Kategori: Allmänt

Jag har aldrig varit helt bekväm med att vara naken. Badkläder har också varit lite obekvämt. Jag tror det är ganska vanligt. Det skämtas mycket om Beach 2023 eller vilket år det nu är. Att man måste se till att ha en snygg kropp för stranden den sommaren som kommer.

Med snygg kropp så innebär det för män sexpack på magen och kraftiga biceps. För kvinnor innebär det väldigt smal och slank. Gärna med en byst. Dessa ideal har vi haft väldigt länge. På romartiden skulle man vara lite kraftig för det visade på att man var tillräckligt rik att man kunde äta mycket mat. Det ändrar sig i tid och kultur. Fast nu är det väldigt länge sedan det ändrade sig för oss här. Även om det börjar lätta lite på hur fotomodeller alltid är smala.

Jag har inte heller alltid varit bekväm i kläder. Det beror mycket på min längd. Byxor är nästan alltid lite för korta. Nu när jag är äldre så finns vissa e-handelsbutiker som jag kan få tag på långärmat och långbyxor. Men mitt utbud är väldigt mycket mindre än för andra. Vilket gjort att jag har inte alltid varit nöjd med hur känslan varit med kläder på heller. Jag har dock alltid varit mer nöjd med kläder än utan.

Tills nu. Nu när jag tittar på mig själv med kläder så känns det mer fel än när jag ser mig själv naken. Jag är väldigt tillfreds med min kropp när jag är naken. Den är kurvig, lite slapp och mjuk men precis lagom. Sedan när kläderna kommer på så rullar det upp sig eller ner sig eller väller över. Med väller över så är det inte mycket men det lägger sig över kanten.

Kläder har nog aldrig varit så obekväma som de är just nu. Jag är mycket hellre naken eller i bikini än har kläder på mig. Vilket är en mycket märklig känsla eftersom jag alltid känt mig naken när jag varit lättklädd. Jag ser fram emot denna sommaren när jag kommer vara mycket nöjd över att gå omkring i strandkläder hela tiden. För min strandkropp är perfekt. Mindre perfekt för vår- höst- och vinterkläder.

Har du känt så någon gång? Om jag frågar maken så har han nog aldrig känt så. Inte ens när han hade sexpacken och var i superbra fysisk form. Nu har han precis som mig ett antal extra kilon. Han är nog minst lika obekväm nu med att vara naken som när vi först träffades. Inte som mig som svängt i frågan.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Ibland är det inte som mycket som behövs. Det lilla är ibland det stora. Maken har varit med mig på uppdrag i helgen. Inte bara sällskapet har varit uppskattat utan även all hjälp. Som att han körde mig hela vägen hem igår när vi var klara. Då hade jag haft en härlig dag tillsammans med en massa junisar. Som avslutades med bowling. Jag tänker inte avslöja hur det gick för mig, men kul hade vi som bowlade. Även dem som inte vann.

Skjutsen hem var en stor grej som jag fick hjälp med. När vi sedan var hemma så fick jag middagen serverad. Jag fick erbjudande om både godis och annat men tackade nej. Det var skönt att bara få vila lite efter en hektiskt dag. Kul, men hektiskt. När vi var innanför dörren så stannade jag och gav min man en lång puss. Med ett tack för att han följde med mig. Han skrattade lite och tackade tillbaka att han fick följa med. Han har ju också varit på äventyr.

Jag vet att min man uppskattar att få vara på äventyr. Jag kan ändå inte låta bli att tacka honom för att han följer med. För till slut så tar man det för givet och det är inte längre så kul att följa med på äventyr. Till slut är det inte så kul att följa med mig alls. Vi behöver visa uppskattning för och till varandra. Ibland är det en puss innanför dörren. Med ett litet skratt som svar.

Mitt uppdrag under helgen var lika kul för mig som för dem jag besökte. (Eller jag hoppas att de var lika glada som mig.) Ändå så fick jag en bukett med blommor som tack för att jag kom. Tulpaner. En liten gest som gav stor uppskattning för omtanken. Det jag gjorde var att jag kom och hade kul. Inget annat och jag fick blommor för det. Jag blev mycket glad för det tacket.

