Värmen slog till

Den ska fortsätta vara hela helgen. Igår hade vi 27 grader. Idag och imorgon ska det bli 32 grader. Värmen har slagit till. Det ska bli åska och regn nästa vecka så midsommar är lika osäkert med regn eller inte regn. Precis som det ska vara. Denna helgen är det extrem värme och jag ska njuta hela helgen.

Idag ska jag hjälpa äldsta sonen. Förra fredagen var jag där och bara var tillsammans en stund. Idag blir det mer praktiskt med att hjälpa till med att skriva. Det skulle vi gjort förra fredagen också men han kände inte för det så då blev det att vi bara hängde. Det var mysigt att bara hänga lite.

Växterna behöver en massa vatten nu när det är så varmt. Jag har slang som jag går med och vattnar. Igår gick jag med kanna och vattnade. Mest för att jag inte vill att vattnet ska ta slut. Det har varit bevattningsförbud i många år nu på sommaren. Därför tänker jag att det är smart att inte vattna mer än nödvändigt. Mina nya träd och annat som planterats får lite extra omtanke. Och jordärtskockorna. De lever än.

När det är så här varmt så är det inte så gott att äta tycker jag. Jag vet inte varför men matlusten avtar. Jag dricker alltid för dåligt med vätska vilket kan bli ett problem när det är så här varmt. Jag måste påminna mig om att jag behöver dricka. Det är svårt när man inte blir törstig. Att inte ha matlust är ingen fara. Men törsten kan vara farligt. Tur att jag har förnuftet kvar.

Igår gjorde maken jättegod middag. Som passade perfekt en sådan varm dag. Hemgjord kebab med yoghurtsås. Gott och svalkande i värmen. Med massor av persilja på också. Det är gott med persilja. Särskilt i värmen. Vet inte varför men gott är det.

Makens egengjorda kebab.

Ta hand om dig vi hörs imorgon.

Vi har en bit kvar

Caroline Seger har nu gjort 215 landskamper och är den person som gjort flest någonsin i Europa. Både på dam- och herrsidan. Hon har gjort 67 st fler än Anders Nilsson som har gjort flest på herrsidan i Sverige.

Det är supercoolt på alla sätt. Hon har gjort 215 landskamper. Bara tanken på hur hon har klarat det är hisnande. Att ha fysiken att orka. Att vara skadefri så hon är den som spelar. Det är så många aspekter på det hela. Helt fantastiskt helt enkelt.

När Anders Nilsson gjort flest landskamper på herrsidan 2013 så fick han en bil från fotbollsförbundet. Samma år var det Therese Sjögran som lyckats med 214 landskamper. Hon fick ingenting av fotbollsförbundet. Då var hon inte ensam i Europa, det var faktiskt en kvinna till som gjort 214 landskamper.

Hon var alltså BARA ensam i Sverige och den som gjort flest landskamper genom tiderna. Fler än Anders och det är Anders som åker hem med en bil för sin bedrift. Nu har vi en tjej som lyckats slå Therese rekord och dessutom vara bäst i hela Europa på både herr- och damfotbollen. Vad fick hon?

Ännu värre än Therese. För Caroline hade ingen från fotbollsförbundet som var med när det uppmärksammades. De var på EM i Spanien. De hann inte hem för att uppmärksamma Caroline. Tydligen är herrarna viktigare, för de spelar ju EM.

Vi har en bit kvar innan det är jämställt. För åtta år sedan fick fotbollsförbundet en hel del kritik för att de gjorde sådan skillnad på dam- och herrprestationer. Där herren dessutom inte klarat av att prestera lika bra. Nu åtta år senare så visar det sig att fotbollsförbundet inte hade lärt sig någonting. Tragiskt.

Caroline Seger är värd en bil och inte minst uppmärksamheten från topparna på förbundet. Hon fick inget av det. Jag grattar och håller tummarna för att det blir någon form av utdelning för prestationen.

