Min inflammation i bröstbenet är självförvållat. Jag sa till läkaren på akuten att jag borde kanske inte gjort det med mina förutsättningar. Han svarade att du tog dig ju runt och kunde inte veta att du skulle åka på detta. Han tyckte alltså mitt beslut var okej trots mina förutsättningar.
Jag visste jag skulle behöva återhämta mig men detta blev lite mer än vad jag kunde tro efter en kraftansträngning. Om jag inte bott i Sverige kanske jag inte sagt likadant.
Men det gör jag och jag får fantastiskt hjälp av vården. Igår fick jag nya tabletter som tar lite mer på smärtan. Även muskelavslappande som gör att smärtan också avtar. Att kunna andas utan smärta är skönt. Jag kan avslöja att ibland så tar kroppen djupa andetag utan att du vill det. Med nya tabletterna är även det hanterbart. Ja, det är självförvållat men lika glad för det. Det som kanske är det minst roliga är att jag inte orkar någon tur i trädgården. Det ska jag försöka mig på idag. Maken ska få lägga ut slangen så kan jag kanske till och med vattna lite.
Dagens ord: Stöttande. Jag är stöttad av alla runt omkring mig.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.