Åkesson har blivit vald till partiledare igen. Det är fint att demokratin fungerar men just nu gråter jag mer än jag skrattar. För när han blivit vald så var det slag på den stora trumman om hur ”trasigt, splittrat och farligt” Sverige är.
Han berättar alltså detta i sitt tal. Han meddelar också att Socialdemokraterna inte kommer kunna bli partiet som leder landet utan islamisternas stöd. Jag gråter när jag läser eländet som kommit ur hans mun.
Jag hade önskat att jag kunnat skratta åt eländet. Problemet är att det är fler och fler som tror på vad han säger. Och ja, den bästa lögnen är den som är del av sanningen. Så ja, en del av det han säger är sanning men det betyder inte att den andra delen är sanningen. Vilket verkar vara vad många nu tror.
Rean har förändrats genom åren. Ganska drastiskt har det blivit med just Black friday som var igår. Från början var det en readag för fysiska butiker för att hävda sig mot online handeln. Som kontrade ganska snabbt med Cyber monday.
Den där fredagen blev populär och många hittade väldigt bra fynd. Men så blev det Black weekend som fortsatte till Black week och så blev det även Black month. Nu är det rea mest hela tiden.
Det känns som att det är lätt att man nu köper mer för man tror det är ett kap än att det är det. När hösten kommer så har jag omedvetet börjat vänta om det är något vi behöver för att se om det blir rea. För i början gjorde jag massor av fynd. Nu gör jag fortfarande bra deals men sällan superkap. Är jag ensam om det?
Det går dock att hitta bra priser men det blir ju bara det om det var något du ändå skulle ha. Annars kommer det ju bara att kosta eftersom du inte egentligen inte behövde produkten. I år har jag fyndat bra uppladdningsbara ljus från Duni. I övrigt så gör jag de flesta fynden på secondhand-marknaden nu för tiden. Hittade du något riktigt kap igår? Eller spanar du på något i helgen?
Alla har väl gjort ett dåligt köp i sina dagar. Man är lite snabb och så står man där med något som blev fel. Jag kanske inte ska ha förutfattade meningar om det. Men innerst inne så hoppas jag lite, lite grann (JÄTTEMYCKET) att jag inte är ensam om att göra felköp.
Man kan känna sig vansinnigt dum. Jag får erkänna att jag har många gånger köpt för små skor i hopp om att de inte alls är små utan kommer passa hemma, som i ett mirakel. Det är alldeles för många gånger för att jag borde berätta om det. Men så är det.
Jag har stora fötter och de skorna jag vill ha passar inte. Jag kan inte ens påstå att det är för att jag verkligen vill ha en speciell typ av skor. Det jag vill ha är allt som inte är herrskor. För det finns till mig, herrskor. Jag skulle gissa att min storlek är som den normalstora herrstorleken. Med en skillnad, min fot är mycket smalare. Som till exempel så kan jag inte dra åt min arbetsskor tillräckligt bra. Utan att knyta upp så kan jag med lite besvär ta av skorna.
Skor är alltså många felköp på min lista. Jag tror faktiskt att jag äntligen har lärt mig. Och trots att det då är väldigt pinsamt att jag inte lärde mig efter första, andra eller trehundrade gången så är inte alla skor mitt sämsta köp någonsin.
Mitt sämsta köp någonsin är julkulor. Hur då kan man undra? Ja, om man gillar julen väldigt (VÄLDIGT) mycket så råkar man titta på juldekorationer en del. Bara råkar, inte aktivt alls. När jag då råkade se denna bilden förra året så tänkte jag att det är något för mig.
Bild från hemsida som säljer stora julkulor.
Vilket stämmer. Stora julkulor utomhus skulle passa lika bra som tillräckligt stora damskor på mig. Jag tycker om att det passar storleksmässigt helt enkelt. Och ja, jag fattade att de inte kommer vara exakt som bilden. Men det stod i beskrivningen att de gick att förankra för blåst. Det stod andra saker med som gjorde att jag tänkte att det kan nog ändå inte vara så illa.
Eftersom jag inte är helt borta även om jag gör pinsamma saker ibland så valde jag köp först-betala sedan. Fortfarande mitt sämsta köp NÅGONSIN!