Vad tycker du? Går EM före Carolines fantastiska prestation? Här kan du läsa mer om det: https://www.expressen.se/sport/fotboll/landslaget/har-blir-seger-storst-overraskas-av-familjen/

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Köpa ut…

Det har varit ett antal artiklar om att vuxna köper ut åt minderåriga. Den senaste om en mamma som dömts för att hon gjort det. Den kan ni läsa här: https://www.expressen.se/kvallsposten/krim/mamma-kopte-ut-sprit-till-sonens-kompisar/

Att någon blir dömd är för mig nytt. Jag vet inte om att det har hänt tidigare. Jag hoppas det har hänt. Jag gissar att nyhetsvärdet inte har varit så stort tidigare. För det är något som så många har kunnat tänka sig att göra.

Jag vet inte varför det inte skrivits om tidigare. Jag vet inte om det är så att fler döms idag. Det jag vet är att jag har noterat det i tidningar vid flera tillfällen nu på kort tid. Jag blir ledsen över att det finns vuxna som tycker att det är rimligt att de köper ut åt barn. Det jag blir glad över är att det bli konsekvenser. Att den vuxna får straff för sitt brott.

Är det jag som är för hård? Är det rimligt att man som vuxen köper ut åt barn? Barn är du så länge du är under 18 år. Är det rimligt att köpa ut åt en som fyllt 18 men inte 20 år?

För mig är det helt orimligt. Våra barns hjärnor växer tills de är 25 år ungefär. Alkohol är lättlösligt och tar sig in överallt i kroppen, också hjärnan. Vill vi förstöra möjligheterna för våra barn att göra det absolut bästa av sitt liv, med de bästa förutsättningarna?

För mig är det helt orimligt att köpa ut åt någon. Den som är 20+ kan köpa åt sig själv och det räcker. Maken var på systemet för ett tag sedan. En son och hans pappa var där inne. Sonen sa till sin pappa att han kunde gå ut och vänta så tog han allt. Med tanke på smittrisk och pappans ålder så var det smart.

Problemet uppstod vid kassan. Sonen hade inte sin legitimation med sig. Han fick inte handla utan den. Sonen säger att han då fick be sin pappa komma in och köpa det. Att han var utanför. Svaret blev att det går inte, eftersom de visste att sonen skulle ha också.

Han fick snällt lämna och åka hem utan alkohol. Pappan också. Jag tycker detta är rätt. För hur ska personalen kunna vet hans ålder utan leg? När de också har hört att de är till båda så kan de inte agera annorlunda. Jag gissar att han åkte hem och hämtade sitt leg och handlade det de skulle ha. Det blev alltså bara lite jobbigare för honom, ingen katastrof.

Vad tycker du? Ska de vara lite justa på Systembolaget? Beror det på situation till situation? Elller är våra regler bra? Du får inte handla om du är under 20 år. Du får inte handla till någon annan som är under 20 år. Det är reglerna, är det för hårt?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Tråkigt blogginlägg

Ibland har man tråkigt. Inget händer och man har inget att göra. Då har man heller inte så mycket att skriva om. Vilket kan leda till tråkigt blogginlägg. Faktum är att det är bra att ha tråkigt ibland. Det är bra att inte hela tiden vara stimulerad.

För om du aldrig har tråkigt så har du heller aldrig roligt. För du skulle inte vet att du hade roligt då. Jag ska fortsätta ha tråkigt idag. Jag ska njuta av att ha tråkigt. Jag ska också njuta av att vädret är bra. Att det är lagom varmt och att livet lagom just nu. Lagom tråkigt.

Vi hörs lite senare. Ta hand om dig under tiden.

Vad gör oss fina

Jag har en kund som vid varje leverans de två senaste åren har frågat mig de om jag har sminkat mig? Jag har svarat nej, om inte alla, nästan alla gånger på den frågan. Då kommer motfrågan: Varför inte då?

