Kategori: Allmänt

Nu är det snart dags igen. Ett nytt år är det om bara några dagar. Idag är det tisdag och på fredag har vi ett helt nytt år. En ny tid. Ett nytt kapitel. Och stora förhoppningar om att det blir att annat år än 2020. Ett år som kan bli fritt från virus. Fritt blir det aldrig. Det är nog som mässlingen. Här för att stanna men kan kontrolleras med ett vaccin.

Fritt från virus med hjälp av vaccin. Det är nog mångas önskan för det nya året. Det nya kapitlet. Ett år som innebär att man kan få hålla hand igen. Kramas igen. Ses igen. Att få vara ett flockdjur igen. Sedan hoppas jag också att vi behåller de delar som varit bra. Som att alla tvättar händerna mer och bättre. Att alla stannar hemma om de år sjuka. Att studentfirandet bara är för familjen och resten är digitalt. Några saker som varit bra med pandemin. Men att få ha en studentbal hoppas jag att nästa år får ha.

Vaccinet har kommit. Tyvärr också ett muterat virus som man hoppas att vaccinet stoppar också. Vilket inte är säkert. Men vaccinet är här. Mamma fick en första dos igår. Om en eller två veckor så ska hon få dos nummer två. När den verkat så har hon sedan skydd mot viruset. För säkerhetsskull så kan vi ju fortsätta att hålla avstånd som vi gjort nu sedan i våras. Vi kan vänta lite extra med den där kramen bara för att vara helt säkra på att vi inte ska bli sjuka eller smitta någon annan.

Snart ett nytt år och vaccinet är så välkommet att vara med från starten av 2021. Hoppet om att detta blir ett fantastiskt år utan ångest och rädsla. På så många olika plan. Slippa ångesten över att vara instängd i ett hem där man är otrygg. Slippa ångesten över att vara ofrivilligt ensam. Slippa rädslan över att få viruset eller smitta någon annan. Ett nytt år och ett nytt kapitel. Med förhoppningen om att det inte blir som 2020.

2021 inleds också med en ny president för USA. Vilket också ger mig hopp. Hopp om att klimatet kommer må bättre. Att vi tillsammans kanske kan nå målen med temperaturökningen globalt. Hoppet är det sista som överger människan. Och nu kan vi alla känna lite större tillförsikt till att det kommer bli bra.

Snart är det nytt år. Vad har du för nyårslöften? Mitt nyårslöfte är att jag ska se personer som är ensamma. Att säga ett hej eller ge hjälpande hand. Till de som inte vill vara ensamma men har blivit det av olika anledningar. Att stanna och säga några ord till grannen till mamma. Att ringa ett extra samtal för att jag vet att en person sitter ensam och våndas över storhelgen. Att ge ett leende till tiggaren som gör vad som krävs för att kunna överleva. För hoppet är det sista som överger människan. Och vi är beredda att gå långt för att överleva.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Nu drar det igång med att röja. Det och städning. Det är ju fredag. Vilket innebär städning. Allt blir så mycket lättare med att solen skiner. Igår sken solen. Idag skiner solen. Det finns hopp och det finns ljus.

Igår var väldigt mysig dag. Det var julmat, Kalle och paket som vanligt. Fast inget var som det brukade. Det blev FaceTime med de som vi inte firade ihop med. Med barnen bland annat. Vi fick en tallrik i julklapp av minstingen. En omtänksam julklapp. Nu kan vi alla äta ur likadana tallrikar när vi gör Ramen.

Allt som allt en väldigt fin jul. Lugn och stillsam utan stress. Vi avslutade dagen med att titta på Tenet och äta päron med glass och grädde. Filmen var bra. Den är lite som Inception. Tyckte ni om den som kommer ni att tycka om Tenet.

God fortsättning. Nu ska jag återgå till röjandet i köket. Ta hand om dig så hörs vi imorgon.

Idag är det dopparedagen. Idag blir det en fröjdefull jul som är helt vit för min del. Naturen kanske ger oss vitt snart också. Julmat, julgodis och en del plockande. Det får det bli idag.

Jag önskar er alla en härlig fröjdefull jul. Med massor av kärlek och värme.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Idag är det dan före doppardan. Imorgon är det julafton. Jag brukar tycka tiden innan är den som är bäst. Tiden när alla förberedelser är. I år har det inte varit samma förberedelser. Både för att det är ett vansinnigt dumt virus som härjar i världen men också för att vi helt plötsligt ska byta kök. Allt i en enda stor soppa.

