Senare än jag tänkt

Men nu är det gjort. Olivträden har flyttat ut. Mycket senare än jag tänkt. Det jag har gjort är att jag frågat experterna. Och de har sagt att det är för tidigt. Flera gånger har jag varit där och försökt få de till att säga att, nu går det bra. Senast var förra helgen. Då var svaret MINST en vecka till. Vilket är rätt svar. För vi har haft frostnätter ända till i början på maj. Nu FÅR det INTE komma fler frostnätter, för det har jag bestämt. Denna våren har varit väldigt kall. För kall, i alla fall på nätterna.

Nu har det ju inte gått en hel vecka direkt. Jag lyssnar alltså inte alltid på råden jag får. (Sedan att en HEL del växter dör också, är ju en annan femma.) Nu håller jag tummarna för att olivträden och citrusträden överlever. Citrusarna flyttade ut redan i förrgår. Fast de var enkla då de bara skulle ut på altanen inifrån altandörren. Det stora olivträdet behövde planteras om så det dröjde till igår.

Omplanterat och klart.

Vi behövde vara tre personer för att kunna få loss det från gamla krukan över till den nya. Två lyfte och en krånglade av den gamla krukan. Hur jag ska lyckas nästa gång är en väldigt bra fråga? Denna gången har jag dock lyssnat på experten. Han sa lecakulor i botten. Inte så mycket. Massor av jord. Han gissade på att jag behövde åtta säckar. (De är halvstorlek mot en vanlig säck.) Jag köpte åtta. Hade fyra hemma. Det gick åt nio och en halv säck. Vilket innebär att jag kan vänta många år innan den behöver planteras om igen.

Anledningen till att jag försökt att flytta ut det stora trädet är för att mina dahliaknölar från förra året låg längst in under bänken, bakom trädet. Jag vill kunna plantera dessa så jag får njuta i sommar av blomsterprakten. I veckan ska jag försöka se till att hinna plantera knölarna. Både de gamla och nya. Och även hålla tummarna för att det inte blir kallt på nätterna igen. Det tycker nämligen inte dahlior om heller.

Medelhavshörnan. Lime, citron och litet olivträd.

Idag ska jag tänka lite extra på mamma. (Om det ens går). Idag är det ett år sedan vi satt i kyrkan och sa farväl i detta livet. Jag ska tänka på mamma och allt som jag idag skulle ha berättat vad som hänt här hemma. Hon hade tyckt det varit roligt med, att det behövdes tre personer. Ja, idag är du lite mer med mig mamma.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *