Kategori: Allmänt

Publicerat

Nya rutiner

Det är mycket som har ändrats för många under pandemin. Även för oss. Men något som har ändrats under vår renovering är frukosten. Jag vaknar gärna långsamt. Och då med frukost på sängen. Även om jag gör den själv så äter jag gärna i sängen. Det har ändrats då inte för att vi är i en pågående pandemi utan för att vi har renoverat köket. Det var liksom så krångligt allting så det blev frukost i fåtöljerna. Den enda delen av huset som varit fredat under hela renoveringen, vår fåtöljhörna.

Något som är väldigt mysigt är att det också blivit så att vi äter frukost med minstingen. Han har fått ändrade tider på jobbet. En dag i veckan jobbar ha kväll och då äter vi tillsammans. Vi kokar ofta ägg till frukos. Det gör han aldrig. Då blir det lite extra för honom och vi har en stund tillsammans.

Inte för att vi inte har tid tillsammans. Vi äter middag tillsammans varje dag. Där ingår dagens genomgång. Hans kompisar undrade tidigt hur det kan komma sig att han är borta så länge? När de går och äter tar det tio minuter. När han går och äter tar det minst en timma, ofta längre. För så gör vi i vår familj. Inte nödvändigtvis att vi äter långsammare, (absolut inte maken, han äter på en minut.) utan vi pratar om vad som hänt under dagen eller annat och det låter vi ta tid.

Att äta och umgås har alltid varit viktigt i vår familj. I hela familjen. Om vi ska ses så innefattar det alltid något att äta. Och jag äter gärna och umgås alla dagar i veckan. Extra mycket nu. Eftersom en av de största sakerna som ändrats är att man inte ska umgås. Men frukosten intar jag gärna några dagar i veckan i sängen. Och de rutinerna börjar komma tillbaka. Jag har fått serverad frukost flera gånger nu.

Igår blev jag även serverad middag. Minstingen bjöd på rårakor och fläsk. Mycket mumsigt. Att ändra sig och förändra sig är inte alltid dåligt.

Gott.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Solidariteten tryter

Jag har slutat dricka alkohol av solidaritet. Solidaritet till alla som faktiskt blir drabbade av alkoholens baksidor. Men det är vi inte många som gör. De flesta struntar i alkoholens baksidor för de har ju inga problem. De slår inte någon eller blir inte våldsam. (Sedan att de får cancer, det vet de inte förrän det är för sent). Och så är det. Många har inte problem med att dricka alkohol. Många får aldrig se alkoholens baksidor i form av misshandel, våldtäkter och död.

Men ett antal får det. Ganska många faktiskt. Det finns överallt. Framför allt barnen är drabbade. De som inte har valet att lämna. De som måste vara kvar i eländet. Det är också fler och fler som anser att barn inte tar skada av att vuxna dricker när barn är med. Att barnen ska vara med på festen. Där har ni alla fel. Barnen tar skada. Barnen vet inte hur de ska tolka budskapet om den fulla föräldern. Att mamma och pappa blir högljudda och flamsiga skadar barnen.

Där försvinner delar av solidariteten. Den för barnen. Men solidariteten tryter på fler ställen. Vi är i en pågående pandemi. Det finns forskning på att alkoholen ökar smittspridningen. Det finns forskning på att alkoholen minskar ditt immunförsvar vilket ökar risken att få viruset. Det kan du läsa mer om direkt i forskningsrapporten här. IOGT-NTO bland annat är det som initierat rapporten.

Här har ni alla som har givit ut den: Svensk förening för allmänmedicin, Svensk sjuksköterskeförening, CERA, Stiftelsen Ansvar för Framtiden, Actis-Rusfeltets samarbeidsorgan, Alkohol & Samfund, Hela människan, IOGT-NTO, MA – Rusfri Trafikk, MHF Motorförarnas Helnykterhetsförbund, Sveriges Blåbandsförbund och Sveriges Frikyrkosamråd, Svensk förening för Beroendemedicin, SIGHT 2021.

