Kategori: Allmänt

Sedan GDPR började gälla så frågar alla sidor om man tillåter kakor, cookies. En del bjuder på kakor. Andra frågar om man godkänner kakor. Kakor har funnits alltid, typ. GDPR har inte funnits så länge. Vilket innebär att frågorna har blivit fler. Vi godkänner din integritet… Bla, bla, bla. Många varianter finns det.

Något som irriterar mig är att dessa frågor är hela tiden. Ibland kommer frågan igen trots att jag inte lämnat sidan. Hur är det möjligt att de har koll på exakt vilka sidor jag varit inne på för att ge mig reklam. Men de har inte koll på att jag varit inne på deras sida från en dag till en annan. Eller ännu värre från en minut till en annan.

Är alla så rädda för GDPR? Godkännandet räcker ju att jag ger en gång. Det behöver inte vara varje gång jag går in på sidan. Och även om jag inte skulle godkänna kakorna så har det sparat mina kakor. Det händer ju att man går in på fel sidor. Man kan ju råka trycka på en banner när man läser en tidning eller dylikt. Då trycker man ju bort sidan. Man godkänner aldrig kakorna innan man stänger sidan. Ändå sparas kakorna.

Då är de inte rädda för GDPR. Vad är det då som gör att de behöver fråga om jag låter dem spara mina kakor hela tiden? Det är oerhört enerverande att de ska bry sig om min integritet så mycket att de bara stör mig. Varför kan de inte hålla reda på att jag godkände en gång och sedan räcker det?

Jag godkänner härmed alla kakor för all framtid. Om jag inte vill ha kakorna så kommer jag gå in och ta bort kakorna. Jag vet hur man gör det. Så nu behöver ingen mer fråga. Tänk om det skulle fungera att jag skrev så. Så kunde jag gå och söka på hur man planterar rosor i lugn och ro utan att behöva störa mig på frågan om jag vill ha kakor.

Ibland stämmer väderprognoserna. Inatt kom regnet. Det regnar fortfarande. Precis så där lagom mycket så att växterna hinner med att ta upp det. Det är väldigt mysigt att vara inomhus och höra hur regnet strilar ner.

Jag har kommit på vad jag kan göra med navkapslarna. Nu ska jag bara kolla att det är görbart också. Igår när vi kom till Stenbutiken så fick vi ett: återkommande kunder, det gillar vi. När jag kommer till blombutiken vet jag inte om de känner så. Jag har tusen frågor. Konstiga frågor. Ibland så måste det be någon annan om hjälp för att kunna besvara.

Jag handlar en hel del där så jag hoppas de är mer glada än besvärade när jag kommer. Idag ska jag kolla om de har taklökar och om jag kan fästa dem på något sätt i navkapseln? Sedan ska den vara utomhus hela året så stackarna måste ju överleva också. Jag tänker att de borde göra det. Vi har ju sedumtak som överlever. Det är ju en massa fetbladiga växter. Som taklökar är.

Om detta lyckas tänker jag att det ska bli insynsskydd på minstingens uteplats. Tillsammans med en skärm av corten. Jag tror det kan bli jättebra. Jag hoppas nu bara att min idé kommer att fungera. Det är ganska mycket skugga som det kommer bli. Ni kanske har svaret? Innan jag hinner kolla med mina experter.

Annars blir temat fortsatt att slappa. Läsa i boken. Jag behöver fortfarande återhämta mig så det får prioriteras just nu. Halsen är fortfarande tjock. Men bättre. Jag har inte haft och har ingen feber. Så min gissning är att halsen är tecken på att jag ska ta det lugnt. Eller så har den något med urinvägsinfektionen att göra. Den är på väg bort nu så kanske också halsen ger med sig snart.

Vad är det som gäller när man går på gångväg? Vilken sida ska man gå på? Maken och jag går på den sidan som de andra inte går på. Vilket innebär en del saxande.

När man går på vägen ska man gå på vänster sida. För att möta trafiken. Det följer alla. Eller nästan i alla fall. Men på gångväg så är det inte klart vad som gäller. Jag skulle säga att flera går på vänstersidan än höger. Finns det några regler?