De där bollarna kommer hem och jag vet inte ens om det finns några likheter med bilden. Eller jo, de är runda och i den storlek jag förväntade mig. Men mer än så finns inga likheter. Det jag fick hem var stora badbollar. Skulle du lämna en badboll utomhus? På vintern? Och tro att den överlever mer än en dag?
Min fina svägerska skickade en liknade bild som jag visar här ovanför, för ett tag sedan och sa att en sådan vore perfekt för mig. Och hon har ju helt rätt. Hon känner mig alldeles utmärkt. Hon säger dock inte att jag ska köpa. Bara att en sådan passar mig. Jag svarar henne att det stämmer men tyvärr är det en badboll, så inget för mig.
De där badbollarna jag köpte förra året var i mellandagarna. Självklart meddelade jag företaget att de var ju inte alls som varken beskrivningen eller bild. Så efter många turer fram och tillbaka så betalde jag nästan ingenting och ÄNDÅ är det mitt sämsta köp någonsin.
För nu har bollarna tagits fram för första gången. Även om jag köpte bollarna i mellandagarna så kom de inte samma dag och mejlkonversation var väldigt lång fram och tillbaka innan jag beslutade mig för att behålla dem. Maken var med på ett hörn och tyckte att vi skulle nog kunna använda dem ändå.
Mitt sämsta köp visade sig vara precis så problematiska som jag trodde när de väl kom fram. Lägg en badboll utomhus i lite blåst. Den är borta inom några sekunder. Blås upp en boll inomhus och ta ut den i kyla. Den skrumpnar. Blås upp den lite till fast utomhus och så blir det varmt några dagar senare. Den sväller och exploderar.
Jag spände fast mina julbadbollar i våra utemöbler. Det hann bara gå några timmar så satt surikaten bredvid mig och undrade vad som hände. Jag svarade stilla att en badboll exploderade. Nej, gjorde den? Ser du det? Mitt svar, nej, jag ser inte, jag hörde. Konstigt nog så gick han inte ut omgående och kollade men när han gjorde något annat och kom till köket så räknade han en, två, tre, fyra…
När han stått tyst en stund så tog han på sig och gick ut på altanen och var borta ett tag. Ganska långt tag. Jag satt fortfarande kvar och luktade på blommorna i fåtöljen. Så kommer han in och bekräftar att det finns bara fyra badbollar kvar. Och den som gick sönder är spårlöst borta. Jag sa att det båda var kallt och började blåsa rejält när de togs fram va?
För det gjorde det, blåste. Och om en boll som sitter fast i blåst i ett tunt litet uppblåst handtag, ja, då finns inte bollen mer. Den blåser bort för om något går sönder, är det alltid på den tunnaste delen. Handtaget i detta fall. Handtaget var ju också det som hade buntbandet om sig. Det som fanns kvar efter explosionen var alltså buntbandet.
Mitt sämsta köp fick de fyra kvarvarande ventilerna öppnade på sig. För att undvika fler explosioner samt att jag inte ska vara miljöbov med att sprida massa skräp i naturen. Eftersom jag också har klimatångest så kan jag hälsa att vi hittade den trasiga badbollen dagen efter inkilad i ett hörn på tomten. Så jag är ingen miljöbov på denna punkten. Bara en dålig köpare.
Om bollarna kommer pumpas upp och användas inomhus vet jag inte. Även om vi har stort hus så tar de stor plats. Jag kanske kan skänka dem till någon som vill ha dem och leka med i poolen. Jag vet inte, men dåligt köp det var det med absolut fullständig säkerhet. Mitt värsta någonsin. Och ja, bild finns. Den pinsamma sanningen kommer här. Bild på julkulorna i verkligheten.
Vem som helst kan välja att ringa från okänt nummer. Tidigare var det vanligt att försäljare ringde från okänt nummer. Det sker nog fortfarande men inte så ofta så skulle jag gissa. Samtidigt ringde vården från okänt nummer. vilket så klart ställde till det. Ingen vågade låta bli att svara och så var det en säljare som man inte ville prata med. När det blivit ett stort problem så bestämdes det att säljaren var tvungna att ringa från ett nummer som visades.