För att återgå till solidariteten. Hur kommer det sig att ingen kan tänka sig att sluta dricka alkohol ens under pandemin? För det är bevisat att det inte är bra. Många andra länder har minskat tillgängligheten drastiskt eller till och med förbjudit den helt. I Sverige är protesterna hejdlösa för att vi ska stänga barerna kl 20.00. Man kan alltså inte av solidaritet mot alla att låta bli att dricka för en tid. Nu pratar jag inte om alla dem som har problem med alkoholen. Nu pratar jag om ALLA. För alkoholen har inte minskat i vårt samhälle. Den ligger konstant. Det är ingen införsel via resor. Det är mindre drickande på uteställen. Men det har ökat på Systembolaget. Så intaget av alkoholen är konstant. Alltså alla som inte har några problem med alkoholen dricker också.

År 2014 vårdades 59469 personer av alkoholrelaterade problem. År 2020 vårdades 40531 personer med corona-relaterat vårdbehov. Hur kan vi inte låta bli att dricka alkohol av solidaritet? Hur kan vi inte se att alkoholen är faktor som påverkar hela denna pandemin? Hur kan vi inte se att ALLA har just nu PROBLEM med alkoholen.

Och inte att förglömma alla dessa barn som nu är instänga i alkoholens ångor tillsammans med problemen som intar giftet. Solidariteten tryter i vårt samhälle.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

KLART!

At last! Det är klart. Lägenheten är tömd. Och idag ska städningen börja. Kanske att den blir klar tidigare än beräknat. På onsdag så ska nycklarna lämnas och den besiktas. Nu är det bara att hålla tummarna för att det går bra med städningen och att det inte blir några påföljder på onsdag.

Även om det inte har varit ett heltidsjobb så är det så skönt att det är över. Framförallt då det inte varit mina saker som jag hanterat. Det har varit svårt att veta vad man ska göra med allt. Vad ska vara kvar. Vad ska försöka säljas. Det som man trott varit värt något eller inte. Vi har heller inte tyckt lika jag och personen som bott i lägenheten. Fel har det också blivit. Som båda kommer att få leva med. Det är verkligen skönt att det nu är tomt i lägenheten.

Nu finns en heldel i mitt förråd. Och massor av skräp som ska köras till tippen. Vi har ingen släpkärra med godkända däck för vinterväglag så det får vänta. Precis som vårt gamla kök väntar på att på skjuts till tippen. Med allt från lägenheten och vårt så gissar jag på att det är fyra vändor med kärran till tippen. Och då är det inte vårt som tar mycket plats. Även om vi har ett helt kök. Vi hade inte så mycket skåp tidigare så det är en kärra med hela köket.

Igår firade vi med att köpa hem mat, eller firade, vi orkade inte laga mat efter flyttröjandet. Trots att vi numera har ett komplett kök att laga mat i. Komplett bortsett från att fläkten inte är uppe än. Men spis, ugnar, kyl och vatten finns. Vi har köpt utemat ungefär en gång under dessa åtta veckor. Vi har levt på färdigrätter. Igår när vi hade alla möjligheter så blev det utemat. Dyrt, men värt det.

Jag ska njuta hela helgen av att lägenheten är tom. Nu kanske vi också kan försöka få tillbaka fokuset på att få klart vårt kök. Och få lite ordning i kaoset av saker som är överallt. Bli av med ett skåp som är sålt. Så arbete finns kvar att göra. Inte så mycket inkomstbringande men arbete finns det.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Tiden är rättvis

Men den räcker inte till just nu. Fast det gör den ju. Det är jag som behöver göra för mycket saker på för kort tid. För tiden den är rättvis. Det finna lika många timmar på dygnet för alla. Ingen förfördelas. Jag hade velat ha lite mer tid för vila. Bara ett tag. Som tur är så finns det det efter imorgon.

Imorgon är dagen då lägenheten ska städas så då måste det vara klart och tömt. Vilket det också nästan är. Vi har lite skärp att hämta idag. Och några kartonger med böcker. De tog inte Röda Korset emot. De får slänga böcker en gång i veckan för att ingen köper böcker. Vilket är spännande i sig.