Ja, varför inte då? Vad är det som gör att vi sminkar oss? Är det för att göra oss fina för andra eller för oss själva? Inget illa om min kund. Hon undrar bara. Hon är alltid själv sminkad och skulle aldrig någonsin kunna tänka sig att vara utan smink. Inte hemma ensam eller utanför hemmet. Hon har alltid smink. Det är helt okej med mig.

Frågan är vem vi sminkar oss för? Jag har aldrig sminkat mig speciellt mycket. Sedan började jag med att sälja hudvård och makeup. Då började jag använda mer och mer makeup. I början sminkade jag mig mycket för att prova. Det är svårt att sälja något när man inte vet hur det fungerar. Men jag har alltid sålt mest hudvård. Om du tar hand om din hud så behöver du inte så mycket smink.

Efter en tid så hade jag provat det som behövde provas och hittat det jag tyckte om och fortsatte med det. De senaste två åren har det inte funnits ork till att sminka sig. Jag har inte alltid haft ork till att tvätta ansiktet heller. Men det märks. Som om man låter bli att borsta tänderna. Ansiktet har alltså prioriterats i att tvättas mot att sminkas. Bara av orkes skäl.

Igår sminkade jag mig lite grann. Lite rouge, lite fransar och lite ögonbryn. Inget på läpparna. Sedan bjöd maken på middag ute. Vem sminkade jag mig för? Vi gick ut och åt för första gången på jag vet inte när. Sminkade jag mig för alla andras skull eller för min egen? Jag satte på en fin blus och höll på att gå med sneakers till det. Men hejdade mig och satte på mig ett par finare skor.

Jag skulle vilja påstå att allt gjorde jag för min skull. För att jag mår bra av att få piffa till mig lite. Problemet är att jag har antagligen fel. Antagligen så mår jag bra av att piffa mig och få göra mig fin för att andra ser mig. Även om jag skulle vara hemma och vara piffad så kan någon komma och ringa på dörren. Vilket gör att jag mår bra med att vara i ordning för oförutsedda saker kan hända utan att jag bryr mig om mitt utseende.

För det är andra som gör att vi bryr oss om oss själva. Det är för att vi bryr oss om oss själva som vi bryr oss om andra. Lite hönan och ägget, vad kom först? Mest är det nog för att andra bryr sig. Vi har vuxit upp med att människor påverkar oss på olika sätt. Mamma påverkade mig till att sträcka på mig. Men andra negativa saker som kunde komma från andra räcker med en gång så sitter det för resten av livet. Uppsträckningen krävdes många tillsägelser. Giraffen satt kvar men inte resten av livet. Inte flaggstången heller.

Saker påverkar oss till att vi vill se fina ut. Vi vill inte att någon ska ge en kommentar om vårt utseende om det är negativt. Jag skulle inte gå till en kund i trasig mjukisbyxor för att leverera produkter. Jag kan åka osminkad med rent ansikte men inte smutsiga och trasiga kläder. Jag kan åka och handla smutsig om det är i mina trädgårdskläder. Då vet alla varför jag är smutsig. Så svaret är att vi gör det för andra. Frågan är vad vi är bekväma med att andra ser oss i?

Mitt svar är varje gång till min kund: För att jag är fin med smink och jag är fin utan smink. Hon har svårt att förstå det så nästa gång vi ses igen kommer jag antagligen få frågan ännu en gång. Det viktiga är att jag är nöjd med mig själv och jag tycker att jag är fin som jag är. Även i smutsiga trädgårdskläder.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Varför kan vi inte vara sams?

Vi har tittat på Raya och den sista draken i helgen. En fantastisk film. Om du inte sett den så gör det. Alla borde se den. Den handlar om människor mer än drakar. Drakarna är med som en kit för att hålla ihop mänskligheten.

