Kategori: Allmänt

Jag har ingen koll på dagarna längre. Jag jobbar för mycket och oregelbundet för att ha koll. Samtidigt är det mycket lika hur dagarna är.

Om jag jobbar kväll så sover jag länge (vilar) och sedan grejer jag lite i trädgården. Mer hinner jag inte innan jobbet. Det börjar antingen strax innan fyra eller fem på eftermiddagen.

Om jag jobbar dag så stiger jag upp tidigt (ibland strax efter fyra på morgonen) och iväg till jobbet. Då blir det lite trädgård på kvällen men mest vila. Och sedan tidig kväll för att orka upp tidigt igen.

Allt flyter ihop väldigt lätt. Särskilt när jag jobbar varje helg i åtta veckor totalt. Jag kan heller inte få hjälp med lördagsgodiset, för det äter jag varje dag. Maken gör det inte lättare, för han är nöjd med att det är lördag hela veckan.

Igår var som alla andra dagar, med start på morgonen. Godis och chips blev det. Trädgård blev det också. Det som faktiskt var lite förändring var att jag och minstingen gjorde en snabb utflykt till en antikbutik som enbart har öppet på söndagar.

Vi fyndade båda två. Minstingen hittade några glasflaskor och en glasburk. Jag hittade en coddler. De är inte så vanliga så det var mycket roligt. Man kokar ägg i en sådan. Det blir supergott. Kan jag rekommendera om du aldrig provat det. En söndag som vilken annan dag som helst, bara med en knorr.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag jobbar mycket kväll nu. Vilket jag trivs med jättebra. En fördel är att man väldigt ofta får rast hemma. Ibland händer det att man inte får det. Som igår när jag var en timma hemifrån. Då är det ofta bilen som är rastplatsen.

Man kan hitta någon mysig plats att stanna på. Man kan också välja att äta ute eller köpa mat någonstans. Ibland, som igår blir inte platsen så mysig men det finns tillgång till toalett. Det är bra att ha på rasten.

När det är omysigt så kan man surfa. Det var precis vad jag pysslade med. Jag letade hotell och saker att göra för mig och maken. Jag tror jag hittat både ort och hotell (inte fängelse, maken tycker jag är fin i håret nu).

Jag hann också söka lite på vad man kan göra där. Det finns massor av natur och vatten. Just vatten tycker maken mycket om.

Jag har hittat antik- och loppisställen. Jag har hittat god mat. Frågan är om man missar något. Just nu är planen att besöka Västervik. Har du koll på orten? Vet du om något man absolut måste göra? Hasselö går bort. Vi kommer efter de slutat att köra med färjorna.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Vissa undrar vart sommaren tagit vägen i sol och värme. Speciellt alla som tycker att 2018 var den bästa sommaren vi haft. De undrar nu vart har sommaren tagit vägen? Som svar till alla dessa personer, (som förhoppningsvis inte är så många), är att vi har en svensk sommar. Med runt tjugo grader, sol ibland och regn ibland. Det enda är kanske skyfallen som kommer. De är nog lite fler än vad en svensk sommar brukar innehålla.

Vissa som undrar vart sommaren har tagit vägen tänker på tiden. Att snart är det första augusti och sedan är snart hösten här. Den kan jag hålla med om mera. Fast hösten är också härlig. Jag känner att jag fått njuta av vår sommar. Trots arbete mest hela tiden så njuter jag där emellan. Som häromdagen när vi hade gäster och gjorde pizza. (Igen.) Vår grill jobbar nästan lika mycket som mig. Underbart.

Igår hade jag en kund i bilen som passerat pensionsåldern för länge sedan. Kunden undrade just vart sommaren tagit vägen? Att det gått så fort och att allt var snart över. Efter en stund tanke så kommer det – Jag som inte hunnit ha någon semester än! Och så skrattade vi båda gott tillsammans.

