Jag har i många år utbildat andra. Jag trivs bra med det. Jag är duktig på det också. Jag tycker om att ha platsen på den som bestämmer agendan. Det har jag inte alltid gillat men jag har lärt mig att gilla det. Nu när jag är där så är det svårt att gå tillbaka. Att vara föreläsaren eller utbildaren är det jag uppskattar och gör bra.
Jag tycker det. Jag tror att de som sitter och lyssnar/lär sig tycker det också, för det mesta åtminstone. Jag är bra på att ställa frågor och ha kontakt med de som är där för att lära sig. Jag är bra på att lyssna på frågorna och ge svar. Det är inga problem att ge samma svar flera gånger. Jag har tålamod och försöker att ge olika svar om samma fråga kommer upp. För vi lär oss olika. En del tycker det är lätt med exempel i bilder. En del måste se bilder. En del lyssnar bättre och andra läser bättre in kunskap.
Som när man gick till matteläraren på gymnasiet och fick samma lösning som första gången under genomgången. Oftast är det själva lösningen som är problemet. Inte att man inte kan lära sig uppgiften utan Hur den lärs ut. Om man då går till en annan lärare så kanske den säger det på ett helt annat sätt och man förstår direkt. Det problemet hade jag i skolan. Något som jag tagit med mig och försöker att anamma när det behövs.
Något som jag kan bli bättre på är när jag är den på andra sidan. När jag är den som ska lära mig något. Då behöver jag lära mig att visa tålamod. Då behöver jag bli bättre på att inte ta över. Då när jag förstår att en fråga måste besvaras på ett annat sätt. Då behöver jag bli bättre på att hålla tyst och låta personen som faktiskt är den som lär ut att komma dit själv. Vilket inte alltid är fallet. Att hålla tyst då, oj, oj, så svårt. Jag övar på det. Att inte ta över.
Jag behöver också bli bättre på att inte vara den enda som tar utrymmet på frågorna. Att låta övriga få en chans att hinna med att fråga eller svara för den delen. Det är inte alltid lätt. Inte när man har fått lära sig att vara snabb på att ha svar. Svar till den äldsta sonen. För han mår bäst när han vet vad som komma skall. Som varför står det i procent på vägskyltarna för backar? När vi pluggade till teoriprovet så måste det svaret lösas innan man kan gå vidare till nästa del. Då behövs svar omgående.
Jag är glad för alla mina bra egenskaper. Jag är glad för mina mindre bra också. Man kan alltid bli bättre vilket jag uppskattar. Att lära sig nya saker är också kul. Vilket mina mindre bra egenskaper innebär att jag kommer behöva. Man lär sig så länge man lever är ett uttryck som jag hoppas att det är rätt. Vad det än är så är kunskap alltid bra. Vad tråkigt livet vore om man var fullärd nu. Om man visste allt. Nej, jag är glad för att jag har kvar saker att lära mig.
Just nu lär jag mig vad som gäller för företagsbil, tjänstebil och privatbil. För en transportbil skulle vi behöva till jobbet. Frågan är vad som är bäst val? Du kanske har något förslag? Det är jag ganska bra på, att fråga när jag inte vet. Jag har inga problem att säga att jag inte kan. Och då be om hjälp av den som kan.
Ta hand om dig. Vi hörs imorgon.