Så är det på många sätt. Vi kan inte hålla sams utan att någon är med och medlar. Kanske inte alltid men det känns så ibland. Alla krig mellan månniskor. Vi krigar för att vi har olika religioner. Vi krigar för att vi har olika hudfärg. Vi krigar för att vi vill ha makt. Varför kan vi inte bara vara sams?

I Raya så var det väldigt fint berättat. Hur människor på grund av drakarna kunde hålla sams men när de försvann så började de bråka. Mycket bra sensmoral i den filmen. Vilket det ofta gör i Disneys filmer.

Varför kan vi då inte hålla sams. Kanske är det som Hjalmar Söderbergs sa:

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad.”

Allt vi gör är för att vi vill bli älskade. Det är det enda som vi vill i världen. Att bli älskad. Om vi ser på min äldsta son så visar det hur svårt det kan vara. För att bli älskad så måste man passa in. Det finns så många sociala koder som måste fungera innan du har en chans att bli älskad. För om du inte passar in så åker du ut.

Du blir nästa steg att få bekräftelse på att man kan och är bra. Om du åkte ut så måste du bevisa att du är duktig. När du inte kan det så går du in och mobbar. Om det inte fungerar ja, då behöver alla veta att du finns. Eftersom du inte är älskad så får det bli genom förakt. Bara någon vet att du finns.

Jag hoppas att vi alla kan stanna och tänka till ibland. Vad är det som gör att den andra människan agerar som den gör? Vad är det som gör att personen beter sig som en hemska människa? Har det hänt något? Hur ska jag då göra? Vi kan inte älska alla kanske. Men vi kan se till att inte avsky någon. Vi kan se till att alltid lämna en möjlighet för alla att hitta rätt väg.

Nästa gång du möter en person som beter sig illa, tänk på Hjalmar. Vad är det som gör att personen inte blivit älskad. Försök att se det positiva och lämna situationen utan att bete dig illa tillbaka.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Kärleken

Den kommer i alla former. Precis som människan kommer i alla former. Lika mycket sk*t som våra kroppar få ta, får kärleken ta. Allt är tillåtet att kommentera när det gäller våra kroppar. Hängbröst, hängrumpa, stora magar, valkar, alldeles för smala, knotor som syns, långa halsar, stora öron… Precis allt är okej att kommentera.

Inte direkt till personen men ingen skäms om det skulle vara så att personen det berör hör. Som om en med övervikt sitter och äter på en snabbmatsrestaurang, då kommenteras det gärna högt om varför den personen väljer just det stället att äta på. Kanske av samma anledning som många andra, det går snabbt.

Kärleken blir som sagt behandlad på samma sätt. Man är för ung, man är för gammal, man är girig, man är fattig… Om du träffar någon som är tjugo år äldre än dig och du vet att det är den äkta kärleken, ska du du låta bli den? Eller när man är under femton så kan du inte veta vad kärlek är. Det kommer aldrig hålla för att man är för ung. Eller man är ute efter pengarna för det är inte möjligt att man kan älska den fula personen.

Jag blir så ledsen. Maken är åtta år äldre än mig. Det är socialt acceptabelt. På gränsen. Men om han varit tolv år äldre än mig så hade det inte spelat någon roll. Jag hade inte kunnat välja bort kärleken för tänk om. Tänk om han går bort? Tänk när ni är gamla och han dör före dig. Det enda vi inte vet är när man dör. Det kan hända precis vad som helst när som helst. Ska jag låta bli kärleken för tänk om.

Jag fick cancer. Tänk om jag dör före min make. Jag förstår så klart varför alla säger som de gör. Om någon är tjugo år äldre så är det självklart att tiden är ett problem. Fast tänk så här: Jag avsäger mig kärleken för jag är rädd för att jag ska bli ensam. Jag väljer att försöka hitta en annan. Det kan ju sluta med att jag för alltid istället är ensam. Barnen som hade kommit med kärleken finns inte. Bara ensamheten.