Ett skåp står redan här hemma på golvet mitt i rummet. Det är sålt. Men kan inte hämtas förrän i helgen. Och vi är så vana att vi har kaos så att ett stort skåp står vägen för allt det gör inte så mycket just nu. Vi har lyckats rensa av halva köksbordet. Vilket innebär att allt det står nu på köksbänkarna. Inget har kommit i lådorna (ÄN! men snart kanske).

Igår fick vi också bort allt från kökssoffan. Så igår gick det faktiskt att sitta vid köksbordet att äta. Det fick minstingen och maken uppleva. Jag hade ett digitalt möte med påverkansutskottet i Junis. Det är kongress i sommar. Då ska handlingar finnas. Vilket vi jobbar på nu.

Jag fick äta min middag tillsammans med påverkansutskottet och minstingen och maken fick känna känslan av att äta vid matbordet. Jag längtar tills lunchen och jag också kan känna den känslan. Att kunna använda gaffel och kniv utan att riskera att tippa allt i knät. Härligt!

Minstingen och jag har också kommit fram till att vi måste köpa en semla till innan säsongen är slut. Han tyckte också att det var den godaste semla som han ätit. Vi kommer nog också övertala maken om att han måste prova en. Vi får se hur det går med det.

Ta hand om dig. Förvalta din tid väl. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Nöjd eller inte

Man ska inte klaga. Det är ett utryck vi använder oss av ganska mycket här i Sverige. Man ska inte klaga. Ska man inte klaga för att någon kan ha det sämre? Ska man inte klaga för att man har det jättebra? Ska man inte klaga för att det är halvbra? Inget av de alternativen gör att det är ett bra uttryck. Man ska inte klaga.

Är det för att vi inte vill klaga och inte vågar säga att något är dåligt? Jag vet inte vad som är anledningen. Jag vet dock att vi inte får säga när något är bra. Men inte heller berätta när något är riktigt dåligt. Därför tänker jag berätta att jag ser fram emot framtiden. Då när allt har lugnat ner sig. För nu är det hektiskt.

Igår fick jag min semla vid tjugo över nio. 21.20 inte 09.20. Då fanns det tid för mig att få en semla. Det var så sent så att minstingen ville inte ha sin. Han sparade den så klart tills idag. Men då hade han ju inte behövt vänta utan tagit den själv igår. Igår var min dag bestående av tidigt uppstigning. Ordna med det som måste ordnas kring köket. Akut. För att åka till apoteket och hämta medicinlista. Vidare till en käkoperation. (hämtade semlor på vägen). Vilken tog några timmar. Handla åt och skjutsa hem patienten.

Nu är det snart kväll. Hämta maten från onlinehandlingen. Minstingen jobbar kväll och dessutom över så han kommer hem när mitt onlinmöte har börjat. Jag hann äta middag innan. Lunchen åt jag kl 10.30 för att hinna till operationen i tid. Mötet är slut strax efter nio. När man inte sover på nätterna så är det inget bra tempo på en dag.

Idag började dagen med att jag måste åka hem till äldsta sonen. När jag ringer går det direkt till telefonsvararen. Vilket innebär att den antagligen inte är laddad. Ibland kan det hända. Man kanske inte glömmer och ladda. Men tekniken fungerar inte. Sladden är inte i tillräckligt eller något annat. Som tur var så fick jag frukost på sängen idag. Snart är vi tillbaka i rätt rutiner. I framtiden när allt lugnat ner sig lite.

Semlan var god. En lyxsemla. Den hette så. Jag trycker om semlor men denna är nog den godaste jag har ätit. Det var en frasig (men mjuk i) bulle, kanske wiener, mandlar på hela. Den var liksom lite knackig. Gick väldigt bra till mandelmassan. Som innehöll mandelbitar. Ett lager vaniljkräm under mandelmassan och så grädde. Den var verkligen väl komponerad i smakerna. Ett bra avslut på dagen. Även om jag hade kunnat haft mer tid för att njuta.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon. (Om jag har ström i mina enheter.)

Publicerat

Kärleksförklaringarna fortsätter

Maken gör verkligen allt för mig. Han har dock stor integritet så det han gör, gör han också med sig själv intakt. Han gör det han gör för mig för att han älskar mig och älskar att ta hand om mig. Då mår han också bra. Jag visar också min kärlek till honom på många sätt. Även när jag skrämmer honom genom att lura bakom toalettdörren.