I år så försvann tiden. Jag har haft det mysigt. Jag har gjort ett julbord, som var mysigt. Men vad hände? Imorgon är det julafton! Jag har inte myst färdigt. Jag är inte redo att börja riva, bygga och bara vara i renoveringsstök. Att jorden är snurrig, det visste jag vid detta laget. Men så här snurrig? Nej, det var jag inte riktigt medveten om. Att jag inte hinner mysa. Jag skyller allt på granen. Granen som är så fint nerpackad i källaren med allt pynt. Det måste vara det. Kan bara vara det. Annars förstår jag inte vad som hände.

Något som jag förstår händer, det är att många kommer ha en precis lika dålig jul som alla andra år. Sittandes ensamma utan sällskap, ofrivilligt. Jag vet att vissa väljer det frivilligt men i jämförelse så är de inte många. Att vara ofrivilligt ensam måste vara oerhört tungt. Särskilt vid högtider som går ut på att familjen samlas. Att vara ofrivilligt ensam under en pandemi måste vara ett steg närmre stupet. Att verkligen bli bortglömd och inte ens få sitta på ett café eller bibliotek och vara nära lite andra människor.

Eller den gruppen som är ofrivilligt tillsammans med människor som de inte är trygga med. Att vara i händerna på en person eller flera som gör dig otrygg. Det kan vara lika hemsk eller hemskare än att vara ofrivilligt ensam. Att inte veta vad som händer för att en person eller flera dricker alkohol. Behöver inte ens vara ”för mycket” alkohol. Det räcker med ett par glas så känner sig dina barn otrygga. Detta har Junis frågat barnen och svaret är att de inte tycker om det. Helt vanliga ungar, kanske dina skulle säga samma. Här kan du se svaren.

I år är det många som har det precis lika eländigt som alla andra jular. Tyvärr är det många fler i år som kommer att få uppleva denna eländiga julen. Den där det dricks för mycket för att man inte ska besöka hela släkten. Eller den där man blir ofrivilligt ensam för att man inte ska åka långa resor kollektivt. Eller den julen som slutar på akuten med brutet käkben. Eller den julen som slutar med en kurrande mage och inga paket under granen.

Allt på grund av att ett virus härjar i världen. Som gjort att ekonmin är svajig. Lätt att ta till tröst i flaskan. Som gjort att man ska arbeta hemifrån. Som gjort det lätt att kunna ta ett glas lite tidigare då man inte träffar någon. Som gjort en massa förändringar som gör att det kommer bli en mycket mer eländig jul för många fler än vanligt.

Min tid försvann. Mitt mys blev inte så mycket. Men vad gör det? Ingenting. Jag kommer inte ha en kurrande mage. Jag kommer att ha en helt vit jul (garanterat på insidan). Jag kommer INTE fira med hela min familj som vanligt. Men jag har maken. Mina barn har sin pappa. Jag kommer att ha en fin jul även om viss tid för mys innan försvann. Jag kommer ha det bra, men hur blir det för alla andra?

Ta hand o dig. Vi hörs imorgon. Då är det julafton om du glömt.

Ett av mina mest lästa inlägg Fattar inte fattar jag fortfarande inte. Vi har en vecka kvar till jul. Vi är mitt i en pågående pandemi. En pandemi som har lett till ökad hemnärvaro och ökat alkoholintag. Systembolaget har reklam som får oss till att tänka till kring jul. Alltså i hur vi ska göra när vi handlar. Att vi ska tänka oss för och ta hand om varandra. Att vi inte ska smitta varandra med viruset. Och det enda jag tänker på är viruset som säljs.

Jag tänker på alla barn som inte kommer få en Vit Jul. Varken på utsidan huset eller på insidan huset. Ingen tomte får komma. Om han inte tillhör familjen. Ingen insyn alls. Var fjärde slag som utdelas, görs utan att alkohol är inblandat. Det innebär att 3 slag av 4 ges för att alkohol har druckits. Hur många barn är det som får dem slagen? Hur många partners är det som får dem slagen? Nu när vi inte ska vara ute och festa så blir det fler slag hemma med all säkerhet.