Eller att jag väljer att vara med någon som jag inte riktigt är kär i. Kanske ändå värre än att vara ensam. Detsamma gäller unga som som väljer att inte lita på sina känslor. De kanske aldrig hittar den rätta kärleken efter det. Vi ska inte gå in på alla fördomar kring äldre kvinnor med yngre män. Det finns så mycket som vi inte kan styra. När människan inte kan styra så försöker den på sig det ändå. Genom att prata illa om andra.

Alla som får uppleva riktig kärlek är välsignade. Jag hoppas att vi i framtiden kan låta kärleken få avgöra istället för form, ålder och alla andra fördomar. Jag kan inte låta bli kärleken för att jag kanske dör.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Idag är det morsdag

Den första av många utan mamma. Jag har inte alltid besökt mamma på morsdag. Men jag har alltid ringt henne om jag inte besökt henne. De senaste åren har jag alltid besökt just på morsdag. Förra året fick hon en orkidé av oss barn. En rosa orkidé. En av hennes favoritblommor. Hon föredrog vit men förra året blev det rosa eller en aning åt lila. Den var så mycket finare än de som var vita.

På väg till mamma 31 maj 2020 med blomma och presenter

Förra året fick hon den. Sedan har den blommat hela tiden. Det har inte gått en dag utan att den haft minst en blomstängel. Mamma gick bort den 18 april. Då följde den sista blomman med mamma. Idag har jag kvar den utan blommor på. Jag har förhoppning om att den ska blomma igen. Vi får se om den tycker om mig lika mycket som mamma.

Just nu gillar den mig inte så mycket.

Morsdagsblomman fick följa mamma med in i döden. Idag är det morsdag. Ingen blomma till mamma men kanske att det kommer nya blommor till nästa år på hennes egna blomma. Andetagen lever vidare. Grattis på morsdag!

Ta hand om dig. Särskilt mycket din mamma just idag. Vi hörs imorgon.

Styrkan att våga

Mamma var alltid den som kunde stötta mig. Om det var någon som kunde backa upp mig så var det mamma. Hon har alltid sedan jag varit liten uppmanat till att lyssna på mig själv och strunta i andra. Att lita på att jag vet själv vad som är bäst. Jag har aldrig ljugit för min mamma. Även om det varit jobbigt att berätta. Någon gång så kan jag ha låtit bli att berätta men mamma har alltid vetat. Hon har väntat ut mig tills jag berättat. Hon har då, oavsett vad, alltid stöttat mig. Hon har hjälpt mig att göra rätt sak.

Även när jag varit vuxen så har jag gått till mamma och berättat. Inte så mycket att jag har behövt stödet att våga utan att jag vet att mamma vet. Att mamma är med och jag fortfarande gör rätt. Som när jag sa upp mig på NBV. När jag skrev hur man avgör saker i helgen så började jag tänka på den händelsen. Detta inlägget menar jag https://josefinsdagbok.se/hur-man-avgor/. Nu ska jag berätta vad som hände när jag sa upp mig.

Jag har varit nykter många år. Det är eget beslut av solidaritet för de som har det tufft. IOGT-NTO är de som stod bakom verksamheten som fick mig till det beslutet. TIll slut fick jag frågan om medlemskap och jag sa ja. Efter det började jag engagera mig i alkoholfrågan. Orimligheten i att så många människor far illa av alkoholen och dess baksidor ville jag göra något åt. Där kom jag i kontakt med NBV. Studieförbundet som är i nykterhetsrörelsen. Folkbildning är inte samma som att driva påverkansarbete.

Men mina barn var i den åldern att de ville klara sig själva. Jag hade ett jobb men när flera hade sagt till mig att jag borde söka tjänsten som fanns på NBV så gjorde jag det till slut. När jag kände att det kunde bidra med något bra för min familj, för samhället OCH för mig. Jag sökte och fick jobbet. Det fungerade bra att ha två jobb och samtidigt vara aktiv i IOGT-NTO. Mina barn såg mindre av mig efter att sett mig väldigt mycket. De fick stå på egna ben och vi hade mer kvalitetstid än kvantitet.