I förrgår var dagen då vi skulle visa kärlek särkilt mycket. Jag tycker att den ska visas till alla med hjärtan. Inte bara par emellan. Maken visar alltid sin kärlek och extra då i lördags. Med att verkligen uttrycka sin kärlek till mig. På alla hjärtans dag så var det jag som fick visa min kärlek lite extra. Genom att hålla avstånd.

För maken är det väldigt viktigt med eget utrymme. Det är viktigt att han får fokusera på en sak. När han kramas så gör han det innerligt. När han bygger så bygger han. När han tränar så tränar han. Då finns inte utrymmer för att kunna göra något annat. Att då ha en fru som är närgången är inte alltid uppskattat. Han tar det. Han säger inget men jag vet att det stör hans fokus.

I söndags så var det hans favoriträtt (ÄNNU EN GÅNG, vad gör man inte för kärleken), korv med bröd till middag. Denna gången tillagad i vårt (inte helt) färdiga kök. Allt som behövdes ställdes upp på köksön för att kunna bereda sina tillbehör på korven. Maken börjar. Vilket han aldrig gör. Han tar alltid sist. Minstingen och jag var inte tillräckligt alerta så maken tröttnade och började.

Som vanliga människor så ställer vi oss alla och sträcker oss efter tallrikar, bröd, korv, ketchup, gurka etcetera. Problemet nu är att jag är för närgången med maken. Jag lutar mig lite för nära honom. Jag lyfter hans tallrik för att ta en egen. Jag sträcker mig ÖVER hans för att nå något av tillbehören. Maken tar resolut sin tallrik och flyttar runt på kanten till köksön. Nu kommer min kärleksförklaring. Jag följer inte efter. Jag låter honom gå och jag står kvar och minstingen sträcker sig över mig.

Minstingen och jag skrattar lite i smyg åt makens starka fokusstörning. Distraktionen får inte störa när han tar mat. Om man inte äter så dör man, så stör mig för allt i världen inte! Jag älskar maken så jag håller då avstånd när jag märker att han inte kan fokusera. (Ibland i alla fall och på alla hjärtans dag var en sådan dag).

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Hjärtanens dag

Om du har ett hjärta så säger jag Grattis till dig idag. För idag är det ALLA hjärtans dag. Det innebär att alla som har ett hjärta firas. Det är min tolkning. I år än viktigare än tidigare. För alla som sitter ensamma och inte kan få dela denna eller alla andra dagar med någon. Vad kommer du göra för alla hjärtan idag?

Jag ska fira med ett fysiskt styrelsemöte. Vi ska sitta i en stor lokal med mer än två meter emellan oss. Jag ska se till att ha med mig fika för att fira att vi har hjärtan. Hjärtan som slår och gör att vi lever. Det är värt att firas. Jag ska också fira med maken och minstingen ikväll. Jag ska fira och verkligen uppskatta att mitt hjärta slipper ensamheten. Det är också värt att firas.

Idag är det många som är ensamma. Mer än innan jag hoppas att vi alla kan tänka på att göra något för andra. Även om det inte kan ske fysiskt nu. Så kan vi alla göra något. Om det så bara är ett ge ett leende till någon på promenaden. Jag har som vana att hälsa på personer som jag möter på promenader. Det kommer alltid ett hej tillbaka men det är ofta med förvåning. Det händer att någon hinner säga Hej till mig först. Då blir jag glad. Glad för att vi uppmärksammar varandra.

Innan pandemin så var vi för isolerade. Efter pandemin kommer det vara ännu värre. Vi har isolerat oss så mycket så att vi inte vet hur vi ska bete oss. Mjukisbyxor är plagget som har sålt bäst under 2020. Det visar på att vi inte har så mycket sällskap. Och på jobbet visas vi i bild från midjan och upp, så mjukisbyxorna kan vara på då med.

