Jag vet att det är bra att tänja på gränserna. Jag vet också vart mina gränser går. Ibland tänjer man lite för mycket. Ibland så prickar man rätt. Allt blir bra och givande men kroppen säger stanna och vila, när jag är hemma. Då har man tänjt tillräckligt och inte för mycket.
Om det varit för mycket så hade det blivit att kroppen sagt stanna och vila innan resan var slut. Denna gången kom jag hem och kroppen talade om att nu är det paus som gäller. Vilken tur att jag då har hela dagen på mig att vila och göra ingenting.
Jag kan tänka på det roliga jag gjort. Som att pyssla och göra fina julkulor till granen eller fönstret. För dig som inte tror på att det är jag som gjort mästerverken så har jag bildbevis på att det är jag. Eftersom det är mästerverk så borde jag inte kalla det pyssel utan konstnärligt arbete. Jag har så himla glad att jag fick möjligheten.
Jag pysslar mer än min vän. Hon skapar verkligen. Eller vad säger du om denna?
Den är verkligen så fin. Jag älskar bubblorna i glaset. Den blir så levande. Eller vad säger du om denna?
Så coolt att någon kan göra detta i glas. Verkligen fantastiskt fint. En sådan med en trollslända skulle jag kunna tänka mig i en annan färg. Ståendes i fönstret på ställning så. Helt fantastik. En mycket härlig kväll tillsammans i skapar(pyssel)hörnan.
På vägen hem därifrån så åkte jag förbi min Gudmor. Det kanske blir mer om den träffen en annan dag. Det var dock mycket fint och jag är glad att jag tog mig tiden. Sista gången vi sågs var när vi tog avsked från mamma i kyrkan. Snart ett år.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.