För mig känns det mest naturligt att gå på höger sida. Då blir man omkörd av cyklisterna på vänster. Det är cyklisten som behöver ha koll på om det är fritt. Det är cyklisten som får byta sida för att kunna cykla om. Vilket innebär att personen automatiskt måste sakta ner lite.

När man går på vänster sida så är cyklisten på höger. De kan komma i en förfärlig fart och dra om på. Fast om man går på vänster sida så behöver man inte saxa så mycket. Fler går på vänster. Är det någon som vet vad som gäller?

Första dagen avklarad med årsmötet. Det verkar som att det kommer att fungera. Vi lyckades få in hälften så många av alla som var förra året. På första dagen. Nu måste ju alla godkänna detta eftersom vi gör det så här. Det är många dagar kvar så det ska nog gå.

Resten av veckan kommer fokus ligga på detta årsmöte. Jag ska vara taxi igen. Vännen behöver akut åka på ett tandläkarbesök i Jönköping. De ville inte göra det här. Så nu blir det storstan.

Maken har snickrat färdigt sidostaketet. Nu ska vi se om det blir en grind också. Det är inte satt några grindstolpar där. Mest för att hörnet inte var grävt i höstas. Men ni går det el där. Så frågan är om vi kan få ner skruvplint eller om det måste grävas.

Som tur är kan detta få mogna lite. Det finns andra saker att fortsätta med under tiden. Jag önskar er en fin dag i solen.

Nu sköter jag varken mig eller bloggen. Jag ska försöka att bli bättre. Jag är ganska duktig med mig själv. Det är därför bloggandet blivit bortprioriterat. Det har inte heller blivit något städat i helgen. Vi har kommit överens om att vi inte ska städa på någon helg. Så idag blev det en utedag. Eftersom det varit härligt vårväder.

Jag har varit ute i sju timmar. Jag har vilat massor. Maken har byggt staket. Det som ska vara vinklat mot carporten. Det kräver sin man. Han önskar nog att han hade några extra händer ibland. Med detta momentet inte minst.

Jag har satt den sista cortenplåten mot thujan. Maken kom på den smarta idén att vi inte skulle följa asfalten utan thujorna. Det är lite olika lutningar som gjort det klurigt. Det lutar åt ena hållet på trottoaren och åt andra hållet på vår uppfart. Men nu när jag följde häcken så fanns det något att sätta den i. Tyvärr behövde jag då göra något på sidan där uppfarten är.

Det fick bli stora stenar där så länge. Det har ju kommit fram en del när vi grävt på det ena och andra stället. Och jag vill inte lägga pengar på sjösten när vi senare ska lägga marksten på uppfarten. Då kommer ju den stenen som ligger nu att försvinna.

Vi hade mycket sten. Men inte så det räckte de tolv meterna som behövdes. Det går fram till säcken på bilden ungefär. Sedan är stenen slut. Men det kommer mer sten när vi ska gräva ett antal plinthål för minstingens uteplats. Då blir det fortsatt med stenarna.

Imorgon är det rapportsläpp av kommunrapporten som Junis gör. Innan det ska jag lämna äldsta sonens bil på verkstad. Den ska förkollas inför besiktningen. Något de gör kostnadsfritt. De ska också göra någon garanti-grej med airbagsen. Sedan ska jag lämna lite lakan hos Rag2Rug. Jag vill ha rött i mattan och de har inte så mycket röda tyger att jobba med. Så nu har jag länsat lakan som ändå har börjat bli väldigt slitna. Nu får de nytt liv i mattan. Och just det ja, vi ska städa också…

Ni får se fram emot återkoppling ikväll. Idag är inte huvudet med mig riktigt. Återkommer.

För några år sedan hade vi en yxmördare som knackade på dörren. Det kan ni läsa om här. Inatt var det en mordbrännare som hälsade på.

Kl 03.30 så börjar det. Maken hör ljud utanför. (Jag också, men bryr mig inte.) Han ser en bil utanför vår tomt. Den står på tomgång. Det är några personer där som drar.