Som sagt det händer fortfarande att vissa säljare ringer från okänt nummer. Vården fick fortsätta ringa från okänt nummer men problemet blev mycket mindre. För de allra flesta säljarna skötte sig. Jag vet inte varför det sedan var tvunget för vården att visa sitt nummer men vad skönt det var. Även om man inte kan ringa tillbaka med ett missat samtal så vet man ändå att det var vården och kan leta upp vem som sökte en om man är orolig.
Nu är frågan varför får polisen fortfarande ringa från okänt nummer? Det hände i förra veckan. Mitt i natten så klart. Det var jobbrelaterat men ändå. När jag vaknar och inser att jag har missade samtal från ett okänt nummer så är det idag inte så många det kan vara. Det skulle kunna vara ett bussamtal eller en vän som glömt ta bort det. En vän hade nog skickat ett sms eller lämnat ett meddelande. Bussamtal hade inte gjort det. Polisen tycker man skulle kunna göra det.
Det gjorde de inte. Jag fick reda på av styrelsen att polisen hade ringt mig. (Då kan du räkna ut varför polisen hade mitt nummer.) Problemet löste sig utan att jag svarade. Det som stör mig men mest maken är att polisen ringer från okänt nummer. Maken är upprörd för tänk om något skulle hända mig och han har ljudet av och bara jag kan ringa igenom. Om polisen alltid ringde från 114 14 så skulle man kan ställa in att polisen alltid ringer igenom. Varför kan de inte ringa från ett synligt nummer?
Det borde vara samma från vården. Bara ett nummer oavsett vem från vården. Då skulle man kunna göra likadant. Vården har inte bara ETT nummer men det är alltid 010 först. Vilket nu har börjat bli ett problem. För säljarna ringer från 010-någonting nu. Fast det skulle inte vara något problem om vården hade ett nummer. Som 114 14 som bara är till polisen. Jag vet inte men det borde gå att lösa. Det borde vara ganska enkelt. Eller?
Jag har jobbat med hud vård och makeup. Det innebar också att jag skickade en massa paket. I början gjorde jag fina paket som kändes lyxiga att få. Det fick jag sluta med ganska snabbt. För många av paketen kom inte fram. Då började jag skicka i bruna påsar som var väldigt tråkiga och fler paket kom fram. Men fortfarande många som aldrig kom fram.
Varje gång jag påtalade det för PostNord så var svaret att de inte visste vad som hänt och att de inte heller kunde ta reda på det. Men om jag hade haft tur så hade kanske pakten kunnat dyka upp på en terminal någonstans i Sverige för paket som gått sönder. Jag hade aldrig turen. Vilket innebar att de var antagligen stulna.
Jag hade inte så mycket annat val än att fortsätta att skicka paket med PostNord. Det blev tyvärr aldrig helt bra. Trots att jag försökte med att skicka via ”skicka lätt” som ska spåra paketen. Det hjälpte inte heller. Då blev bara svaret att det fanns på en ort men sedan visste de inte mer. Om jag ville vara säker på att få fram min post så skulle jag behöva skicka med rekommenderat. Då kunde PostNord hjälpa mig och endast då. Inte ett alternativ då rekommenderat kostar skjortan.
Igår såg jag i Expressen att de hittat en anställd som stal brev. Det är så ledsamt att någon tycker det är okej att stjäla post. Jag tycker det är jättebra att de hittat någon. Jag undrar dock hur de gjorde eftersom PostNord aldrig kan hjälpa till om det inte är rekommendera post. Vilket jag vet med all säkerhet att dessa paket inte var, just för att det kostar för mycket. Titta gärna på filmen på Expressen: https://www.expressen.se/tv/nyheter/sverige/postnord-mannen-filmas-tar-paket-for-600-000/
Idag skickar jag inte så många paket, men jag tar emot desto flera. Jag har inte haft några som aldrig kommit fram. Kanske det beror på att de allra flesta inte kommer med PostNord utan något annat fraktföretag.
Igår åkte jag tåg. Maken var lika nervös som vanligt. Det hade ju dessutom lagt sig lite snö på marken så han trodde inte det skulle bli någon resa för mig. Men det blev det. Och jag kom fram, bara inte i tid. Vilket inte är så ovanligt.