Jag hoppas du får en fin alla hjärtans dag. Jag hoppas du ger någon ensam lite uppmärksamhet just idag.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

När jag är arg

Jag skulle behöva skriva något om det som händer just nu. För jag är arg. Jag är arg på att ingen tänker längre än näsan räcker. Jag är arg på att ens egna instressen går före alla andras hälsa. Jag är arg för att ingen, ingen bryr sig om barnen. Jag pratar om den pågående pandemin som tydligt visar på alkoholens skadeverkningar.

Och då menar jag inte skadeverkningarna som kommer om ett antal år i form av skrumplever. För den skadeverkningen har nog alla koll på. Men alla tror också att det bara är stora mängder som kan ge skrumplever. Med andra ord personerna som sitter på parkbänken. Och det gör ju inte du så du kan inte få skrumplever. Så fel du har.

Det är ett problem. Ett större problem med alkohol är att det ger cancer. Det har varit känt sedan 60-talet. Det har varit väldigt känt och bekräftat från 80-talet. Men ändå så vet få om i Sverige att alkohol är den andra största orsaken till cancer. Tobak är nummer ett på att ge dig cancer. Färre röker idag. Alla vet om att risken finns. Men alkohol vet ingen om och mängden vi dricker består. Och mängden är egentligen oviktig. För även en liten mängd alkohol ger skadorna. Det finns ingen säker gräns. Vi är ett av länderna i världen med en röd konsumtion. Alltså en så hög konsumtion så industrin har inte fler vuxna som kan dricka alkohol. Då är nästa steg barnen.

Det är ett problem! Nu blir jag arg. Jag är arg för det andra med. Men då tänker jag att är man idiot som dricker så är det ett vuxet val. Jag lever med en idiot. Han väljer att dricka alkohol. Och det är dumt på många sätt av mig att tänka så. För alla misshandelsfall som inte behöver utredas nu när krogarna är stängda sparar samhället 250 000 kr. Varje fall. Även personen som råkade bli lite för full just den gången. Som aldrig slagit någon innan. Men denna gången slog armen ut och polisen kom till platsen. 250 000 kr! Klart jag blir arg över dessa vuxna val som alla känner att de har rätt till. Alla de valen som jag får betala. Alla valen som barnen får betala.

Det är barnen jag blir mest arg över att ingen bryr sig om. För om personen som slängde ut armen har barn. Då kommer det bli en utredning kring det. Då kommer den andra parten att så klart så på sin partners sida och säga att det har aldrig hänt innan. Det här är inget ni behöver göra något med. Och då stannar det där. Barnen får aldrig reda på något. Om fallet är att det är enda gången så håller jag med om att det borde stanna där. Men hur ofta är det så?

Då kommer vi till skadeverkningarna som nu sker inom hemmets fyra väggar. Krogfyllan har upphört i princip. Krogfyllan som alla hävdar inte påverkar smittspridningen utan det är på andra ställen. (Jag blir så trött.) Polisen har alltså inget att göra vid krogarna på helgerna längre. Det är bra. Men vad händer hemma. Om du läser Bris rapporter så förstår du att det händer hemma istället. Bris hade fyrtio procent mer samtal från barn som var i hem där väld och fylla pågick under julhelgerna. 40 procent! MER!

Vanliga Svenssons som inte fick gå ut på krogen stannade hemma och drack istället. Där frustrationen gick ut över barnen. Frustrationen att vara isolerad eller vad det nu kan vara i pandemins tecken. Dessa barnen ringer inte polisen. Så polisen får inget att göra. Ett annat tecken på att våldet sker i hemmet mer nu är att samtalen till kvinnofridslinjerna på vissa orter har gått ner. Jag har inga bevis på varför men man kan ju tänkas sig att det är, för nu finns aldrig ett obevakat tillfälle. Alla är hela tiden tillsammans.

Någon gång så behöver jag skriva om detta. På riktigt. För det gör mig så arg. Att ingen bryr sig. Allt fler vuxna tycker att det inte är något problem att dricka och barnen är med. Som på midsommar eller julafton. Det är oftast i skolan som barnmisshandel upptäcks. Och det är alldeles för få som upptäcks där. Vi behöver bli bättre på det med. Men om barnen inte går i skolan. Då upptäcks ju ingen! Och alldeles för många barn får hjälp för i tonåren. Så jo, det är ett stort problem att barnen inte får gå i skolan. Om vi inte börjar öppna ögonen och ser barnen med bekymmer hemma tidigare.