När jag kom hem så fick blommorna pryda bordet i mammas vas. Det är första gången den används hos mig. Så blommorna blev än mer uppskattade av mig. Det lilla är ibland det stora. Det lilla gör ibland väldigt stor skillnad. Ibland utan att du kommer få reda på det. Fortsätt visa din uppskattning, särskilt i det lilla.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Helgen var så härligt bra att jag njuter ännu. Jag hann inte med allt jag ville hinna med. Men det viktigaste hann jag, att slappa och njuta av solen. Igår var det mulet, idag ska det var än mer mulet. De varnade för snö till slutet på veckan, men det har blivit regn. Det ska hålla i sig till lördag. Fast det gör inget eftersom jag har haft världens bästa helg med sol.

I helgen kan jag inte fortsätta mitt trädgårdsarbete så att det är mulet och inte så varmt då gör inte så mycket. De har dock lovat sol till söndag och sedan resten av veckan. Med upp till 17 grader varmt på torsdag. SÅ underbart. Nu är våren här och jag vet inte om jag skulle överleva ett bakslag. Håll tummarna för att nu är våren här på riktigt.

Jag håller tummarna för det och att denna helgen blir lika bra som förra. Med massor av roliga saker även om det inte är med trädgårdsarbete utan annat. Förhoppningsvis har jag lite tid för återhämtning innan helgen. För min kropp är mycket trött. Ändå njuter jag av helgen. Fler sådan helger framöver, tack.

Hur var din påsk?

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår somnade jag framför TV:n. Jag kan inte ens komma ihåg när jag somnade framför TV:n. Det gjorde jag inte ens innan jag började med Djävulens påfund som jag mig sömnbrist. Jag kan ha sett världens sämsta film och ändå inte somnat. Igår gjorde jag det. Dessutom framför Trädgårdstider som jag tycker om och vill se.

Jag är glad och chockad att jag somnade. Det betyder att jag är ett steg närmre att sömnbristen kommer att försvinna. Att jag somnade framför Trädgårdstider är heller inget jag är ledsen för, eftersom vi alltid streamar så är det bara att sätta på det igen. Jag är alltså bara glad för att jag somnade.

Fat det innebär ju antagligen att jag är helt slutkörd. Jag har nog aldrig längtat efter en helg så mycket som nu. Att det är en långhelg är ett stort plus. Jag har tackat nej till körningar i helgen. Jag ska fortfarande försöka mig på att få lite gjort hemma. Altanen och trädgården. Men utan måsten. Bara skrota om jag vill det och vara ledig.

Mellan godis och god mat så kan jag spola av altanerna. Lite mer godis och mat för att sedan ta bort lite skrufs i trädgården. Ledig, ledig och ledig. Vad jag längtat. Får se om jag somnar framför Tv:n ikväll igen. Hoppas kan man alltid.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

För första gången i historien så har en ex-president (eller president) blivit arresterad för ett brott. Den enda som lyckas med det är ingen mindre än Trump. Trump som själv anser att han har alla rätt och den enda som har sanningen. Han som har myntat uttrycket ”fake-news” för att han inte tycker om det som sägs. Han som också skapat Truth Social eftersom han inte är välkommen i annan social media.

Det är helt overkligt vill jag säga. Medan Trump själv säger att ”det känns helt overkligt”. Jag menar att Trump är helt overklig och allt han gör, säger och lyckas få andra att göra. Men han tycker att det känns overkligt för att han faktiskt blir arresterad för något olagligt som han gjort. Du kan läsa om det mer i Expressen: https://www.expressen.se/nyheter/trumpkopian-skapar-kaos-utanfor-trump-tower/

Just nu är jag mest förundrad över hur många som faktiskt tror på det han säger. Trots alla bevis som kommer fram. Men det är klart, bevisen är ju fake-news. Han förmedlar nu att han blir ditsatta och anklagad för att han kandiderar till president igen. Han blir alltså anklagad för att förstöra hans chanser att bli president igen.

Jag tror inte han blir ditsatta. Däremot så hoppas jag att hans chanser försvinner i och med detta. Karma skulle det kallas, det han gjorde som president förstör för honom att bli det en gång till. Kanske att jag lägger för mycket tid och tankekraft på ämnet men jag blir bara så störd över hela historien.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Precis som SMHI lovade så kom snön, plusgraderna och det blev fulldag med att snöröja igår. Att vara meteorolog kan inte vara helt enkelt, det förstår jag. Dock så är det väldigt ofta som prognoserna inte stämmer. Just nu känns det som att prognoserna stämmer när jag inte vill ha den och hoppas på att de ska ha fel. Då blir det inte så.