Det ovanliga denna gången var varför jag var sen. Det blev drygt tjugo minuter, så inte hela världen. Jag hade tydligen också tur, för vi borde blivit helt strandande. Allt enligt lokföraren som berättade om vad som hände.
Först fick vi bara informationen att vi körde långsamt på grund av tekniskt fel och att vi skulle göra en triangelvändning. Alltså in på ett håll nerifrån och ut på det andra hållet snett uppåt. Det skulle ta tio minuter för att vända tåget så vi kunde fortsätta med det andra loket. Som då inte hade tekniskt fel.
In, stanna, två lokförare springer genom tåget, köra ut. Det tog inte så lång tid men vi behövde ju också åka lite med vändningen vilket till slut då blev dessa dryga tjugo minuter. Som enligt SJ AB inte räknas som försening, men det är en helt annan sak.
Det tekniska felet var att tutan inte fungerade. Det var en ny variant som jag aldrig råkat ut för innan. Tydligen så är det en stor trafikfara att åka i över 200 km/h och inte kunna tuta. Om vi inte fått felet där vi fick det så hade vi inte fått fortsätta åka alls. Vilket då var min tur, att vi fortsatte åka.
Det var en älg bredvid spåret som de skulle tuta på och det gick inte. Detta var efter Norrköping. Vi hade tydligen inte så mycket mer val än att fortsätta köra långsamt fram tills där vi kunde vända. Hade det hänt innan så hade vi fått stanna i Norrköping och byta tåg eller något annat. Nu blev det en vändning och vi hade fungerande tuta och vi kunde köra fullt blås igen.
Ja, ibland ska man ha tur. Kanske det är så att jag alltid ska vara glad när jag kommer fram. Kanske särskilt när det är fyra timmars försening. För alternativet är inte kul, att inte komma fram alls. Det gjorde jag igår och jag hade en jättemysig eftermiddag/kväll med min bror och svägerska. Samt några ungdomar, till och med någon mer än jag tänkt. Supermysigt, massor av god mat och en ljuvlig päronkaka som stod i ugnen när jag kom. Vad gör tjugo minuter då?
Och jag vill ha upp belysningen. Om tiden bara rullar lite till så får jag ju sätta upp den. Fast jag vill ju ha upp den nu. Snart är det största bekymret att jag inte har tid att sätta upp den. Igår jobbade jag ett lång pass. Att jag då hade sett slingor ute på landet igen bet inte så mycket. För vi bor inte på landet. På landet så är det becksvart. Det finns ingen gatubelysning, det är nästan som att man måste sätt upp ljusslingorna tidigt för att kunna se något alls.
Som sagt, igår fanns det ingen ork när jag var hemma halvåtta på kvällen för att sätta upp ljusslingorna ute. Det vore skönt att kunna göra det på dagtid då det är ljus ute. I helgen är jag borta. Jag skulle kunna be maken att sätta upp dem åt mig. Vilket är en mindre bra idé, för då blir det inte som jag vill ha det. Han har dessutom andra saker att göra.
Jag får helt enkelt bestämma att det blir nästa vecka. Vilket var det som var bra med bloggen, att maken läser det och får nu ställa in sig på att nästa vecka kommer slingorna fram. Blir ju inte ens tidigt då. Veckan innan första advent så tänder kommunen julljusen på stan. Nästa helg är det helgen före första advent. Helst hade jag velat att de kom upp för två veckor sedan. Men det vet du redan.
Ja, det är flera dagar kvar tills det är helg. Men jag åker bort på torsdag. Idag ska jag åka tur och retur till Malmö. Då är det bara imorgon onsdag kvar på denna veckan och någon gång måste jag jobba med fastighetsskötseln. Med min vilotid som behövs så finns ingen tid denna veckan för att få upp slingor. Men maken är nu redo till nästa vecka så kommer vi hjälpas åt med att få upp dem.
Julbelysning på en av alla avdelningar på Eksjö sjukhus igår. Legitimt att ta fram julen nu.