Jag är arg för jag vet att fler bryr sig men förstår inte. Eller orkar inte. Eller kan inte. Nu har bara luften gått ur mig. Så jag är ARG. Arg på så mycket. Idioter som tycker att vi slösar pengar på att EU har lagt fram ett förslag på att ha varningstexter på alkohol. OCH innehållsförteckning. Men det har inte idioterna läst som står i samma artikel. De har läst att det ska på varningstext. Och säger: Varför ska vi ödla pengar på varningstexter. Det gör ju ingen nytta. Alla dricker ändå. Se på hur det gick för tobaken. Folk röker ändå. Men innehållsförteckning det behövs inte. Bara varningen.

Idioter! Förslaget är att det ska finnas innehållsförteckning på alkoholen. Anledningen till att industrin inte vill ha dit det är för att de vill inte visa skiten som finns i. Vin är inte bara rent pressade druvor som fått jäsa. Det är en massa tillsatser i vin. Och inte bara trevliga sådana. Till nästa punkt varför de är idioter. Varningstexten har hjälpt för att minska tobakens skadeverkningar. Det är färre som röker.

Jag orkar inte. Hur många är det som bara bryr sig om sig själv? Hur många är det som bara bryr sig om sin egen plånbok. Och då tänker ja ginte på alla de miljarder som ett fåtal stora alkoholindustriägare. För alla alkoholmärken i världen ägs av fem eller sex ägare. Det är inte bara dem jag tänker på. Jag tänker också på alla dem som inte vill vara med och betala notan som det faktiskt kostar att alkohol förtärs. Dig. Du som inte vill ha höga skatter på alkohol. För din plånbok blir tunnare då.

Jag är bara arg. Och en dag kanske jag kan få till ett vettig inlägg om hur skadeverkningarna påverkar oss alla. Och vad som är det rimliga att göra. En dag kanske jag inte är så arg att jag kan få till det. Nu är jag bara arg och frustrerad.

(Min idiot som jag lever med har aldrig misshandlat någon. Men han utsätter ju sig ändå för skadeverkningen. Skadorna på sin egen kropp. Det vill jag föra till protokollet. Han dricker heller aldrig när barn är med. Min idiot hävdar också att han inte borde få hjälp från sjukvården om han har skador på kroppen som uppkommit av alkohol. Dock så tror jag att det senare inte skulle bli så. När man väl står där med skadorna. Man kan ju hoppas och tro att han då i alla fall väljer att avstå fortsatt skada genom att sluta dricka giftet. Jag själv hade valt att sluta dricka giftet. Men fick ändå bröstcancer. Som är en av de vanligaste cancerformerna från alkohol. Jag har tagit emot hjälpen från sjukvården. Och det bästa sättet att ge åter nu är att aldrig dricka igen.)

Ta hand om dig. Och se alla andra och hjälp till att ta hand om där du kan. Vi hörs imorgon.

Publicerat

När det går dåligt

Det ska man helst inte berätta om. När det går bra får man prata om. Men inte för bra. Det ska vara lagom. Du kan gärna berätta om det går dåligt för någon annan. Men inte om det går bra för någon annan. Men absolut inte till personen det gäller direkt.

Det är så här samhällets normer är i Sverige. Det ska vara lagom. Ingen får vara bättre än någon annan. Om du frågar någon hur den mår så förväntar du dig ett bra. Kanske lite om hur fint eller dåligt vädret är men inte mer. Om du skulle svara att du mår dåligt så blir det en jobbig situation för den som frågat.

Så när det går dåligt så ska du inte säga något. Du ska bita ihop och ta hand om det själv. Fast det är inte bättre när det går bra. Då ska du heller inte prata om det. Då får du fira för dig själv. Och om det gäller pengar så får du absolut inte visa att du har dem. Inte om du har fixat pengarna själv. Och om du har ärvt dem så är inte det bra heller. För då har ju någon annan varit duktig och inte du. Då är det okej för den i familjen tidigare att har varit duktig. Men inte du som jag känner. Du har bara ärvt pengarna.

