Kategori: Allmänt

Igår jobbade jag ett kvällspass. De brukar ofta vara väldigt lugna. För alla andra. När jag kör oavsett tid på dygnet så har jag oftast mycket eller långa körningar. Som igår. Då åkte jag över halva Småland med en och samma kund. Jag plockade up någon annan på vägen och släppte av innan första kunden var framme.

Det som är kul med kunder som man kör i flera timmar är att man hinner med att avhandla så många saker. Jag lär mig massor av spännande saker som utvecklar mig. Tänk vad mycket livserfarenhet det finns i taxibilar. Igår var en sådan kväll där det hanns med att klara av alla världens bekymmer.

Vi hade lösningar på klimathotet. Göra en omstart och börja med häst och vagn igen. Inte riktigt, men vi var överens om att stora förändringar behövs för att vi som mänsklighet ska överleva. Fast som maken säger, om mänskligheten dör ut så överlever jorden och inga problem finns.

Vi pratade om barn och föräldraskap. Vi pratade om skolan och sådant som händer där. Hur stor inverkan musiken har på personer som inte mår så bra. Eller hur den påverkar människor som mår bra. Att musik är viktigt i livet.

Vi pratade om kriget i Ukraina. Då jag fick lära mig att Mondelez som äger Marabou har tre stycken fabriker som är i bruk i Ryssland. Marabou tillverkar sin choklad i Sverige men ändå så är det ett problem att vår svenska choklad har en ägare som fortfarande är aktiv och tjänar pengar i Ryssland. Tydligen har Mondelez blivit svartlistade av Ukraina för att de fortfarande har affärer i Ryssland och på det sättet bidrar till deras krigskassa.

Jag äter inte mycket Marabou eftersom de använder sig av palmolja i många av sina chokladsorter, vilket jag aktivt undviker på grund av klimatet. Men nu har jag en anledning till att undvika Marabou. För att de är aktiva i Ryssland. Jag tror att allt vi gör påverkar. Om vi är många som gör lite får det stor påverkan.

Vi hann som sagt klara av många ämnen. Ett ämne som jag inte tog upp var att det fanns väldigt lite bränsle i tanken. Det hade varit många och långa körningar som resulterade i att tanken var på upphällningen. När jag lämnade sista kunden hade jag drygt tio mil kvar i räckvidd. Jag var nästan sex mil hemifrån. Vi kör ju på HVO och för att inte köra en omväg så var hemma bästa platsen för att tanka.

Jag tycker om att leva lite farligt så att bränslelampan börjar lysa när jag har fem mil kvar tlll tankstation kändes lugnt. Fast jag aldrig har kört så långt ner på bränslenivån och inte har en aning om hur långt bilen går efter att lampan tänts. Det var lugnt också. För jag kom fram och kunde tanka utan problem.

Alla världens bekymmer på en gång där det kändes som att hoppet finns och blev lite starkare efter igår. Det finns goda krafter som vill väl. Det är bra. Hoppet är det sista som överger människan. Tack och lov tillägger jag på det. Om det inte vore så hade mänskligheten varit utdöd för länge sedan antagligen. Grattis till Sverige på nationaldagen och till oss som faktiskt existerar.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Idag är det fredag. Jag tänker fortsätta att göra så lite som möjligt på jobbet. Mest för att jag ska jobba den 6 juni. Den 6 juni är vår nationaldag. Eller vår flaggdag som blivit vår nationaldag. Den är hur som helst röd och då tycker jag att jag ska vara ledig innan istället.

Jag ska göra i ordning bägge våra gästrum idag. För imorgon får vi gäster. Efterlängtade sådana. Jag ser fram emot helgen massor. Jag tänkte också göra glass. Vet inte vilken smak det blir än men någon fruktsmak tror jag det får bli. Fast lakrits är också gott. Jag har lakritspulver. Fler olika sorter dessutom. Hasselnötter är inte så dumt det heller. Fast det blir nog frukt.

Igår tvättade jag på min halvledig dag. så det behövs inte idag. Det har blivit lite kyligare men tvätten torkar fint även när det inte är gassande sol. Idag är ännu lite kyligare än igår. Det blir inte en dag på stranden, men det blir en ledig dag. Vilket är tillräckligt bra. Jag har nog aldrig varit den som älskar stranden. Jag älskar altanen mer än stranden. Jag får sjunga det blir en dag på altanen när jag sjunger med till Tomas Ledin.