Nu har det gått ett antal år. Jag har gjort saker inom IOGT-NTO som gjort att min namn nu fanns i kretsar för att kunna bli en person som kunde vara med i förbundsstyrelsen för IOGT-NTO. Det är en stor sak. Eftersom IOGT-NTO är medlemmar i NBV så frågade jag min chef om det skulle kunna vara ett problem om jag satt i förbundsstyrelsen för IOGT-NTO samtidigt som jag jobbade på ett lokalkontor för NBV. Jag tyckte själv att det inte borde vara ett problem.

Chefen kollade med chefen över hela NBV och kom tillbaka med att det är inget som vi rekommenderar men vi kan inte hindra det. Jag svarade då att jag kommer tacka ja till nomineringen och kandidera. Jag sa också att om det skulle vara att jag behöver välja så väljer jag IOGT-NTO. Allt var frid och fröjd. Trodde jag.

Förbundsrektorn, chefen nationellt, får reda på att jag ska kandidera. Han ser till att jag plockas bort från valberedningens förslag. Jag vet inte det än. Jag kandiderar utan att vara valberedningens förslag. Vilket för mig var självklart då jag tackat ja från början. Det är inte valberedningen som bestämmer vem som sitter i en styrelse. Det gör kongressen och medlemmarna. Nu börjar det hända saker.

På kongressen, som pågår nästan en vecka, så går förbundsrektorn runt och försöker övertala medlemmar att de ska ta bort min nominering. De som förslagit mig från början. När de sa nej så försökte han påverka hur folk skulle rösta. Jag är på plats som ombud. Så klart får jag reda på vad som pågår. Nu får jag också reda på att jag varit med på valberedningens förslag från början men att han såg till att jag inte fick vara med på grund av att jag var anställd på NBV.

Om valberedningen då bara pratat med mig så hade inget problem funnits. För jag hade valt IOGT-NTO. Jag hade avslutat min tjänst för att kunna kandidera. Nu avslutade jag min tjänst i samma ögonblick som jag fick reda på att förbundsrektorn för NBV hade varit med och påverkat valberedningen. Han har varit inne som en diktator och styrt demokratin. Innan jag visste om jag blev en del av IOGT-NTO:s förbundsstyrelse eller inte så sa jag upp mig.

Jag blev heller inte vald. Jag var två röster ifrån att komma med. Jag fick antagligen fler röster på grund av att han gjorde som han gjorde. Men jag kom inte med. Det ögonblicket när jag sa upp mig fanns ingen tvekan. Jag hade inte kunnat arbete för en organisation som drivs av en person som gör en sak men säger en annan. Värdegrunden som han pratade om stod han inte för.

Han kom efter valet och frågade mig hur det gått. Jag frågade om han undrade över NBV eftersom det är det enda han har att göra med så har jag sagt upp mig. Han tappade sig lite och frågade varför. Mitt svar kom snabbt och självklart: För att jag kan inte ha en skitstövel som dig till chef. För att jag har inget förtroende till en man som ljuger och manipulerar. Sedan följde ett samtal på 40 minuter under pågående fest med tusen personer, där han talade om för mig att jag hade fel och han hade rätt. Att han hade rätt i att göra som han hade gjort.

Jag var väldigt arg. Men väldigt stolt. Stolt över att jag står för mina principer. Stolt över att jag inte backar när det blir jobbigt. Stolt över att jag står upp för mig själv. Allt detta kommer från mamma. Mamma har lärt mig att alltid vara rak i ryggen och stå upp för mig själv men också andra.