Jag tar en Vit Jul för alla barnens skull. Jag kan inte göra något åt att ge barnen en vit jul på utsidan men insidan kan jag lova att den är vit. För julen är barnens tid. En tid då de ska få tindra med ögonen och bara få vara barn. Det gör inget att de få ont i magen så länge det beror på att de ätit för mycket godis. Och inte för att de oroar sig över att en flaska till ställs fram.

Hur tänker du? Är det värt det? Att veta att vart femte barn tycker det är jobbigt hemma. Kanske är ett av barnen ditt barn eller barnbarn!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag har sagt det innan men en gång till, julen är helt min grej. I år är det inte som alla andra år. Och då inte på grund av att det härjar ett virus över hela världen som vägrar att dö. Den bara dödar istället. Den kommer också att döda julen för många. Inte bara barnen som får mer fylla hemma utan även familjer som inte får ses. Reser som inte får göras. Ja, listan kan göras lång. Men det är alltså inte anledningen för mig.

Anledningen är köket som är beställt och som kommer i januari. På första mellandagen ska det böra rivas och alla som rivit i ett hus någon gång vet vad som händer då. Det blir damm och åter damm och lite damm till. Och att ta bort ett kök gör det lite extra klurigt eftersom man tillagar maten där. Så det kommer behöva att installeras ett provisoriskt kök någon annanstans. Elektriker föreslog förlängningssladd till fas tre och spisen. Så vi kan ha spisen i matrummet bredvid köket.

Då är det inte bara damm att tänka på även om man lever i en byggarbetsplats. Utan även vart ska alla köksgrejer vara. Jo, i rummet bredvid. Upp med plast och försöka att skydda och hålla inne dammet så mycket som möjligt. Men då har vi ändå hela köket i ett rum där det inte ska vara egentligen. Och där brukar vår julgran vara.

Jag har fått fram min luvnissar. Samlar och har ett gäng. Vi behöver inte gå in på hur många. Men det var en stor kartong som har blivit uppackad. Jag har ytterligare tvåkartonger med pynt som inte har blivit uppackade. Av den enkla anledningen att de måste ner på annandagen. Annars kommer inte orken att finnas att ta bort julen när den ska bort för att vi bygger kök.

Då är alltså en kartong prioriterad och två går bort. Saknar massor av mitt julpynt men får överleva det. Julgran är viktigt. Jag har börjat ta fram den tidigare och tidigare varje år. Från början tog jag in granen den 23 december. Precis som vi gjorde hemma när jag var liten. För sju år sedan började vi med plastgran (som jag aldrig skulle skaffa. Över min döda kropp.) Det innebar ju att man kunde ta in den tidigare för den barrar ju inte. Och lite mysigt de åren som barnen är hos pappa på jul att få pynta den innan tillsammans.

Visst är den fin? Jag tycker den är precis lika fin som en äkta om inte lite finare. Dock kan jag sakna doften ibland. Men absolut inte barret. Det saknar jag inte. Nu är vi vid det stadiet att jag gärna hade velat plocka upp granen. Nu till problemet. Jag var nere i källaren och tog fram min Nittsjö luvnissar. Jag plockar i kartongerna för att komma fram till den kartongen som är underst. Där mina luvnissar är. Problemet är att det är åtta, ÅTTA, andra kartonger innan jag kommer till nissarna.

Två har vi kommit fram till är det andra pyntet. Som Nötknäpparna till exempel. De saknar jag och hade gärna tagit fram. Men om jag skulle öppna den kartongen så kan jag avslöja att det inte slutat med dessa ljusstakarna. Det hade troligtvis blivit resten av kartongens innehåll som fått komma fram också.

Då har vi sex kartonger kvar som inte är pynt till resten av huset. En kartong är till minstingens rum. Han är hos sin pappa och kommer vara över julen men han vill ändå ha upp sitt pynt. Vilket han ska få. Eftersom det är julbord här på fredag så ska hans rum få bli julfint. Jag behöver dessutom inte packa ner det får till dess är han tillbaka igen. Check på en kartong. Fem kvar.

Jag har alltså fem kartongen för enbart julgranen. Och då är inte julgranen inkluderad. Det hade man kunnat tro. Men icke, enbart pyntet i dessa fem kartonger. När jag inser att jag har fem kartonger till granen så bestämde jag mig för att det blir ingen gran i år. Och det är inte så att jag skulle kunna använda mindre pynt. När jag börjar så är det all-in. FEM kartonger med pynt till granen. Även om vi har 60 ljus i så tar de bara upp en dryg fjärdedels kartong med sina kartonger. Jag börjar inse att jag kanske har för mycket Disneygran. Terapi?