Precis min humor. Mamma hade också tyckt att det varit kul. Jag blir mer och mer lik mamma. Och inte kan jag berätta det för henne. Kanske hon vet det ändå. Om inte annat så meddelar mina syskon det hela tiden. Jag påminner mig själv om det med. Även andra som träffat mamma och inte träffat mig på länge kan påtala hur lika vi är varandra nu. Ja, vart har sommaren tagit vägen? Drygt två år nu, mamma, sedan vi sågs.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Minstingen skickade mig en länk. Så jag skyller allt på honom. Länken var utan förklarande text. Bara en länk. När den kommer från minstingen så öppnar man utan att kolla om det är något fel. Det var en annons och inget fel. En annons på en gammal mangel. En sådan gammal i gjutjärn.

Maken gillar inte jättemycket att åka och hämta grejer. För att vara exakt, han giller inte att hämta TUNGA saker. En gammal mangel i gjutjärn är tung. Om du inte visste det så kan jag avslöja att den är jättetung. Igår var vi på utflykt för att hämta denna mangel. Vi passade på att hälsa på mamma och hennes sambo. Även om det bara var en kortvisit och en liten men värt det.

Visst är den fin. Vi åkte långt för att hämta den. Mest för att om ingen hämtade den skulle den slängas på tippen. Vilket jag absolut inte ville. Tänk att slänga en sådan fin mangel. Det kan man inte tillåta. Det var flera som sa att de skulle hämta den. Som sedan inte dök upp. Jag var sista chansen. Om inte jag tog den så blev det tippen. Inte tillåtet!

Hade du tillåtet att den slängdes? Jag antar att jag kommer ha den som blomhållare i trädgården. Men jag vet inte. Kanske göra ordningen den och ställa den inomhus bara som inredning. Det enda jag vet är att den inte ska slängas. Maken visste inte att det var minstingen som var skulden. Hans kommentar när han fick veta det – Ja, han brås på sin mor. Hittar bara tunga saker.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

När jag träffade maken första gången såg jag honom bakifrån och på andra sidan lokalen. Det enda jag visste var att han var längre än mig. Jag ville dansa och alla andra hade sagt nej. En gång till skulle jag fråga men då till en man som var längre än mig.

När jag kom fram och han vände på sig så tappade jag fattningen lite. Han var bara så snygg! Så känner jag fortfarande. Han är verkligen den enda för mig och den rätta. Vi gör nästan allt tillsammans. Jag ser honom alltså väldigt ofta. Och ändå får han mig att haja till.

Som när jag kör taxi. Då är vi inte tillsammans. Då kan det hända att jag väntar på en kund någonstans och han kommer gående. Varje gång så stannar jag upp och ser den snygga mannen. Sedan ser jag att det är min man som kommer. Det är verkligen den enda som gjort så med mig och gör alltså fortfarande efter snart 18 år som gifta.

Jag är lyckligt lottad som hittade mannen med stort M. Han som gör allt för mig och lite till. Han som luktar gott oavsett tid och situation. Han som är den snyggaste av alla. Han som får mig att haja till!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag kan tappa tålamodet. Mina barn brukar påtala det när vi åker bil. Att mitt tålamod inte är så bra just då. Jag brukar ha väldigt bra tålamod men när jag sitter i bilen så är det en aningen mindre än vanliga fall. Jag har upptäckt att vanliga bilister inte är så förtjust i en minibuss på vägarna. Och mitt tålamod brukar vara väldigt bra på jobbet.

Men, det brukar finnas ett men, vilket det gör denna gången, häromdagen försvann allt. Utan kund i bilen. Annars kanske tålamodet hålla lite till. Det som hände var att jag hade en bil väldigt nära bakom mig på landsväg. Den låg där ett tag. Den försökte köra om i en kurva. Möte gjorde att det inte kunde, utan fick gå in bakom igen. Bilisten bakom gör alltså vad den kan för att jag ska tappa tålamodet.