Jag gjorde klart för honom att det var sista gången jag pratade med honom. Vilket det också varit. Vi har varit i samma sammanhang efter det och jag har aldrig sagt ett ord till honom. Han är inte värd min energi. Jag kan också vara långsint. Det är inte från mamma. Det har jag helt av mig själv. Jag vet att man ska förlåta. Jag kommer inte göra det. Inte denna gången. Men jag startar heller inget krig på grund av det som hänt. Jag bara låter det vara. Jag lämnade situationen och på det sättet kan världen vara fri från bråk från mitt håll.

Även om att det bästa är att man är vänner så kan man inte vara vän med alla. Denna historien är längre än så här. Den har förvecklingar som är värre än det här. Det som varit är att jag har tänkt på hur mycket min mamma har gjort för mig. Utan mamma hade jag inte tagit det beslutet som jag gjorde. Jag hade säkert oroat mig för både det ena och det andra. Det fanns ingen annan väg än den jag tog och det är mamma som gett mig styrkan att våga när det väl gäller.

Det är jag tacksam för. Jag är tacksam för att jag sagt det till mamma, att det är hennes förtjänst att jag är jag. Jag är tacksam för att jag alltid berättat för mamma om allt som hänt i livet. Nu får jag fortsätta berätta i mina tankar. För mamma är med mig oavsett. Sekunden tog slut men andetagen lever vidare.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Vädret

Att prata om vädret är det bästa vi har att prata om. I alla fall om man vill vara neutral. Om vädret kan alla prata utan att det kan bli något problem. För ingen kan bestämma över vädret. Vi förändrar vädret genom vårt klimatavtryck men vi kan inte påverka det. Du kan titta på vädret och se att det ska ösa ner regn. Sedan blir det ganska fint när dagen väl kommer. Eller precis tvärtom. Sol är utlovat men regnet öser ner.

Man kan titta i väder appen och få veta att det ska regna men när du tittar ut så är vädret ganska bra. Vädret är därför det perfekta samtalsämnet. Om du inte vill fördjupa dig i långa invecklade berättelser. Då pratar man bara vädret. Sedan är det också många som är intresserade av vädret. Alltså om det skiljer sig mycket mot där du befinner dig. Har du regn men inte jag. Eller liknande. Ofta vill vi ju vara extrema. Om någon sagt att det är rekord i hög temperatur där de bor så vill vi gärna ha lite högre. Eller lägre på vintern. Lite mer regn eller snö. Alltid lite mer.

Vädret är så tacksamt att prata om. För vi påverkas alla av vädret. Både bra och dåligt. Maken tycker allt är lit elättare i livet om det är sol ute. Det behöver inte vara varmt, bara ljust. Jag uppskattar om det är ruggigt ute. Filt och tända ljus blir tillåtet då. Jag tycker om alla vår årstider i Sverige. Vi har vår, vinter, sommar och höst. Det är få förunnat med årstiderna.

När våren kommer så har vi det ombytliga vädret att prata om. Hur det kunde hagla på förmiddagen men sol på kvällen. När sommaren kommer så är det för varmt eller kallt. Det är aldrig bra enligt många. Hösten är allt ruggigt och man vill bara kura in sig. Sedan kommer vintern med kyla och snö. Eller blask och tö. Vi har fyra härlig årstider som ger oss något att prata om. Och att njuta av.

Vädret kan vi alltså alltid lita på. VI kan lita på att det är ombytligt och vi har något att prata om. Alltid. Ännu mer nu då klimatet blir varmare och varmare. Zombiebränderna är en sådan sak som kan uppstå då. Eller det blir fler och fler. En zombiebrand är en brand som man tror att man släckt men som lever. Den fortsätter att brinna under jord. Den över lever vintern och hur kallt som helst. Den är så varm att den överlever kylan under marken och blommar upp igen då värmen kommer.

Vädret. Ja idag ska det regna. Det ska regna massor. Det skulle det i förgår också. Alltså regna idag. Igår så var det nästan inget regn kvar på prognosen. Idag visar den fullt utslag igen. Vi får se hur det blir helt enkelt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.