Igår försvann en del av våra löv. De som blev ihopsamlade i påskas. De har stått under carporten. Vilket var tur, eller snarare skicklighet, för det har regnat en hel del. Särskilt i förrgår natt. Jag insåg att det skulle bli väldigt tungt att lyfta upp den i bilen om det var blöta löv istället för torra. Nu var de torra eftersom jag såg till att den stora påsen var i carporten.

Igår så fick de flytta till brasan som ska tändas på valborg. Jag har ju minst en påse till som ska samlas ihop. Jag tänkte försöka hinna innan brasan tänds. I helgen kommer jag inte hinna men kanske efter det. Maken var med så klart på äventyret att slänga löven. Som alltid måste han dubbelkolla allt. Att man faktiskt får slänga LÖV på högen. Trots att jag sa att jag visste. Löv, vass, halm, träd, stubbar och grenar, allt det får slängas på högen, sa jag.
Maken sa att då fick vi åka till tippen, för vi hade ju ingen vass. Han är så rolig min kära make. Jag talade om att vi hade inga träd med oss heller. Löven och det andra trädgårdsskräpet är nu slängt på brasan och inte tippen, trots att vi inte hade vass eller träd med oss. Vår stora lövhög ser väldigt liten ut bredvid resten. Till höger på bild ser du våran lövhög. Jag lovar den är stor.

Maken kom på att han glömde den gamla säcken med löv, när vi var hemma igen. Vilken tur sa jag eftersom den snart är två år gammal och jag medvetet har sparat den. Eklöv som får ligga ett par år i en svart säck blir bra näring till hortensior, blåbär och annat som vill ha sur jord. Jag sa tydligt till maken att låta säcken vara nu. För den skulle jag ha. Bara det inte kröp in några igelkottar, la jag till. Gissa vem som gick ut och kollade säcken? Maken, är rätt svar.
Han gick ut och kände igenom säcken för att säkerställa att ingen liten igge pigge krupit in. Väldigt noggrant. Det han inte tänkte på, var att säcken legat i två år, om en igelkott var instängd i påsen så lär den vara stendöd. Han blev väldigt sorgsen när jag nämnde det. Som tur var så hittade han ingen igelkott, varken död eller levande. Jag lovade också att lämna lite löv på mitten av thujahäcken så att den igelkott (eller flera) som vi har får behålla sitt bo. Då blev han glad igen.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.