Efter ett kort tag så kommer det ett backkrön och efter det kommer det en kort raksträcka. Problemet med denna raksträcka är att det är först ett spärrområde som är ganska långt. En kort bit senare kommer en vänstersvängsfil mitt i vägen. Jag räknar ut att bilen kommer köra om mig på denna sträcka.

Mycket riktigt, på spärrområdet kör bilisten om mig. Det är inget möte och den hinner in stark innan vänsterfilen. Det gör det det inte rätt. Att jag då tutar när bilisten kör om mig gör inte saken mer rätt. Ja, jag tappade det och tuttade precis när den börjar köra om. Jag var ju beredd på att den skulle köra om och hade tappat tålamodet. Jag tutade. Det bättrade inte situationen.

Två fel gör inte ett rätt. Jag borde inte ha tutat. De hade kunnat gjort det värre. Det hade kunnat slutat i diket för att föraren i den andra bilen ryckt till. Min tut var bara ett problem. Den hjälpte inte någonting. Den gjorde inte den andra bilisten till en bättre förare. Den gjorde bara mig till en sämre. Två fel gör inte ett rätt.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag borde skaffa en kroppskamera. Det kanske inte skulle hjälpa helt. Men många gånger skulle det vara bra för jag ser så mycket fint när jag är ute och åker. För några nätter sedan så var månen alldeles blodröd. Den var magisk. Och ingen bild finns för att visa den eller som kom ihåg. För där det gick att stanna med bilen (hade ingen kund så klart) där syntes inte månen.

Ibland har jag också kund i bilen så man kan inte stanna för att ta bild även om det finns möjlighet för det. Då vore det bra med en kroppskamera som skulle spela in det som man inte kan stanna och ta bild på. Som en solnedgång som går i igenom nästan alla regnbågens färger. Jag ser så mycket vackert. Jag njuter av det men om jag hade haft bilder så hade mitt minne kunnat bli påmint om hur mycket fint jag sett.

Igår var en regnbåge med mig väldigt länge. Den var mycket fin. Och jag har bild som minne. Det blir aldrig lika fint på bild som det är i verkligheten. Men det är just minnet som är det viktiga. Man glömmer så himla fort. Regnbågen från igår kommer jag att komma ihåg. Ett snabbt stopp in på en tvärgata, så fastnade den på bild.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Varje dag är jag på altanen. Ibland har jag tid för att bara sitta eller ligga och njuta av allt det fina. Ibland är det enbart tid för att kolla in att alla växter mår bra. igår var en dag där det mest fanns tid för att ta hand om blommorna. Jag hörde taxi igår och var hemma på rasten och kollade in allt. Jag böjde mig ner och kollade riktigt nära för att se om jag såg några knoppar. Inget konstigt, det gör jag alltid.

Det som inte alltid sker är när jag tar ett steg bort att det rasslar till som om blomman går sönder. Jag lutar tillbaka och ser en liten fågel. Antagligen en liten unge. Den sitter där så fint och har suttit i blomman när jag lutade mig ner och inkräktade. Den såg inte sä rädd ut. Den flög en liten bit innan den stannade igen. Jag hämtade maken. Han tycker om fåglar. Inte måsar kanske. Men denna lilla ville han gärna se.

Vår lilla besökare var kvar på altanen och vi lämnade den i fred. Jag åkte och plockade upp kund och maken gick in och jobbade med sitt. Sedan avslutade vi kvällen med att frossa i räkor. Besökaren fick inga räkor. Den hade inte fått några även om den varit kvar på altanen. Nu var den inte det. Hoppas den hittat en annan skyddad plats utan någon som kommer och inkräktar. Jag och maken tackar för besöket och tackar lite extra till maken som fixat räkorna.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Tydligen har regnet gjort att det finns svamp i skogarna. Mamma var en höjdare på att plocka svamp. Jag har inte fått något av den talangen alls. Precis som jag inte fick några gröna fingrar så har jag inget sinne för att plocka svamp. Jag har inte försökt varje år men många gånger har jag försökt. Jag hittar aldrig något om jag är ensam. Inte ens en liten, liten en. Om man inte räknar flugsvamp, för det hittar jag.