Når gästerna kommer så är det trevligt om man kan hänga på altanen. Fast vi har gott om utrymme även på insidan. Vädret är inte det viktigaste. Det är att vi ses. Det är mina syskonen och svägerska som ska komma. Det är länge sedan nu och det ska bli mycket härligt att ses igen. God mat och gott sällskap, receptet på en lyckad helg!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår var det ytterligare en arbetsdag. Jag skulle egentligen kunna skriva likadant som jag gjorde i förrgår. Inte exakt men nästan. Denna gången var det kvällsjobb mot dagjobb. Det är kul att köra kväll också. Igår blev det jobb hela tiden nästan. Det brukar det inte vara på kvällspassen.

Jag hamnade med min rast vid Vättern. Det var strålande väder och alldeles lugnt och stilla. Inte direkt badväder än i Vättern. Jag kände inte ens på vattnet. Jag hade långbyxor och långärmat när jag och maken åt frukost ute på morgonen. Att då ens tro att Vättern är behagligt att stoppa ner fingret för mig är helt orimligt. Men det var skönt på land och mycket bra rastplats.

Jag gillar också att det är mycket körningar. Det blir ganska långtråkigt att bara sitta i flera timmar utan något att göra. Det problemet hade jag inte igår. När det är mycket att göra är det skönt med den där rasten på en lugn plats för bara en liten stund återhämtning, lite dryck och mat och kanske det viktigaste, toalettbesöket.

Idag blir det en lugn dag med lite plantering.

Jag har inget att skriva om idag. Om jag inte ska skriva om att jag jobbade igår så har jag inte så mycket att berätta. Jag körde serviceresor och det är ofta långa dagar. Det är lite samma saker. Man kör, hämtar kunder. lämnar kunder och så börjar det om. Inte så mycket mer att berätta.

Eller ja, lite mer kan det hända. Som igår när navigeringen leder mig på en väg som jag inte kan åka. Jag var en timma hemifrån och har inte lokalkännedomen. Jag kör alltså helt efter navigeringen och vet inte att jag inte kan köra där. TIlls jag kommer till en lite tunnel som är endast är 2,2 meter hög. Problemet? Bussen är 2,52 hög. Alltså helt omöjligt att åka den vägen. Det vara bara att vända och åka en annan väg. Som tur var så hade jag en annan kund i bilen som visste åt vilket håll jag skulle svänga för att sedan låta navigeringen göra en omrutt. Omvägen gjorde oss sena.

Sedan blev jag sen (ca tio minuter) ända till sista kunden som var skjutsen hem igen. När man hamnar på annan ort så får man inte åka hem med tom bil. Då får man köra lokala kunder på den orten till man har en kund som ska tillbaka igen. Eller till passet tar slut och man måste få ska hem. Jag har ännu inte fått åka hem med tom bil för att det inte blir någon kund med på sista turen.

Det var min gårdag. Som sagt inte så mycket att berätta om. Fint väder var det. Blåsigt men fint. Maken bild på grillat när jag kom hem. Lyxigt att komma hem till färdig middag och bara kunna sätta sig vid dukat bord. Extra åt en god grillad måltid. Även om det är inte så mycket att berätta om så är jag nöjd med dagen. Oj, jag glömde nästan det viktigaste, han hade våttorkar, dammsugit och moppat övervåningen också. Det är kärlek!

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Ibland, kanske ska skriva IBLAND, när man inte sover så bra, då räcker inte tålamodet hela vägen. IBLAND eftersom det är vad jag önskade att det var och inte mest hela tiden. Fast det är som det är. Tålamodet har sina begränsningar när man ska orka ha det och inte fått den sömn man behöver.

Jag märker själv hur mycket mitt tålamod har tagit stryk på dessa åren utan sömn. Jag hoppas att andra inte märker det lika tydligt som mig. Maken, den stackarn, han märker det. Jag gissar att det också är därför som han gör vad han kan för att jag ska få vila när det finns möjlighet. Jag uppskattar det massor. Som tur är så det inte heller han jag tappar tålamodet på.