Det ska tilläggas att jag har en del julgranspynt utanför dessa fem kartonger som jag inte har i granen. Det är silver-tema som jag har tagit bort. Nu är det guld, rött och lila som gäller. Lila är för övrigt julens färg i kristendomen. Så lila måste finnas här hemma på jul. Utöver rött (och guld).

En annas sak som också spelar in på att inte ha en gran i år. Det blir inga paket som läggs under granen. Barnen firar hos pappa och då åker alla klappar till den granen. Och vårt kök hade varit för stort att passa in under granen även om det kommit tidigare än januari. Och under granen ska det ligga julklappar. Eller hur? Hur pyntar du granen? Allt eller inget? Färgtema? Glitter eller utan? Pärlgirlanger?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Vi har som tradition att åka på julbord varje år med familjen. Det är inte en jättegammal tradition. Vi har gjort det i fem-sex år. Det var minstingen som tyckte att vi måste göra det. Kanske för att det var efter ett julbord som han blev bekräftad att han fanns i magen. Och gärna till olika ställen för att kunna betygsätta de olika. Vi hade också i år ett bokat. Det skrev jag om i ett annat inlägg som du kan läsa här. Nu har det blivit avbokat. Inte av oss utan av restaurangen.

Anledningen till avbokningen är att de får inte ekonomin i att göra julbord till oss som ännu inte avbokat. Det var tanken att vi skulle gått nästa helg. Nu blir det alltså inte så. Vi vill inte åka utanför regionen. Med tanke på äldsta sonen och att inget helst ska ändras så kan vi heller inte boka något nytt med risken att det också måste avbokas. Därför ska vi ha ett eget julbord hemma i år. Ett som som ska vara som ett utejulbord.

Det är inte görligt. För en av tjusningarna med ett julbord är att man kan ta lite eller inget av en massa saker som man annars inte har. Och som alla kanske inte tycker om. Vilket innebär att det inte blir en massa rester att tänka på. Eftersom jag har blivit så himla ångestfylld kring vårt klimat så måste jag nu tänka ut ett fantastiskt julbord som inte gör att det blir rester som ingen äter.

Vad måste då finnas på ett extra julbord? Jansson måste vara nummer ett. Frågar du maken så tror jag han svarar prinskorv och sedan jansson. Köttbullar nummer två. Julskinka nummer tre. Sedan kommer lullullet. Vad måste du ha med på ditt julbord?

Minstingen tycker att kroppkakor måste finnas på ett julbord. Vilket är jättegott men inte alldeles nödvändigt för mig. Något som jag gärna har på ett julbord är rotlåda. Det är fantastisk gott tillsammans med övriga sakerna på julbordet. Långkål vill jag också gärna ha. Rotlåda kan jag göra för det tycker också maken om. Men det brukar vi ha på julen så det är inget nödvändigt. Det finns aldrig på julbord som vi äter ute. Det är mer vårt egna. Långkål däremot har vi aldrig för att det är typ jag som äter det.

Sill är inte en nödvändighet men kul att ta en bit eller två på ett julbord. Med mina bägge barn så går det bort. Burken kommer bara bli stående. Äldsta sonen måste ha tjocka revbensspjäll annars är det inget julbord för honom. Så då har vi än så länge jansson, köttbullar, skinka, prinskorv, revbensspjäll samt kroppkakor. Om alla ska få sin ”måste”-rätt. Mycket protein och lite grönt.

Om skinka finns så måste ju rödbetssallad, senap och äppelmos finnas. Annars går skinkan bort. Angående skinkan har vi också olika smaker. Vissa vill ha den lite torr medan andra vill ha den saftig. En del mer salt än andra. Det är inte lätt att göra ett julbord som ska vara extra ordinärt och samtidigt vara miljövänligt vad gäller spill.

Jag har inte ens kommit in på desserten. För den är precis lika viktig (för mig). Att ha ostkaka med hjortronsylt och grädde är ju ett måste. Den går också att köpa god eftersom vi bor där vi gör. Men övrigt vad ska det vara då? Någon pralin? Det skulle man också kunna köpa färdiga. Vi har flera duktiga pralinmakare i bygden. Chokladmousse. Det skulle äldsta sonen ta. Minstingen skulle nog ta något om det fanns medan maken inte skulle ta något. Kaffe eventuellt.

