skulle kunna titta ut. Men nattlinne är kanske enklare. Hur som helst så är jag nöjd med att jag har ett nattlinne som jag kan ta till när det är kallt. Maken är lika nöjd han som slipper mina kalla lemmar mot hans varma kropp.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

I förrgår så hade vi storm. Om jag ska var ärlig så vet jag inte hur mycket det blåste men man kan ju hoppas att det var minst storm, för blåsten halshögg min vän. Om det inte var minst storm så borde den stackaren inte ha dött. Han har överlevt massor av blåst. Inte minst i somras. Men i förrgår så gick han vidare. Jag hoppas att han snart kommer tillbaka. Det måste han, för stackarn hade ju inte ens fått något namn innan han dog.

Den fina fågeln har jag haft i flera år som hängt på min björnbärsspaljé. Den har klarat så många blåsiga dagar och nu klarade den inte mer. Jag har fått upp hoppet efter kontakt med hans skapare om att hans liv ska gå att återställa. Jag lovar att han ska få ett namn när han är tillbaka hel och i livet igen. Kanske du har ett förslag?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.