Trafiken är en sådan sak som det verkligen kan brisera på. Jag har inget som helst tålamod när det gäller människor som inte kan trafikreglerna. Som högerregeln. Här kan nästan ingen den känns det som. Jag har tappat det så mycket att jag knappt tittar vänster längre innan jag svänger ut. Vilket är lite farligt om ingen annan faktiskt vet om den regeln. Men jag orkar bara inte. Det är en regel och då ska den användas. Folk kanske inte fattar att det är mitt tålamod som inte finns. Men de märker att jag bara kör ut.

Det finns andra saker också som jag också inte orkar ta hand om, som att kö är till för att alla ska få hjälp. Inte för att någon ska tränga sig före. Jag skulle kunna rada upp andra saker. Saker som människor i allmänhet stör sig på men det blir inte mer än så. Jag hoppas att jag kommer dit snart. Att jag stör mig men sedan är det klart. Helst vill jag komma tillbaka hur det var innan, att jag inte märker det eller försöker hjälpa till för att det inte ska vara ett problem.

För att komma dit så kollar vi nu på att hitta en som hjälper till på ena jobbet. För att maken inte ska behöva hoppa in för mig utan att han kan göra sitt jobb och jag gör mitt tillsammans med den nya OCH att jag kan köra serviceresorna. Den bästa lösningen vore ändå att jag kunde sova minst åtta timmar varje natt. En dag, en dag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Nu är det vår på riktigt. Nu har jag bestämt att oliverna ska bo på altanen. Eller ja, det skulle de ju hela tiden. Men nu är det bestämt att frosten är över. De har stått länge nog i carporten. Nu bor de där de ska bo, på altanen.

Jag hade bestämt att det skulle ske igår. För prognosen säger att det ska nu bli varmare på nätterna. Dock så var jag inte jättepigg när jag kom hem efter att stigit upp kl 4 för att köra seriviceresor några dagar. Jag var helt borta. Nu var det så att maken kom minsann ihåg att jag sagt att olivträdet skulle upp. Jag hade bara nämnt ett för det är det svåra. Det lilla kan man ta själv. Det stora klarar man (tydligen) precis på två personer.

Maken säger alltså när jag kommer hem: Hur ska vi lyfta upp det? Suck och stön från mig. Men maken stod på sig och sa att jag minsann bestämt att trädet skulle upp. Så fick det bli. Jag bytte inte ens om utan tog bara ett par handskar och tog tag. Jag hade ingen ork att fixa några trappsteg eller annat som maken föreslog. Det blev styrka och och greppa tag om krukan och lyfta.

En meter upp ska den. Trädet är två och halv meter högt med krukan. Drygt. Det måste dessutom lutas för att komma under taket. Och det gick! Alldeles utmärkt med hela ryggar efteråt så fick vi upp det stora olivträdet. Jag är så glad och tacksam för att maken tog initiativet när jag inte orkade.

Idag ska jag försöka orka att plantera mina stackar dahlior som inte blivit förgrodda. Allra minst måste jag plantera om citrusträden och dvärgpersikan. Och sedan få upp dem på altanen också. Citrusarna måste lusbehandlas och beskäras. Vissa grenar har dött. Antagligen en kombination av för kallt och löss. Vi får se hur mycket ork det finns efter arbetsdagen. Idag stiger jag inte upp kl 4 så hoppet finns.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag kan inte släppa det här med garageförsäljningen. Jag skrev om det bara häromdagen. Jag grunnar på det till och från hela tiden. Jag funderade sist på hur någon vettig person vill bli av med Systembolaget. Det jag har kommit fram till att det är inte vettiga människor som vill bli av med monopolet. Det är människor som är antagligen är från vettet.

Så här tänker jag. Förr i tiden tyckte i stort sett inte en enda människa att det var okej att en barnvakt drack alkohol när denna tog hand om deras barn. Förr i tiden är inte så himla länge sedan. Om man ställde frågan till någon om de tyckte det var okej att barnvakten drack ett glas vin eller två medan de tog hand om deras barn, så blev svaret NEJ. Ett mycket tydligt sådant.

Om du frågat om det var okej för dig att dricka ett eller flera glas vin när du tog hand om dina egna barn så var svaret ja. Inte lika tydligt men ofta ett ja. Om man ställde den frågan först och sedan den om barnvakten så började tankarna snurra hos personen. Varför var det okej att jag drack med mina barn om det inte var det med barnvakten och mina barn.