Inget synd om mig. Jag har ju en maskin som jag kan ploga med. Man får bara tänka till lite när det är tung blötsnö så jag får bort allt. För jag har en liten maskin. En Avant 635. Det finns mindre men inte så många. Större däremot finns det mängder.

Nu ska det frysa på under nätterna minst över påsk så skönt att snön är borta och att det är barmark där det är plogat. Inte roligt att halka på blankisen. Nu vill jag faktiskt inte ha mer snö innan våren. Inte ofta jag säger så. Men när det bara kommer och inte är till någon nytta förutom vatten till växterna så kan det likväl regna. Barnen har inte kul i denna snöslaskande sörja. Det är inte vitt och fint för allt blir brunt så fort man rör den. Bara tråkigt.

Tack och lov så lovar de bara minus på nätterna framöver. Plus på dagarna och ingen mer snö. Den prognosen hoppas jag stämmer. Nu är det bara att hålla tummarna för att det blir så med.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Jag bävar för hemresan i eftermiddag. Det har kommit snö nu. När jag åkte upp så var det regn som kom ner. Jag var ändå drygt en och halv timma sen. Med tåget. Sedan åkte jag tunnelbana en bit till. Gissa om det gick smidigt? Jag och tåg, av alla de olika slag.

Det började ju med signalfel och vi blev ståendes en stund. Det var inte så lång tid. Men en liten försening. Tillräckligt för att de skulle säga det i högtalarna. Inte långt efter det så kommer vi ifatt ett stillaståendes tåg. Det hade tydligen ett sönderslaget fönster. Vi fick bara veta att det var fordonsfel från personalen först.

Där stod vi länge. Jag tröstade mig med att jag åkte första klass och kunde dricka te. Jag letade positiva saker. Som att elen fortfarande var igång. Det fanns värme även om jag tog på mig lite extra för det blev kallare än när vi körde. Toaletterna var i bruk. Dock så gick jag dit ui förebyggande syfte. I fall de skulle bli avstängda av någon anledning. Jag hade det ganska bra, sa jag till mig själv. Jag var inte på tåget som var trasigt. Jag hade det bra.

Spåret behövde synas efter fordonsfelet så det skulle dröja ytterligare tid innan vi kunde åka. Det var beckmörkt ute så att syna spåren krävde starka lampor och människor på spåret. Till slut fick vi börja rulla sakta. Efter ett kort tag blev vi informerade om att vi skulle evakuera det trasiga tåget.

Sa jag att mitt tåg var fullt? För det var det. Nu skulle ett helt till tåg komma ombord på ett redan fullt tåg. Jag kan säga utan att ljuga att man satt där man satt när det var evakuerat. Varken dryck eller toalett var åtkomligt. Jag talade fortsatt om för mig att jag hade det ganska bra. Jag satt inte på golvet eller min resväska i gången. Jag tröstade mig också med att jag hade inte ett anslutningståg som avgick samma tid som vi beräknades komma in. På minuten med många spår emellan.

Det blev nog en hel del hotell tror jag för de som hade det anslutningståget. Finns inte en chans att någon hann med det. De försökte tydligen få ett spår närmre det avgående tåget men det gick inte. Det var sju plattformar emellan. Ännu värre för andra som hade från spår 19 till 4 eller 7. Där man måste igenom hela stationen. De hade tre minuter på sig att hinna. Också helt chanslöst. De fick vänta ytterligare en timma på nästa tåg.

Tåg och jag. Det är ingen bra kombo. Så idag blir det en rysare. Inte nog med att jag ska åka tåg, det har snöat också. Maken tror han ska åka och hämta mig någonstans på vägen när jag inte kommer längre med tåget. Håll tummarna för mig.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Igår så lärde jag mig något nytt. Eller egentligen inte. För jag känner maken. Jag satt på mitt kontor. Han satt på sitt. Jag var invirad och ville inte lämna mitt kontor så jag skickar ett sms. Oftast brukar han svara fort och allt är frid och fröjd. Tidigare har vi ju delat kontor men så är det inte nu. Nu har vi kontor på varsin våning. Nästan ropavstånd, men det är inte så trevligt.