Då ser maken den röda bensindunken bakom bilen och den krossade sidorutan. Skärrat säger han att det är en bil utanför med krossad ruta och en bensindunk. Någon ska bränna upp vårt hus! Jag: (ligger kvar i sängen) ring polisen då. Det var han reda på väg med. Klockan är nu 03.40.

112 meddelar att polisen är på väg. Kör i hög hastighet. Personen hör också min skärrade make och stannar kvar på telefonen honom. Maken berättar att han har tagit en bild. (Jättebra not).

Då undrar 112 om han kan filma? Så nu måste jag också masa mig upp. Jag filmar och maken fortsätter samtalet. 112 säger att det vore bra om vi kunde gå ut (på säkert avstånd) och kanske se bättre. Maken svarar: Vi kan inte gå ut. De ser oss. Vi bor så nära. Då är det en man som stängt bakdörrarna. och håller i någon form av flaska. Han har också tändare. Maken: Nu kommer han kasta en molotovcocktail på vårt hus.

Mannen gör inte det. Han lämnar platsen. Polisen kommer fram. Men stannar längre ner på gatan. Nu blir det lite lugnare på vår gata i stan. Maken förstår att vårt hus inte kommer brinna ner. Eller att någon annan vandalism ska ske. Polisen är här.

Mannen kommer tillbaka. Med ytterligare en person. Den senare är ägaren till bilen. Maken vågar sig ut och kollar läget. (Genom att stå i skuggan på vår tomt bakom deras ryggar och säga: Halloj.) De pratar lite. Ägaren ber om ursäkt för att vi blivit väckta. De stänger av bilen och går.

Det visar sig att det varit en fest några hus bort. Denna gången åt andra hållet mot sist. Sist när våra fönster blev vandaliserade. Som du kan läsa om här. Det har startat ett bråk. Det är cirka 20 personer på festen. Bråket verkar startat kring bilen, enligt polisen som förhörde maken på telefon idag. Det är en person arresterad för misshandel och skadegörelse.

Det är spännande att bo på vår gata i stan. Är det inte yxmördare så är det mordbrännare. Spännande natt helt enkelt.

Det bästa sättet att kolla sin framgång är att se bakåt. Vad har hänt sedan sist? Bilder påminner ofta vår hjärna om vad vi gjort. Jag har samlat lite bilder på framgångarna med vår husresa.

Vi har en bit kvar men mycket har vi hunnit med på dessa fem åren. Tur att vi nått sådana framgångar när allt blir lite på paus för ett tag. Att njuta av dessa ett tag går bra. Sedan behöver vi fortsätta så vi kommer till byte av köket någon gång. Det är ändå från 70-talet. Börjar bli dags att komma dit snart.

Senare idag kommer nattens dramatiska mordbrand att återberättas.

Mamma är förkyld. Glädjen är kvar.

Idag ska jag titta på mattan jag beställt. Den är i småbitar i olika färger. Dessa ska läggas ut i mönster för att se hur jag vill ha det. Eftersom den görs här så kan jag komma dit och titta. Annars brukar hon skicka bilder på hur mönstret kan bli. Det ska bli spännande.

I övrigt ska vilan fortsätta. Kroppen är inte återställd. Jag är tung överallt, även huvudet. Tvättandet ska jag nog orka. Fast det kan gå åt skogen också. Det har hänt. Att tvätta går på automatik. Men ibland så hamnar ett plagg där det inte borde. Därför går minstingen och jag omkring i plagg som är rosa där de inte borde vara rosa. Men det ska jag undvika idag.

Jag kanske ska hjälpa en vän också. Hon ligger på sjukhus och ska eventuellt åka hem idag. Hon vill inte, för hon mår fortfarande inte bra. Men i dessa virustider så vill de inte att man ska vara inlagd på sjukhus. Vi får se om hon får åka hem idag eller inte. Men eftersom hon fortfarande är dålig så har jag lovat att hjälpa henne.

Vad gör man om man är i riskgruppen på flera områden för Covid-19 och inte har någon anhörig som kan hjälpa? Hur gör de med sjuktaxi idag? Får man åka ensam? Eller blir man klumpad med andra som ska hem? För om min vän skulle få Covid-19, då har vi ytterligare en till statistiken för döda. Idag får vi inte veta, för jag kommer hämta henne om det behövs.