Igår på morgonen kom ett paket. Jag stod och borstade tänderna så maken fick öppna. Det enda paket som jag väntade till dörren var snögubbar. Trots att jag var så nyfiken på mina snögubbar så fick maken öppna. Han borstade inte tänderna utan var den som var mest i närheten och tillgänglig för att öppna dörren.
Jag blev inte så glad när maken kom upp och berättade att det var arbetssaker som kom. Handskar och annat som är jättebra att ha men inte lika mycket glädje som i snögubbarna som var i paketet som aldrig kom. Maken visste inte vad jag trodde det var som kom. Maken förstod därför inte min molokna min.
När vi var redo att ge oss iväg på jobb så plingade det på dörren, igen. Döm om min förvåning när det var samma person med en annan paketleverans. Denna gången MIN paketleverans. Jag blev så glad att jag kunde stoppa mig utan säga till honom att jag var så glad för att han kom igen. Denna gången med paketet som jag trodde han skulle komma med första gången. Han log och sa att han fick samtalet precis när han lämnat oss att det fanns en paket till. Det var han nog inte lika glad över, i alla fall tills han såg hur glad jag blev när han kom igen.
Årets Goebel 2023-snögubbar.Denna kom också i paketet.
Tänk att några snögubbar kan göra en så lycklig. Fast det kanske inte är så konstigt, snögubbarna är mammas och när jag utökar samlingen så är mamma med lite närmre.
Har du provat Swiffer? Det är en dammvippa kan man säga. Reklamen säger att allt damm ska fastna på vippan. Maken tycker mycket om swiffer. Han swiffrar allt han får och kan. Jag skriver får, för jag tycker inte om swiffer så mycket som han. Jag tycker att dammet inte riktigt fastnar som reklamen säger. Jag kan ha fel, men när jag våttorkar allt när vi städar så finns nystädat känslan kvar längre. För mig.
En av våra swiffrar, den med kort handtag.
Maken har inte bara en swiffer, han har två. En med längre handtag så han når allt. För han är ju inte 196 centimeter lång. Men det finns säkert tillfällen när det är smart att kunna nå långt som inte har med hans längd att göra. Bakom TV:n är väl ett bra exempel på det. Hur som helst jag har spårat ur lite. Jag har hittat en sak som den där lilla swiffern är mycket bra till.
Våra adventsstjärnor är av glas. De har två öppningar för att kunna få in en lampa samt att hänga upp den. Dessa hål är ganska små. Min hand kommer inte in enkelt. Att försöka damma bort dammet från insidan är mycket svårt. Eller det var mycket svårt tills jag kom på att maken har en liten dammvippa som jag inte tyckte om. Jag har fått ändra mig. Den är toppen på att få bort dammet inuti adventsstjärnorna.
Det är inte helt rätt att kombinera två olika jobb för att få det att gå ihop. Och inte ska jag klaga för jag kommer inte upp i 100 procent ens. (För kroppen inte klarar det) om man tänker på dem som har flera jobb i andra länder som går långt över 100 procent och ändå inte får det att gå ihop. Jag har förmånen att bo i ett land där vi får rimliga löner och en fantastisk make som stöttar.
Igår jobbade jag kväll. Idag ska löven bort. Att orka en heldag efter ett kvällsarbete är inte helt lätt. Vilan blir inte tillräcklig. Löven väntar lite på att jag ska ta bort dem men inte jättemycket. Blåsten är ett problem men större problem är regnet. Regnet gör löven hala och det är risk för de boende att halka på dem.
Samma med snön, fast där är det ingen väntan. Med två jobb så blir det bekymmer. För snön kan dyka upp när som helst och då kan inte jag vara ute och köra. Just nu blir kombinationen att jag kör mest kväll och helg, då jag inte har jour så är jag inte på andra jobbet. De dagar jag kör så täcker maken upp om snön skulle komma.
Det är tur att man kan hjälpas åt. Det var precis vad en kund och jag kom fram till på resan hem från akuten. Det är tur man kan be om hjälp när något behöver göras. Som att få upp ljusslingor nu när det är så mörkt. Idag kommer maken få veta hur många fina ljusslingor jag såg i folks trädgårdar och balkonger när jag var ute och flängde i länet. Kanske han inte tycker det är så tidigt längre.