Maken brukar kolla till mig då och då. Ibland kommer han med te och choklad. Han pysslar om mig väldigt fint. Igår kom han och frågade om jag var nöjd. Jag svarade inte så mycket på det utan fokuserade på mitt. Han gick och tiden flöt iväg.

Det gick så lång tid att jag började känna mig lite ensam. Att maken inte varit hos mig på ett tag. Samtidigt så strular det för mig och jag tjurar ihop. Jag skickar ett sms till maken att nej, jag är inte så nöjd. Jag vill inte att det senaste dyker upp hela tiden så nu raderar jag alltihop. Jag tillägger och då försvinner ju ALLT på min dator.

Maken känner däremot mig väldigt väl. För han läste inte klart sms:et innan han var ner för trappen tre steg i taget. Nu har jag lärt mig att om jag känner mig ensam kan jag alltid påpeka att jag raderar något som jag inte borde på datorn, för då kommer han innan meddelandet ens har kommit fram. (Jag visste det ju egentligen, bara glömt det).

Han vet att när jag tjurar ihop så kan det vara ett problem. Igår hade det kunnat vara ett problem. Jag raderade dessutom allt tre gånger, för att jag var arg. Jag hejdade mig dock och avbröt alla tre raderingarna som skulle ta bort de 20 000 dokumenten jag har. När maken kom så stod han nervöst bakom axeln och ville ta datorn ifrån mig. Det visste han också att han inte kunde. Så jag satt där tjurig med datorn och maken bakom ryggen (lätt bajsnödig) som höll koll på att raderingen skulle stoppas.

Min fina make, då höll han på att dö av hjärtinfarkt för att jag tjurade. Nu är jag inte tjurig längre på datorn. Alla inställningar är rätt och mina dokument får fortsätta leva lite till. Maken är nöjd över att han slipper rädda alla mina dokument och att jag blev glad ganska fort efter att han kom och gjorde mig sällskap. Även om det var för att se att jag inte skickade ut datorn genom fönstret. Tur att jag inte är ensam och makens kontor bara är en våning upp, för annars hade den åkt ut. Genom stängt fönster.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Nu kan skåpet komma hem när som helst. Jag möblerade om på mitt kontor innan jobbet igår. Att jobba kväll passar mig ganska bra. Jag får mycket mer gjort när jag har dagen på mig att göra saker mot att komma hem och göra dessa efter jobbet. Dessutom så får jag sovmorgon. Vilket passar perfekt med min sovrytm som är att sova på morgonen istället för natten.

Igår fick jag massor av saker gjorde. Jag flyttade över dokument till backupen. Vilket jag gör alldeles för sällan. Alla bilderna är verkligen viktiga att de finns kvar. Nu finns de på en extern hårddisk och jag kan vara lugn ett tag. För självklart är det när min inte har gjort backup som det händer.

Den viktigaste saken som blev gjord igår var nog ändå träningen. Jag kommer inte ihåg senast jag tränade. Nu har jag börjat så smått. Det blev styrketräning igår. Jag kollade också lite alternativa träningsprogram. Som att yoga med styrka. Det tror jag skulle passa mig bra. Nästa steg blir att köra kondition på cykeln. Ett pass avklarat och jag är mycket nöjd.

Jag blev också nöjd med ommöbleringen. Maken tyckte aldrig att det vi skulle ha bäddsoffan där den står nu. För där stod skrivbordet innan. Vilket var bra det med. Detta är bara bättre. Vilket maken upptäckte när han satt i soffan efter den var flyttad. Han tyckte det blev bättre flöde i rummet. Nu är det fri väg fram till altandörren. Jag kan bara hålla med. Skrivbordet kommer att flyttas lite mer in mot rummet. Men det är en sänggavel i vägen. Får se om den blir såld. Den är också anledningen till att soffan stod där den gjorde innan.

Ljuset blev mycket bättre för skrivbordet nu. Dessutom så kan jag sitta helt ostört utan att någon ser in på mig. Innan så folk utifrån som passerade på gatan att man satt vid skrivbordet. De såg bara ryggen/sidan, vilket är ännu skönare att sitta på andra sidan. För man visste inte om någon stod och tittade eller ej.

Veckan har börjat bra. Träning på riktigt och lite mer träning med ommöbleringen. Som sagt nu är det bara skåpet kvar. Jag är inte så sugen på att åka och hämta det i regn med fel däck på både bil och släp. Även om jag är mycket sugen på det eftersom jag har möblerat om nu.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.