Problemet är idag några år senare när du ställer frågorna så börjar svaren att ändras. Fler och fler föräldrar tycker att det är okej att de dricker alkohol men också att barnvakten gör det. Det är här, jag börjar inse att det är ovett som tagit över. För ingen vettig person borde tycka att det är okej att någon som passar mina barn dricker alkohol samtidigt.

Förr i tiden och nu menar jag förr i tiden för länge sedan, då var det okej att dricka alkohol på jobbet. Då kunde du dricka öl eller vin även om du hade jobb som innebar att du körde bil. Eller läkare. Eller hantverkare med sågande verktyg. Idag finns ingen, vettig eller ovettig, som vill bli opererad av någon som druckit alkohol innan. Eller en taxichaffis som druckit.

För ALLA vet att man tappar omdömet när man druckit alkohol. ALLA! Hur kan någon då tycka att det är okej att ta hand om barn samtidigt som man druckit? För om du tappat omdömet, hur ska du då veta att allt är som det ska? Då kanske någon svarar att jag har tillräckligt omdöme för att kunna ta hand om barn. Då säger jag, att då borde du också åka med någon som är rattfull. Så farligt är det väl inte att åka med någon som druckit? Eller?

Jag får grunna vidare, för normerna kring alkohol börjar ändras. Inte åt det hållet så att alla använder skidhjälm när man åker utför. Utan åt hållet att man går från att använda hjälm till att åka skidor utför UTAN hjälm, så som man gjorde på 80-talet. Jag hade tänkt att det skulle gå åt hållet att alla förstod att alkohol är inte vilken vara som helst.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Snart är det klart att garageförsäljningen är tillåten. Eller alla kallar det gårdsförsäljning. Alla som vill införa det driver frågan som att det är några enstaka små vingårdar i Sverige som ska få sälja sitt vin där det produceras. Någon kanske också nämnt ett ölbryggeri på landsbygden. Kommer inte ihåg någon men det kan ha varit någon så därför skriver jag det också.

Problemet med hela den ”gårdsförsäljning” är att det inte enbart handlar om gårdar som kommer få sälja sina produkter. Det är alla som på något sätt tillverkar en alkoholhaltig dryck. Den behöver inte ens produceras i lokalen där den ska säljas. Du kan köpa sprit som du sedan smaksätter i lokalen där det ska säljas och då är det helt plötsligt en gård där försäljning är tillåtet.

Vem som helst kan alltså öppna garagedörrarna eller friggeboden och sälja sin alkohol. Bara den då blivit ”tillverkad” där. Använder citattecken eftersom du inte tillverkar något. Att odla vindruvor som sedan pressas för att sedan bli vin är något helt annat än att ta en spritflaska som du häller i lite jordgubbsessens för att få säga att du producerat den.

Jag blir så trött på hur många det är som faktiskt vill se oss förlora vårt Systembolag. Hur kan någon vettig människa vilja att det ska finnas tillgång till alkohol dygnet runt? Hur kan en vettig människa vilja att alkoholskadorna ska öka? För det kommer bli större skador. Inte bara misshandel och skador som kommer från att någon druckit som inte sedan kan hantera det. Utan skador som kommer från insidan. Alkohol orsakar cancer, den enda enskilda produkten som orsakar mer cancer än alkohol är tobak.

Leverskador tror jag alla har koll på men ingen får det själv. Någon får det men man får det aldrig själv. Alkoholdemens är en annan som inte så många vet om. Men det får ju bara alla andra, inte jag. En anledningen till att Sverige får ha ett Systembolag med monopol, är för folkhälsan.

Sverige har dispens i EU för folkhälsans skull. För det är bevisat att det fungerar. Vi har mindre alkoholskador i Sverige än övriga Europa. Vi betalar idag över 100 MILJARDER varje år för alkoholskadorna. Lidandet går inte sätt en prislapp på. Den är omätbar men om man försöker så kanske man ska lägga på gånger 100 på varje krona som det kostar oss i pengar.

Jag kan inte förstå hur någon vettig människa vill tillåta garageförsäljning. Göra oss av med dispensen och sedan öka våra kostnader med kanske 100 och lidandet med 1000. Det går inte in, jag kan inte förstå. Det finns inte en enda förklaring som gör det rimligt. Kan du ge mig en?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.