Varje år kommer det tips på ur du hittar svamp i skogen. Inget av dessa tips har någonsin hjälpt mig. Inte heller att jag varit med mamma ute skogen. För det har jag varit massor av gånger. Jag har alltså plockat svamp, bara inte hittat den. Det gjorde mamma. Jag var nog inte det bästa sällskapet. Jag gnällde säkerligen ofta och mycket. Även när hon hittat svamp. För då var det massa kryp som man behövde undvika när man plockade svampen.

Idag är jag lite tåligare mot kryp. Nu hade det varit mysigt att gå ut i skogen med mamma. Som tur är så fick jag lite trädgårdstid med henne. Att hon fick veta att jag blev duktigare på att få blommor att överleva. Nu är jag ganska duktig. Jag lär mig fortfarande men det har hänt mycket.

Nu skulle jag vilja lära mig att hitta svamp. Helst av allt skulle jag vilja att det är mamma som lär mig. Det är inte möjligt. Det mamma får lära mig är att jag vet att det går, för mamma kunde. Jag kanske får fortsätta läsa om tipsen och se om det till slut gör mig till en svampexpert. Eller åtminstone lika bra på att hitta svamp som jag är som trädgårdsmästare.
Om någon vill så finns det tips här: https://www.expressen.se/leva-och-bo/hitta-kantareller-och-andra-matsvampar-i-skogen–expertens-basta-tips/

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Det mest korrekta vore att skriva nöje och jobb. Jag jobbar kväll och helg för tillfället. Kommer göra så under ganska lång tid hoppas jag. Jag är hellre ledig på dagen och njuter av solen och göra roliga saker då, än att vara ledig på kvällen. Igår blev det vardagslyx igen. Vi gjorde pizza till lunch. Vilket blev lika gott som de andra gångerna. Maken gjorde sin älskade tonfiskpizza denna gången. Jag gjorde en Margerita. Det kommer bli pizza många gånger till i sommar. Ett gott nöje.

Ibland när man kör taxi så har man inga kunder. Om man då är i stan så kan man åka hem. Det gjorde jag igår. Jag satte mig på altanen och kollade in maken. Maken hade fixat riktiga spikremsor för att hålla fåglarna borta. Det fungerade med makens lilla hemmabygge, tills fåglarna kom på att det fanns andra bjälkar att sitta på. De nya spikremsorna skulle han sätta upp när jag jobbade. Vilket han också gjorde.

Det var då jag kom hem. Mycket vältajmat för jag fick en riktig show under tiden jag satt med ett glas dricka ute på altanen. Det var mycket varmt och skönt där ute. Maken njöt inte lika mycket som mig. Eller ska jag säga Kalle Anka. Det var den ena ramsan efter den andra. Jag tappade räkningen på alla gånger han dog, eller blev av med en kroppsdel. Inget var rätt. Det var för trångt under takfoten. Det var fågelbajs överallt. ÖVERALLT. Visste du att man kan dö om man får i sig fågelbajs?

Han fick spikar i ögonen. Han fick det i bakhuvudet. Han fick spikar överallt. Och varje gång svor han eller talade om hur mycket han dog. Flera fingrar behövde amputeras. Han behövde minst två plåster på olika fingrar. Han fick upp alla spikremsor trots att han dog så mycket. Han hann till och med att sitta en stund med mig i solen innan jag skulle till nästa kund.

Jag får nog ändra mig igen. Det var jobb och nöje. Jag hade väldigt mycket nöje när jag satt där och kollade in den arga Kalle-showen som var på arbetstid.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.