Kan ni hjälpa mig? Vad ska vi ha för lullull? Jag behöver påbörja snart för att hinna med alla momenten.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

På sistone så har jag varit frustrerad över hur många beter sig. Trump är väl det bästa exemplet på beteendet. Att skrika högt att något är fel även om det inte är fel. Bara för att du inte tycker om sanningen. Det är ett beteende som har blivit accepterat och används flitigt av många.

Ett annat exempel är politiker i Sverige som vill ändra alkohollagen. De skriker högt att de minsann har tolkat lagstiftningen annorlunda och det är deras rätt. Sedan att länsstyrelsen eller någon annan säger att de har fel spelar ingen roll. Bara jag skriker högt nog så har jag rätt och då är det så.

Jag trodde det var nytt i tiden men så såg jag en film igår. Den heter Truth. Den handlar om valet i USA när George W Bush stod för omval. En hel uppsättning av journalister på CBS News fick sluta efter att ha hittat bevis på att Bush inte var bra pilot. Att han och ett antal andra hade blivit antagna till Nationalgardet för att slippa kriget i Vietnam.

De hade bevis för det. De hade letat under lång tid. De fick med det i sändning. Alla var med på det. Sedan kom drevet. Drevet från människor som hävdade att ett av bevisen var falskt. De skrek så högt att till slut fick de igenom att så var det. Det slutade med att alla fick sluta. Bush blev vald ännu en gång. Och resten är historia som man brukar säga.

Den filmen blev så tydlig med vad som händer just nu. Det var kanske då det började och det har bara fortsatt. Att det spelar ingen roll vad som är sant. Bara det säljer. Sanningen är inte viktig. Pengar är.

Och ja, pengar är viktigt. Men inte viktigare är sanningen. För mig så är sanningen det som är viktigast. Ibland så gör sanningen ont. Ibland så är det inte det som vi vill ska vara sant. Men vi kan inte ställa oss och skrika som trotsiga barn tills någon ger oss rätt för det. Vi kan inte skjuta undan sanningen för falskheten. Vart slutar vi då?

I en hög utan värde för någon. En hög som växer sig starkare och bara blir större och större och som ruttnar inifrån. Den stinker men ingen vågar säga att den gör det. För sanningen är den som blir straffad. Till alla er som våga se sanningen säger jag håll i och håll ut. Tillsammans är enda vägen.

Ta hand om er. Vi hörs imorgon.

Första advent har kommit och som inte ändrat på rutinerna. Frukost vid bordet tillsammans med maken. Tända ljus och mys, fast på ett annat sätt. Imorgon ser jag fram emot frukost på sängen igen. Och ni ska alla veta att jag tar det inte för givet och njuter lika mycket varje gång jag får den serverad av min fina make på sängen. Idag var det en dag då det var hans frukost. Passar bra när vi firar in julens start.

Idag inleds den riktiga tiden i väntan på jul. Igår kom advenststjärnorna upp. Men inga tomtar. Mest för att kroppen inte orkade efter både städdag och fönsterputsning. Men det blev bra ändå. Nu får tomtarna vänta lite bara. Enkelt. Dessutom så ska ju tomtarna inte upp riktigt ännu. Det är bara första advent.

Det var så fint igår. För stora snöflingor började dala när jag hade fått upp alla stjärnorna. Långt efter att alla fönster var putsade. Det blev liksom bra tajmat allt. Jag kunde sitta och se ut genom rena fönster på de stora dalande flingorna och stjärnorna lös så fint. Det blev en hel del arbete för att vi har bytt fönster. Så stjärnorna behövde flyttas i fönstren. Korta sladdarna till höjden på fönstret. Fast det var det värt. Maken hjälpte till också.

Om jag inte haft hängande stjärnor så hade det inte blivit några i år. För jag har ju inga fönsterbrädor. Från början av april till nu. Snart december. Är det därför man ska göra jobbet själv i stället för att leja ut det? Men fint blev det ändå.

Nu får det bli att njuta av advent. Snart är det jul och sedan är vi utan kök ett antal veckor. Antagligen längre än vad vi planerar. För så är det alltid. Glada kommer vi dock vara för vår julklapp när den är klar. För vårt kök är inte hållbart längre. Det är inte bara kylen som agerar frys. Det är är även skåpen som släpper i kanterna. Lådor som inte håller ihop. Nu vill det inte längre helt enkelt.

Glad advent. Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.