Det får aldrig vara riktigt bra eller dåligt i Sverige. Du ska hantera mycket själv av det som händer dig. För saker händer oss alla. Saker som är jobbiga och saker som är bra. Du ska bara inte dela det med andra. När äldsta sonen gick första på högstadiet så sa han att han ville flytta till USA. Han som är autistisk och inte tycker om min positivitet. Han ville flytta till USA för att där är alla mer positiva. Där är man tillåten att ha och visa framgång. Dit ville han flytta. För han behövde massor av framgång för att fungera i samhället.

Tyvärr har han rätt fortfarande. Dessa normer är oerhört starka krafter att vi inte får ha eller visa framgång. Eller att vi har eller går ingen något jobbigt. Allt ska vara lagom.

Jag har en jobbig tid i mitt liv just nu. En tid som är frustrerande emellanåt. Men jag har också glada stunder. När framgångar finns. Jag skriver av mig en del här. Men jag försöker alltid att tänka positivt. Det blir så mycket lättare då. Ibland går inte det. Då väntar jag och sedan tar jag nya tag. För frisk ska jag bli.

Idag ska jag njuta av att äta (skala) räkor tillsammans med mamma.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.

Publicerat

Härlig utflykt

Maken och jag hade en härlig dag på vår utflykt. Vädret var underbart. Vägarna var fina och jag hann även till mamma för ett besök. Vissa sträckor så var det en del moln. Vissa sträckor var det helt klarblå himmel. Det blev fina molntäcken bitvis. Vi åkte med solen i ryggen så vi kunde njuta extra mycket av snön.

Vi kom fram tidigare än planerat. Då ändrade vi planen med att äta först och sedan hämta hällen. Det blev vi hämtar först och äter sedan. Maken fick också en god kopp kaffe. Jag dricker ju i inte sådant så jag lät bli. Vi fick med oss hällen OCH en av ugnarna. Hällen kommer ju inte på plats förrän nästa vecka. Men ugnen den kommer på plats idag. Först ska vi fixa lite med täckskivor. Men en ugn finns i huset!

Ni har väl brandsläckare i bilen? Enkelt åtkomligt. Utöver den så ser du en ugn och hällen närmast.

Sedan ordnade vi lite skruv och annat. Och så var det ju det där med maten. Efter lite letande så blev det att vi bestämde att vi börjar åka hemåt. Och provar på nästa ort. När vi åkt en bit så inser vi att det kommer bli svårt att få till det med pandemin. Vi bestämmer oss för att köpa mat och ta med hem. Under förra året så har det öppnat ett sushiställe hemma. Maken tycker inte om det. Men jag lyckade övertala honom att vi skulle prova det.

Så blev det. Och nu har jag fått maken till att tycka om sushi. Han beställde något annat som inte var sushi. Men jag tog halstrad sushi. Vilket han aldrig provat och jag visste att han skulle tycka om. Vilket han också gjorde. Nu kan det bli mer sushi tillsammans. Eller inte för nu är snart köket klart och då kommer vi att göra all mat hemma, skulle jag tro.

Jättegott.

Nu är det dags att börja jobba. Nu är det inte bara jag som behöver vila. Maken behöver också få lugna mornar och starta senare. Det tar på krafterna att jobba heltid. Ta hand om sin fru samt bygga kök i fem veckor. Igår fick vi lite krafter efter vår utflykt.

Och jag lite extra efter mitt besök hos mamma. Även om allt fortfarande var sk.. när jag åkte vid läggdags. Jag är glad för timmarna vi hade tillsammans. Jag tror hon är glad också. Fast det kan inte vara kul att sitta på sitt rum hela tiden. Vad skulle du göra om du tvingades sitta i ditt sovrum hela tiden. Du kan inte titta på TV. Du kan inte ringa någon. Du kan inte använda dator eller mobil. Du kan bara sitta där och vänta på att någon kommer med mat. Då är allt sk.. även om det kommer ett besök eller två i veckan. Hon berättade också om första gången jag kom hem med färgat hår. (För jag har gjort det nu.) Jag såg ut som Pippi Långstrump. Knalloranget hår.

Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.